Bakgrund Substansbrukssyndrom är ett globalt hälsorelaterat problem. Det är en neuropsykiatrisk sjukdom som medför ett kraftigt behov av intag av droger trots skadliga konsekvenser. Behovet drivs av de belönade effekterna som drogerna har på hjärnan. År 2019 miste närmare en halv miljon människor livet på grund av droger och då patientgruppen tenderar att leva med ohälsa korsar de vägar med vården kontinuerligt. Mötet med patientgruppen sker i alla delar av vårdkedjan och därmed behöver vårdpersonalen kunskap och förståelse kring deras upplevelser med hälso- och sjukvården.  Syfte  Syftet var att belysa erfarenheter av vården hos personer där ett substansbrukssyndrom finns i bakgrunden. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt har genomförts baserat på 15 vetenskapliga publikationer. De vetenskapliga publikationerna hämtades i databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo. Noggrann kvalitetsgranskning gjordes av de vetenskapliga artiklar som användes till litteraturöversikten. Vid analys av datan användes en integrerad analysmetod. Resultat Litteraturöversikten kom fram till två kategorier och fem subkategorier. Den första kategorin var upplevelsen av stigma med underkategorierna; bemötande och attityder, vårdpersonalens misstänkliggörande och strategier för att hantera stigma. Den andra kategorin var upplevelsen av otillräcklig vård med underkategorierna; ojämlik vård och smärtlindring. Slutsats Sammanfattningsvis upplever personer som lider av ett substansbrukssyndrom att de erhåller vård med lägre kvalitet. De upplever ett stigmatiserat bemötande som präglas av kränkande attityder och brist på tillit. Strategier som patientgruppen använts sig av för att undvika stigmatiseringen har många gånger lett till en destruktiv relation med vården genom undanhållande av information och att de dragit sig från att söka vård. / Background Drug use disorder is a global health-related issue. It is a neuropsychiatric disease that entails a strong need for drug intake despite harmful consequences. The need is driven by the rewarding effects that drugs have on the brain. In 2019, close to half a million people lost their lives due to drugs, and as the patient group tends to live with illness, their paths intersect with healthcare continuously. The encounter with the patient group occurs in all parts of the healthcare chain, and thus, healthcare personnel need knowledge and understanding of their experiences with health care.  Aim The aim was to illustrate healthcare experiences for people when a substance use disorder is present. Method A non-systematic literature overview based on 15 scientific publications. The scientific publications are retrieved from the databases PubMed, CINAHL and Psycinfo. A thorough quality review has been conducted of the 15 scientific publications that were used in the literature overview. The data were analyzed with an integrated analysis method. Results This literature overview came up with two categories and five subcategories. The first category was the experience of stigma with the subcategories; interactions and attitudes, healthcare staff suspicions and strategies to avoid stigma. The second category was experiences of quality of care with the subcategories; unequal care and pain management. Conclusions In summary people that suffer from a drug use disorder experience that they receive care with lower quality. They experience stigmatizing treatment characterized by abusive attitudes and lack of trust. Strategies used by the patient group to avoid stigma has often led to a destructive relationship with healthcare through withholding of information and by hesitation to seek care.

När patienter som erhåller sjukdomen substansbrukssyndrom (SBS) söker vård kan det skapa otrygghet hos sjuksköterskor. Sjuksköterskans ansvar inom omvårdnad är bland annat att främja hälsa och lindra lidande. Konsekvensen av sjuksköterskornas otrygghet kan leda till att omvårdnaden inte blir god och jämlik patienterna emellan. Den mindre bra och ojämlika vården kan ge upphov till vårdlidande där vården orsakar lidandet. Syftet i detta examensarbete var att belysa hur sjuksköterskor erfar att vårda personer med SBS. Den valda metoden var en litteraturöversikt som genererade resultat som visar på att sjuksköterskor känner sig otrygga och utsatta i vårdandet till dessa patienter. Känslorna av otrygg- och utsatthet var grundade av kunskapsbrist och personlig för förståelse. I de situationer sjuksköterskorna arbetade aktivt med att se förbi sin förförståelse kunde de se till hela patienten och dess livsvärld. Detta kan göra att patienterna känner sig sedda och delaktiga. Följden av att inte utforska detta problemområde vidare kan vara att patienter med SBS utsätts för vårdlidande och sjuksköterskor som vårdar dessa patienter utsätts för en ohållbar arbetsmiljö. Därför behövs arbeten som detta då det synliggör behovet av ökad kunskap inom yrkesprofessionen.

Patients with substance use disorder account for 20,000 annual admissions in Swedish inpatient care. The majority of patients with substance use disorder are treated within the framework of the Health and Medical Services Act. This patient group exhibits high mortality rates and an elevated risk of suicide. Discontinuation of care despite advice from healthcare professionals is described as a complicating factor in the care of this patient group. Previous studies has illustrated how the therapeutic encounter between patients and nursing staff can influence the patient's experience of care. This patient group utilizes a significant amount of healthcare resources, and the experiences of nursing staff in caring for patients with substance use disorder can provide a better understanding of factors influencing nursing care.   Aim: The aim of this literature study is to examine how personnel in somatic healthcare perceive the care of patients with substance use disorder.   Method: The study was conducted as a qualitative descriptive literature review with an inductive approach. Fifteen scientific articles with a qualitative approach were included and analyzed in the literature review.   Results: The literature study comprised four categories: care environment and culture, therapeutic alliance, person-centered care, negative experiences, and stigma.   Conclusion: Nursing staff encounter challenges in the care environment and culture, as well as negative experiences and stigma. Positive factors also emerge, such as the importance of building therapeutic alliances, the desire to do good, and the significance of person-centered care. The prerequisites for good nursing care and person-centered care, along with the value of prioritizing resources to develop a conducive care environment for both nursing staff and patients, provide better conditions for recovery for patients with substance use disorder and a sustainable work environment for nursing staff. This can enhance the provision of person-centered care.

Abstrakt  Samsjuklighet avseende psykiatrisk sjukdom och substansbrukssyndrom är ett utbrett folkhälsoproblem som de senaste åren har varit i fokus nationellt. Det finns en pågående utredning i Sverige som syftar till att kartlägga och förbättra samordnade vård- och behandlingsinsatser för denna patientgrupp. Ur ett sjuksköterskeperspektiv anses denna patientgrupp som vårdkrävande och att det finns komplicerande omständigheter i vården av dessa patienter. Ur ett omvårdnadsperspektiv ses relationen mellan sjuksköterska och patient som avgörande för personcentrerad vård som leder till upplevelsen av vård på lika villkor. Syfte: Att sammanställa kunskap om patienters upplevelser av psykiatrisk vård vid samsjuklighet avseende psykiatrisk sjukdom och substansbrukssyndrom.  Metod: Studien genomfördes som en metasyntes med kvalitativ innehållsanalys som analysmetod. Tolv vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades i litteraturstudien.  Resultat: Resultatet i studien utgörs av fem teman: Att känna behovet av en trygg vårdrelation, att känna sig övergiven men samtidigt vara hjälpsökande, att uppleva hinder till att söka vård, att känna sig sedd som människa och vikten av att känna sig bemött med kunskap och förståelse.  Slutsats: Specialistsjuksköterskor har en viktig roll för att minimera stigmatisering och främja likabehandling för denna patientgrupp. Genom ett holistiskt synsätt, anpassade insatser, ökad kunskap och samverkan mellan enheter kan upplevelsen av den psykiatriska vården förbättras

Bakgrund: Antalet dödsfall relaterat till narkotikarelaterat substansbruk ökar. Personer med narkotikarelaterat substansbrukssyndrom utgör en marginaliserad och stigmatiserad grupp i samhället. Dessa personer löper förhöjd risk för ohälsa, inte minst till följd av deras substansbruk. Stigmatisering inom hälso- och sjukvården är särskilt allvarligt, då det drabbar människor i ett särdeles sårbart tillstånd. Mot bakgrund av detta föreligger ett behov av att sammanställa tidigare forskning som studerat erfarenheter hos personer med narkotikarelaterat substansbrukssyndrom av att vårdas på sjukhus.   Syfte: Syftet var att undersöka de erfarenheter personer med narkotikarelaterat substansbrukssyndrom har av att vårdas på sjukhus. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt med integrerad dataanalys genomfördes baserat på 16 vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökningarna utfördes i databaserna PubMed och CINAHL utifrån MeSH-termer och CINAHL Subject Headings, samt ytterligare relevanta sökord. Samtliga artiklar som inkluderades i studien har genomgått en kvalitetsgranskning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsmall.   Resultat: Tre huvudkategorier identifierades, vilka var Erfarenheter av ojämlik vård, Erfarenheter av bemötande och Erfarenheter av utebliven vård. Resultatet visade att personer med narkotikarelaterat substansbrukssyndrom hade erfarit bristande bemötande av vårdpersonal till följd av stigmatisering och diskriminering, vilket ledde till konsekvenser som fördröjd eller nekad vård. Det framkom att vårdpersonal saknade kunskap om substansbrukssyndrom och hur substansbruksrelaterade tillstånd behandlas. Vidare visade resultatet att substansbruk utgjorde ett hinder för att erhålla adekvat smärtlindring, då vårdpersonalen antog att denna patientgrupp enbart sökte vård för att få tillgång till narkotikaklassade substanser. Personer med substansbrukssyndrom avbröt inte sällan sin sjukhusvistelse mot medicinsk inrådan, främst till följd av abstinensbesvär och inadekvat smärtlindring. Slutsats: Denna litteraturöversikt kan bidra till att hos vårdpersonal medvetandegöra patientgruppens erfarenheter och användas till grund för vidareutbildning inom området. Då flera stigmatiserade grupper kan tänkas uppleva liknande bemötande när de söker vård, kan föreliggande litteraturöversikt också användas för att förstå de erfarenheter stigmatiserade grupper generellt kan antas ha av att söka vård. / Background: The number of deaths related to narcotics related substance use is increasing. People with narcotics related substance use syndrome constitute a marginalized and stigmatized group in society. These people run an increased risk of ill health, especially as a result of their substance use. Stigmatization in health care is particularly serious, as it affects people in a particularly vulnerable state. In light of this, there is a need to compile previous research that has studied experiences of people with narcotics related substance use disorder being cared for in hospital settings.   Aim: The aim of this study was to examine experiences of people with narcotics related substance use disorder who have received hospital care.   Method: A non-systematic literature review with integrated data analysis was conducted based on 16 original scientific articles. The literature searches were carried out in the databases PubMed and CINAHL based on MeSH terms and CINAHL Subject Headings as well as additional relevant keywords. All articles that were included in the study have undergone a quality review according to Sophiahemmet University's assessment template.  Results: Three main categories were identified, as follows: Experiences of unequal care, Experiences of encounters and Experiences of missed care. The results showed that people with narcotics related substance use disorder had experienced a lack of treatment by healthcare professionals as a result of stigmatization and discrimination, which led to consequences such as delayed or denied care. It emerged that healthcare staff lacked knowledge about substance use disorder and how substance use related conditions are treated. Furthermore, the results showed that substance use constituted an obstacle to obtaining adequate pain relief as the healthcare staff assumed that this patient group only sought care to gain access to narcotic-classified substances. People with substance use syndrome often terminated their hospital stay against medical advice, mainly as a result of withdrawal symptoms and inadequate pain relief.  Conclusions: This literature review can contribute to raising awareness of the patient group's experiences among health care professionals and be used as a basis for further education in the field. As several stigmatized groups can conceivably experience similar treatment when they seek care, the present literature review can also be used to understand the experiences stigmatized groups can generally be assumed to have from seeking care.

Överkonsumtion av alkohol är ett globalt problem som ökar risken för insjuknandet i flera sjukdomar, därmed kommer personer med substansbrukssyndrom i kontakt med många delar av hälso- och sjukvården. Patienter med substansbrukssyndrom upplever att de inte erhåller vård på samma villkor som andra. Syftet med litteraturstudien var att utforska sjuksköterskors inställningar vid vårdandet av personer med substansbrukssyndrom utanför specialiserad beroendevård. En systematisk litteraturstudie med beskrivande design användes som metod för att besvara syftet.  Resultatet består av två kategorier: “Sjuksköterskors inställningar till att vårda patienter med substansbrukssyndrom” och “Sjuksköterskors känslomässiga reaktioner av att vårda patienter med substansbrukssyndrom”. Kategorin ”Sjuksköterskors känslomässiga reaktioner av att vårda patienter med substansbrukssyndrom” bygger på fyra subkategorier: negativa aspekter, positiva aspekter, bristande kunskap och samtal om alkohol. Inställningen till att vårda patienter med substansbrukssyndrom var övervägande negativ. En förbättring av sjuksköterskors kunskaper om omvårdnad vid substansbrukssyndrom skulle kunna bidra till en bättre vårdupplevelse för både sjuksköterska och patient. / Overconsumption of alcohol is a global health issue that increases the risk for several physical and mental health conditions. People who suffer from alcohol dependence will therefore often come in contact with different instances within the health care system. Patients suffering from substance dependence might experience that they don’t receive equal care compared with other patients. The aim of the study was therefore to explore how nurses in general healthcare experience caring for patients suffering from substance dependence in general healthcare, outside of specialized care. A systematic literature review was used to answer the aim of the study. The result consists of two categories: "Nurses' experiences of caring for patients with substance use disorder" and "Nurses' emotional reactions of caring for patients with substance use disorder". The category "Nurses' emotional reactions of caring for patients with substance use disorder" is based on four subcategories: negative aspects, positive aspects, lack of knowledge and discussion about alcohol. Attitudes of caring for patients with substance dependence were predominantly negative. An improvement in nurses' knowledge could contribute to a better care experience for both nurse and patient.

Bakgrund: Många patienter med substansbrukssyndrom lever ett utsatt och farofyllt liv, där de löper stor risk att drabbas av allvarliga sjukdomar som kan förvärras vid utebliven behandling. 2017 rapporterades det klagomål om ökade brister i bemötandet hos sjukvårdspersonal, främst inom somatiken. Tidigare forskning visar att ett dåligt bemötande från sjukvårdspersonal kan leda till att patienter avstår att söka vård. Detta blir problematiskt då sjukdomar förblir oupptäckta eller underbehandlad och därför blir det intressant att undersöka hur patienter med substansbrukssyndrom upplever mötet. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med substansbrukssyndrom upplever mötet med sjukvårdspersonal inom somatisk vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom två huvudkategorier om hur patienter med substansbrukssyndrom erfar mötet med somatisk sjukvårdspersonal. Den ena är Upplevelsen av stigmatisering, där patienter på olika sätt känner sig dåligt bemötta av sjukvårdspersonal, vilket presenteras i underkategorierna Att bli särbehandlad, Att bli märkt och Att inte vilja söka vård. Den andra är Upplevelsen av förståelse, och utgörs av två underkategorier, vilka innehåller både positiva och negativa aspekter av Att bli missförståddalternativt Att bli förstådd, i sin sjukdom. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras bland annat huruvida studien svarar på syftet, i vilken utsträckning resultatet kan appliceras i andra vårdsammanhang, samt hur forskningsetiska ställningstagande har beaktats. Sammantaget anses litteraturöversiktens kvalité vara god. I resultatdiskussionen lyfts varför patienter väljer att inte söka vård, vad sjukvårdspersonalens kunskapsnivå har för betydelse i mötet med patienter med substansbrukssyndrom samt att detta diskuteras gentemot omvårdnadsteoretiska ansatser och annan forskning.

Syftet med detta arbetet är att belysa och analysera professionellas återberättade erfarenheter av arbete med delaktighet i behandling hos vuxna personer med samsjuklighet. Studien utfördes med en kvalitativ ansats, där åtta professionella från sex olika verksamheter intervjuades. Intervjumaterialet analyserades och sammanställdes sedan till resultat – och diskussionskapitel. Resultatet visar att personal uppfattar att viktiga delar i behandling av samsjuklighet är rutiner och struktur, att skapa en terapeutisk allians med klienten samt att förbereda klienten för att integreras i samhället efter behandlingen. Stor vikt läggs vid att klienten ska vara delaktig i sin egen behandling och förändringsprocess, trots att vissa delar av behandlingen inte är möjliga för klienten att påverka. Vidare anser personalen att denna målgrupp lätt faller mellan stolarna då olika aktörer har svårt att samarbeta och koordinera insatserna. En av våra slutsatser blir därför att den integrerade vården bör utvecklas mer för att framgångsrikt kunna bedriva en sammanhängande vård för klienter med samsjuklighet.

Bakgrund: I bakgrunden beskrivs aspekter på sjuksköterskans yrkesroll samt omvårdnadsansvar inom både vården i allmänhet och beroendevården. Vidare beskrivs patientgruppen och dess problematik samt begreppet medberoende och hur det kan försvåra valet av omvårdnad. Syfte: Syftet med denna undersökning var att undersöka sjuksköterskans syn på vad som kännetecknar god omvårdnad och medberoende inom den slutna beroendevården samt vad som skiljer dem åt. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sju sjuksköterskor intervjuades på en beroendeenhet i Stockholm enligt ostrukturerad metod. Materialet analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier: Sjuksköterskans syn på vad som utgör god omvårdnad inom beroendevården, Sjuksköterskans syn på fenomenet medberoende inom beroendevården samt Sjuksköterskans uppfattning kring var gränsen går mellan god omvårdnad och medberoende. I resultatet kom det bland annat fram att sjuksköterskan inte har några större problem med att skilja på de båda begreppen god omvårdnad och medberoende, men att det är svårare i praktiken. Diskussion: Resultatet i studien diskuterades i relation till tidigare forskning, relevant litteratur och Ida Jean Orlandos interaktionsteori. I diskussionen kommer det bland annat fram hur sjuksköterskans omvårdnadsansvar kan gå över i ett medberoende. / Background: The background describes aspects of the nurse’s profession and care responsibility within both general care and in dependent care. Furthermore, it describes the patient group with its problems, the concept of co-dependency and how it can impact the choice of nursing.   Aim: The aim of this study has been to explore nurses’ view of what characterizes good care and co-dependency within the closed depending care. Method: This study has a qualitative design with an inductive approach. Seven nurses at a   depending care unit in Stockholm were interviewed using an unstructured method. The material was then analyzed using qualitative content analysis. Results: The result from the interviews developed into three categories: The nurse’s view of what   constitutes good care within depending care, The view of the phenomenon of co-dependency within depending care and finally, The nurse’s perception of what differentiates good care and co-dependency. The result reveals, among   other things, the fact that while the nurse, intellectually, had no major problems in separating the concepts of good care and co-dependency, in practice it proved to be harder to implement. Discussions: The results are discussed in the context of previous research, other relevant literature and from Ida Jean Orlando’s interaction theory. In the discussion it reveals, among other things, how the nurses responsibility of care can develop into co-dependency.

Bakgrund: Antalet individer med substansbrukssyndrom är en stadigt ökande patientgrupp inom den somatiska vården. Substansberoende, som är en behandlingsbar sjukdom, uppstår till följd av att hjärnans belöningssystem utsätts för onaturligt stimuli. Patienter med substansberoende löper en ökad risk att utsättas för stigmatisering, av såväl samhällets invånare som av hälso-och sjukvårdspersonal. Patienter vittnar om negativa upplevelser i mötet med sjukvården vilket går stick i stäv med de lagar och riktlinjer som sjuksköterskan är ålagd att verka under. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med substansbrukssyndrom inom den somatiska vården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Databaserna PubMed, CINAHL och PsychINFO användes för att finna de tio vetenskapliga artiklarna som utgör resultatet. Artiklarna som användes kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall och analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier framträdde under analysen: Uppfattningar, otrygg arbetsmiljö och kunskapsbrist. Sjuksköterskorna hade generellt negativa föreställningar gentemot substansberoende patienter med somatisk samsjuklighet. Arbetsmiljön upplevdes som otrygg och att det saknades organisatoriska förutsättningar att vårda patienter med substansberoende liksom kunskaper hos den enskilda sjuksköterskan. Konklusion: I litteraturstudien framträdde en bild över sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med substansberoende inom den somatiska vården, erfarenheter som påverkade den personcentrerade omvårdnaden som sjuksköterskan är ytterst ansvarig för. Sjuksköterskornas erfarenheter ledde även till att patienter med substansberoende stigmatiserades av hälso- och sjukvårdpersonal. En rad faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och patienten identifierades. / Background: The number of individuals with substance use dependence is steadily increasing within the somatic care. Substance dependence, which is a treatable disease, occurs when the brain reward system is exposed with unnatural stimuli. Patients with substance use dependence is at greater risk of stigmatization both by society and health care personnel. Patients witnesses of negative experiences in the interaction with health care which is the opposite of what laws and guidelines nurses are obligated to follow states.Aim: The aim was to explore nurses’ experience of caring for patients with substance dependence within the somatic care.Method: A literature review with qualitative approach was conducted. Databases PubMed, CINAHL and PsychINFO was used to find the ten scientific articles that constitutes the result. The articles that were used was quality examined using SBU: s template and analyzed by Fribergs five-step analysis. Result: Three main categories appeared during the analysis: Perceptions, unsafe workplace environment and lack of knowledge. Nurses’ perceptions were often negative towards patients with substance dependence and physical comorbidity. Workplace environment was experienced as unsafe and there was a lack of organizational conditions and nurses’ knowledge to care for patients with substance dependence.Conclusion: In this literature review a picture of the nurses’ experiences of caring for patients with substance dependence within the somatic care appeared, experiences which would affect the person-centered care that the nurse is ultimately responsible for. Nurses’ experiences also contributed to the stigmatization of the substance dependent patient within the health personnel. Also, a series of other factors that affected the interaction between nurses and patients with substance dependence were identified.