Bakgrund    Substansbrukssyndrom är ett folkhälsoproblem. Unga som brukar substanser riskerar att hamna i livslånga beroenden som har en negativ inverkan på deras livskvalitet och som belastar samhället svårt både ekonomiskt och i form av mänskligt lidande. Personer med denna problematik behöver vård och behandling för att kunna ta sig ur sitt substansbruk. För att kunna kvarhålla dessa individer i vården behöver de bemötas på konstruktiva sätt som motiverar dem att ta emot vård och behandling. Således finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning kring hur de upplever sig bemötta inom hälso- och sjukvården.  Syfte   Syftet var att belysa hur unga och unga vuxna med problematiskt substansbruk/syndrom upplever sig bemötta inom hälso- och sjukvård. Metod  Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes i PubMed, CINAHL och via manuell sökning. Insamlingen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar, vilka kvalitetsgranskades i enlighet med Sophiahemmet Högskolas kvalitetsgranskningsmall. En integrerad dataanalys genomfördes och resulterade i huvud- och underkategorier.  Metod Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes i PubMed, CINAHL och via manuell sökning. Insamlingen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar, vilka kvalitetsgranskades i enlighet med Sophiahemmet Högskolas kvalitetsgranskningsmall. En integrerad dataanalys genomfördes och resulterade i huvud- och underkategorier. Resultat  Två huvudkategorier identifierades. Dessa var Faktorer som påverkar bemötandeupplevelsen positivt och Faktorer som påverkar bemötandeupplevelsen negativt. Hur bemötandet från sjukvårdspersonal av unga med substansbruk upplevs påverkar hur de känner sig hjälpta av hälso- och sjukvården. Det framkom att det finns både positiva och negativa erfarenheter. Slutsats  Det är av vikt att personal bemöter unga med substansbruk på ett fördomsfritt och empatiskt sätt när de söker vård hos hälso- och sjukvården. Risken är annars att de avslutar behandling eller avstår från att söka vård i framtiden då tidigare negativa upplevelser är ett hinder för att söka hjälp. / Background Substance use disorder is a public health problem. Young people who use substances are in risk of having lifelong addictions that will have a negative impact on their quality of life and burden society heavily both economically and in terms of human suffering. People with these problems need care and treatment to be able to quit their substance use. In order to retain these individuals in the care system they need to be treated in a constructive way that motivates them to receive care and treatment. Thus, there is a need to compile current research on how they experience meetings with personnel in the health care system. Aim The aim of this study was to illustrate how youth and young adults with substance misuse/abuse experience meetings with personnel in the health care system. Method The method for this study was a non-systematic literature review. Data collection was made in PubMed, CINAHL and via manual searches, and resulted in 15 scientific articles. The articles were vetted in accordance with the quality assessment template provided by Sophiahemmet University. The content was analysed and the findings were grouped into main and subcategories. Results Two main categories were found. These were Factors that influence the experience positively and Factors that influence the experience negatively. How the experience is perceived by the young adult with substance use when seeking health care influences how they feel helped by the health care system. It was found that there were both positive and negative experiences. Conclusions It is important that health care personnel act in an empathic and non-judgemental way when they interact with young people who seek care. The risk if this is not applied is that the young people leave treatment or abstain from seeking care in the future due to former negative experiences.

Bakgrund: Komplexiteten i vård och behandling av personer med substansbrukssyndrom (SUD) är omfattande. Dialektisk beteendeterapi (DBT) syftade initialt till att minska självskadandebeteende hos personer med borderline personlighetssyndrom (BPD) men har på senare år anpassats till andra typer av problem som exempelvis SUD. I Sverige har kommuner och regioner i dagsläget ett delat ansvar i att tillgodose vård och behandling för personer med SUD vilket kan försämra kvaliteten på vård och behandling. Ett nytt förslag att Regionen ska äga huvudmannaskapet ligger idag hos regeringen där en kompetensökning kommer att krävas inom regional verksamhet rörande behandling vid SUD. Som ett led i den kompetensökningen blir syftet med denna examensuppsats att undersöka DBT-terapeuters erfarenheter rörande DBT vid SUD. Metod: Sju DBT-terapeuter rekryterades till studien. Deltagarna intervjuades digitalt med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Som metod användes reflexiv tematisk analys. Resultat: Upplägg av behandlingen varierade mellan de olika verksamheterna. Viktigt för patientgruppen med SUD var noggrann kartläggning initialt i behandling. Alla DBT-terapeuter var eniga i att DBT var effektiv för patienter med bristande känsloreglering och impulskontroll. Utmaningar att bedriva behandlingen var omgivande faktorer och grupprocesser som kunde ta fokus från behandlingen. Alla DBT-terapeuter var eniga i att det behövdes ett helhetstänk i behandling vid SUD. Samtliga DBT-terapeuter upplevde DBT som hjälpsamt för patientgruppen och majoriteten såg en minskning av återfall och användande av substanser. Slutsats: Författarna drar slutsatsen att DBT och DBT-skill training (DBT-ST) kan vara en bra metod för patienter med SUD. Ett skifte i huvudmannaskap blir viktigt för en mer patientsäker vård. Vidare forskning rekommenderas dock. Nyckelord: Substansbrukssyndrom, Dialektiskt beteendeterapi, erfarenheter, behandling.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att syntetisera vuxna personers erfarenheter av dagliga aktiviteter under tillfrisknande från beroendesjukdom. Metoden var en systematisk litteraturöversikt av kvalitativa forskningsstudier, där sökning i CINAHL, PubMed, Scopus samt Web of Science resulterade i 11 artiklar som granskades och därefter analyserades genom tematisk analys. Resultatet bestod av två tolkande teman; ”Tillfrisknandeprocessen innebär utmaningar ochförluster i de dagliga aktiviteterna, som kan hindra engagemang och leda till återinsjuknande” och ”Dagliga aktiviteter fyller en både stödjande och utvecklande funktion i ett tillfrisknande, där både aktivitetsmönster och engagemang förändras över tid” samt fem beskrivande teman. Konklusion: Det finns flera hinder för aktivitetsengagemang under tillfrisknandet. Svårigheter att hantera vardagen samt avsaknad av meningsfulla aktiviteter riskerar att resultera i försämrad hälsa och återfall. De dagliga aktiviteterna har stor betydelse för tillfrisknande från beroendesjukdom genom att ge struktur, nya sammanhang, mål och meningsfullhet. Vidare forskning rekommenderas för att undersöka erfarenheterna i en svensk kontext ochutifrån resultatet föreslås även att befintliga arbetsterapeutiska gruppinterventioners användbarhet och effekt provas för aktuell målgrupp. / Abstract The aim for this study was to synthesize adults´ experiences of daily activities during recovery from substance use disorder. Method: A systematic literature review was conducted, where a search in CINAHL, PubMed, Scopus and Web of Science resulted in 11 articles that were reviewed and analyzed through thematic analysis. Result consisted of two interpretive themes: “The recovery process involves challenges and losses in daily activities, which can hinder engagement and lead to relapse” and “Daily activities have both a supporting and developing function in recovery, where activity patterns and engagement changes over time” and five descriptive themes. Conclusion: There are several barriers to activity engagement during recovery. Difficulties in managing everyday life as well as a lack of meaningful activities risk resulting in poorer health and relapse. The daily activities are of great importance for recovery from addiction disease by providing structure, new contexts, goals and meaningfulness. Further research is recommended to examine experiences in a Swedish context and based on the results it is also suggested that existing occupational therapy group interventions are tested and developed to fit the needs of people with addiction disease.

Bakgrund Cirka fem procent av alla gravida kvinnor i världen konsumerar en eller flera beroendeframkallande substanser idag. Ett växande bekymmer är den snabba ökningen av opioidmissbruk under graviditet, vilket inte bara har en negativ inverkan på kvinnan utan även kan leda till olika skador på fostret. Individer med substansbrukssyndrom upplever frekvent stigmatisering relaterat till sitt beroende. Kvinnor representerar omkring 30 procent av alla personer som erhåller vård för narkotikarelaterade problem i Sverige, och dödsfallen bland dessa kvinnor ökar betydligt. Personcentrerad vård skall utgå från att se personen bakom diagnosen eller sjukdomen och erbjuda ett empatiskt förhållningssätt. Trots detta utgör den otillräckliga vården ett hinder för kvinnor med substansmissbruk under graviditet. Syfte Beskriva hur gravida kvinnor med substansbrukssyndrom upplever mötet med vården. Metod Detta arbete är en icke-systematisk litteraturöversikt med tio vetenskapliga originalartiklar, som genom en integrerad dataanalys presenteras i resultatet. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att få fram artiklar kopplade till det valda ämnet. Klassificering och kvalitetsbedömning gjordes med hjälp av Sophiahemmet Högskolas modifierade bedömningsunderlag. Resultat Resultatet har sammanställts i fem huvudkategorier: Upplevelser av bemötande, Upplevelser av stigmatisering, Upplevelser av behandling, Att söka vård och Identifierade behov: Kunskap och kommunikation. Resultatet påvisar att gravida kvinnor med substansbrukssyndrom upplever att mötet med vården präglas av stigmatisering, otillräcklig behandling och kunskapsbrist. Slutsats Denna litteraturöversikt belyser hur gravida kvinnor med substansbrukssyndrom upplever mötet med vården. Resultatet indikerar att mötet mellan dessa gravida kvinnor och vården ofta är präglat av stigmatisering och diskriminering på grund av deras aktiva bruk av substanser. Många erhåller otillräcklig smärtlindring under förlossning. Resultatet belyser även behovet av ökad kunskap och förbättrad kommunikation inom hälso- och sjukvården. Positiva upplevelser var inte enbart relaterade till vårdpersonalens specialisering, utan snarare till närvarande och fördomsfria vårdgivare som ingav känslan av trygghet. / Background  Approximately five percent of all pregnant women worldwide are currently consuming one or more addictive substances. A growing concern is the rapid increase in opioid abuse during pregnancies, which not only negatively affects the woman but can also lead to various harms to the fetus. Individuals with substance use disorder often experience stigmatization related to their addiction even in the context of healthcare visits. Women constitute about 30 percent of all individuals receiving care for drug-related problems in Sweden, and fatalities among these women are increasing significantly. Person-centered care should recognize the person behind the diagnosis or illness and offer an empathetic approach. Despite this, the inadequate care becomes a barrier for women with substance use during pregnancy.  Aim To describe how pregnant women with substance use disorder experience encounters with healthcare.  Method  This is a non-systematic literature review with ten scientific original articles, which were selected and presented in the results, through an integrated data analysis. The databases PubMed and CINAHL were used to retrieve articles related to the chosen topic. Classification and quality assessment were performed using Sophiahemmet University’s modified assessment criteria model.  Results  The results obtained after the analysis of the ten scientific articles have been compiled into five main categories: Experiences of reception, Experiences of stigmatization, Experiences of treatment, Seeking care, and Identified needs: Knowledge and communication. The results indicate that pregnant women with substance use disorders perceive encounters with healthcare characterized by stigmatization, inadequate treatment and lack of knowledge.  Conclusions  This literature review emphasizes how pregnant women with substance use disorders experience encounters with healthcare. The results indicate that the interaction between these pregnant women and healthcare is often characterized by stigma and discrimination due to their active substance use. A significant number of these women do not receive sufficient pain relief during childbirth. The findings underscore the necessity for increased knowledge and improved communication within healthcare. Positive experiences were not solely related to the specialization of healthcare professionals but rather to the presence of a nonjudgmental healthcare provider who instilled a sense of security.

Substance use disorder (SUD) is a serious disorder with severe consequences for the individual, the family and for society. Comorbidity is common in the SUD population and the diversity of the disorder calls for a multiplicity of treatment options. The overall aim of this thesis was to explore the role of affects in psychotherapy for SUD. Further aims were to investigate affect-focused therapeutic orientations, demonstrate the importance of common factors and evaluate a measure of affect phobia. In Study I a naturalistic design was employed to examine how the discrepancy between patients' expectations and experience of psychotherapy related to alliance in 41 patients: 24 in individual therapy and 17 in group. An additional analysis concerned whether different dimensions of role expectations predicted retention in psychotherapy. Study II was the first psychometric evaluation of the Affect phobia test – a test developed to screen the ability to experience, express and regulate emotions. Data were collected from two samples: A clinical sample of 82 patients with depression and/or anxiety participating in a randomized controlled trial of Internet-based affect-focused treatment, and a university student sample of 197 students. Data analysed included internal consistency, test-retest reliability, factor analysis and calculation of an empirical cut-off. Study III focused on the feasibility of individual 10 week Affect Phobia Therapy (APT) for patients diagnosed with mild to moderate alcohol use disorder (AUD) and problematic affective avoidance in a nonconcurrent multiple baseline design. Study IV comprised an evaluation of the feasibility and preliminary effectiveness of APT adapted to a structured group format for patients (n=22) with comorbid substance use disorder and ADHD with core features of affective avoidance/emotion dysregulation in an open design. In Study I an overall discrepancy between role expectations and experiences was significantly related to a lower level of therapeutic alliance in group therapy. This relationship was not found in individual therapy. Expectations prior to psychotherapy characterized by defensiveness correlated negatively with therapy retention, even when controlling for waiting time for therapy. In Study II the internal consistency for the total score on the Affect phobia test was satisfactory but it was not for the affective domains, Anger/Assertion, Sadness/Grief, and Attachment/Closeness. Test retest reliability was satisfactory. The exploratory factor analysis resulted in a six-factor solution and only moderately matched the test´s original affective domains. An empirical cut-off between the clinical and the university student sample were calculated and yielded a cut-off of 72 points. In Study III patients reported no adverse events due to the treatment and finished the whole study period. The patients had different trajectories of alcohol consumption and craving and the hypothesis that heavy episodic drinking would subside during the time in therapy did not hold true. In Study IV patients reported significant pre-to post changes in increased self-compassion and decreased affect phobia but no change in psychological distress or emotion dysregulation. Craving fluctuated throughout the study period and patients’ drinking pattern changed in the direction of more social drinking. Main conclusions are the following: The Affect Phobia Test is a useful screening instrument for detecting emotional difficulties related to psychological malfunction. APT in both group and individual format are feasible treatments for the SUD population and has the potential to broaden the treatment options for some patients with SUD. Investigating expectations and fears prior to therapy may be means to prevent attrition. / Substansberoende är en allvarlig störning och samsjuklighet ofta förekommande Den stora variationen av svårigheter kräver olika behandlingsalternativ. Syftet med avhandlingen var att undersöka affekters roll i psykoterapi för populationen. Ytterligare syften var att undersöka betydelsen av gemensamma faktorer i psykoterapi samt normera ett självskattningsformulär för affektfobi. I studie I undersöktes skillnaden mellan patienters förväntningar, erfarenheter av terapi och allians. I studie II utvärderades de psykometriska egenskaperna hos affektfobitestet. I studie III och IV undersöktes genomförbarheten av affektfobiterapi individuellt och i grupp. Resultaten av studierna visade att större skillnad mellan rollförväntningar inför- och erfarenheter av terapi var signifikant korrelerade med lägre allians i gruppterapi. Affektfobitestets psykometriska egenskaper var tillfredsställande avseende skalan som helhet. Affektfobiterapi visade sig öka adaptiv affektiv förmåga och självmedkänsla, men behandlingen gav inget säkert stöd för påverkan på substansbruket. Slutsatserna är att fokus på affekter i terapi för substansberoende har betydelse och att affektfobiterapi är en genomförbar behandling för populationen. Genom att undersöka förväntningar och rädslor inför terapi kan avhopp förhindras. / <p>Information om opponent saknas Information about opponent is missing</p>

Bakgrund: Personer som brukar droger är en särskilt utsatt patientgrupp inom hälso- och sjukvården, bland annat på grund av stigmatisering och dåligt bemötande. Ett dåligt bemötande kan ge negativa konsekvenser för patientens behandling. Syfte: Att utforska faktorer som påverkar hur patienter med substansbrukssyndrom upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturstudie med kvalitativa originalartiklar. Vid litteratursökning användes PubMed, PsycInfo, Scopus, ScienceDirect och CINAHL. Resultat: Ett personcentrerat förhållningssätt ger patienter en god upplevelse av bemötande, stigmatisering samt en brist på formell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal ger en sämre upplevelse av bemötande. Slutsats: De faktorer som påverkar upplevelsen av bemötande är hur väl ett personcentrerat förhållningssätt utövades, om det förekommer stigmatiserande attityder och beteenden, samt sjuksköterskors formella kompetens inom substansbrukssyndrom. Personer med substansbrukssyndrom kan uppleva att hälso- och sjukvårdspersonals bemötande påverkar deras benägenhet att söka vård. Förbättring och utökning av utbildning inom substansbrukssyndrom och bemötande bör prioriteras inom hälso- och sjukvårdsutbildningar. / Introduction: People who use drugs are particularly vulnerable patients within health care, due to stigmatization and poor attitudes from healthcare professionals. Poor treatment can cause negative consequences for the patient’s overall health. Aim: To explore factors affecting how patients with substance use disorder experience treatment from healthcare professionals. Method: Literature review of qualitative studies. Data is collected from databases PubMed, PsycInfo, Scopus, ScienceDirect and CINAHL. Result: A person centered approach has a positive effect on the experience of treatment. Stigmatization and lack of formal competence are factors contributing to a negative experience of treatment from healthcare professionals. Conclusion: The factors contributing to the experience of treatment from healthcare professionals are if person centered care is applied, if stigmatizing behaviors and attitudes are present, and the formal nursing education levels related to substance use disorders. Individuals with substance use disorders may experience that treatment received by healthcare professionals affect their decision to seek care. Improvement and extension of nurse’s education related to substance use disorder and treatment within health care should be a priority.

Bakgrund: Globalt har substansmissbruk blivit ett växande problem och oron har ökat gällande omfattningen av olagliga droger inom den psykiatriska vården. Det har blivit vanligare med substansbrukssyndrom bland personer med psykisk ohälsa jämfört med befolkningen i övrigt, vilket har lett till att fler sjuksköterskor möter dessa patienter inom den psykiatriska vården. Syfte: var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med samsjuklighet av psykisk ohälsa och substansbrukssyndrom, inom psykiatrisk vård. Metod: en litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar genomfördes och analyserades med en kvalitativ design. Analysen ledde fram till två kategorier och sju underkategorier. Resultat: visade att sjuksköterskorna inom den psykiatriska vården såg flera utmaningar i vårdprocessen, såsom bristande rutiner och kunskapsbrist, men även möjligheter i sin vård av dessa patienter. Sjuksköterskorna efterlyste tydligare rutiner, bättre samverkan och mer utbildning om missbruk. Diskussion: Beskriver vikten av tydliga rutiner och samverkan i kombination med behovet av adekvat kompetens hos sjuksköterskorna. Slutsats: Tydligare rutiner, med förbättrad samverkan till omgivande instanser skulle i kombination med utbildning, förbättra omvårdnaden till patienterna. / Background: Globally, substance abuse has become a growing problem and concerns have increased regarding the extent of illicit drugs in psychiatric care. Substance use syndrome has become more common among people with mental illness compared to the general population, which has led to more nurses meeting these patients in psychiatric care. Aim: was to elucidate nurses' experiences of caring for patients with mental illness and substance use syndrome, in psychiatric care. Method: a literature study based on 13 scientific articles was conducted and analyzed with a qualitative design. The analysis led to two categories and seven subcategories. Result: showed that the nurses in psychiatric care saw several challenges in the care process, such as lack of routines and lack of knowledge, but also opportunities in their care of these patients. The nurses called for clearer routines, better collaboration and more education about abuse. Discussion: describes the importance of clear routines and collaboration in combination with the need for adequate expertise among the nurses. Conclusion: clearer routines, with improved collaboration with surrounding agencies, in combination with education, would improve the care of patients. / <p>Godkännandedatum: 2020-01-15</p>

Bakgrund: Många patienter har samsjuklighet i psykisk ohälsa och substansbrukssyndrom vilket gör den patientgruppen svårbehandlad. Interaktion i samsjuklighet försämrar oftast båda tillstånd och patienter kan få svårare förlopp av dessa. Under behandling blir det oftast mer fokus på en av diagnoser vilket gör att patienterna inte får en optimal omvårdnad och behandling. Bristfällig kunskap om samsjuklighet leder till stigmatiseringen av denna patientgrupp. Detta leder i sin tur till att patienter undviker att söka vård, blir socialt diskriminerade och isolerade. Patienter med samsjuklighet upplever dessutom mer stigma än patienter med enbart en av dessa diagnoser. Allt detta sätter press på en specialistsjuksköterska i psykiatrisk omvårdnad för att tillgodose att patienter med samsjuklighet får en personcentrerad omvårdnad av god kvalitet.   Syfte: Syftet är att beskriva upplevda erfarenheter av behandling och rehabilitering av substansbrukssyndrom hos personer med psykisk ohälsa. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Det identifierades åtta teman, två huvudteman, och sex subteman. Huvudtemat ”Behandling och rehabilitering” hade fyra subteman: “Behandlingsmetoder”, ”Faktorer till en framgångsrik behandling och rehabilitering”, ”Hinder för behandling och rehabilitering” och ”Personalens roll i behandling och rehabilitering”. Därefter följde huvudtemat ”Stigma och lidande” med två subteman: “Självmedicinering av psykisk ohälsa” och “Dubbelt lidande”. Slutsatsen: Patienterna upplevde att en personcentrerad omvårdnad och bemötande samt adekvat kunskap hos vårdpersonalen är viktiga faktorer för en lyckad behandling och rehabilitering. Dessa faktorer bidrar till minskad stigmatisering inom vården och gör att patienter vågar söka vård. Vid samsjuklighet i både psykisk ohälsa och substansbrukssyndrom fördubblas lidande, därför krävs det att sjuksköterskor ökar sin kompetens genom att uppdatera sig med ny evidens inom området. / Background: Many patients have comorbidity in mental illness and substance use syndrome, which makes this patient group difficult to treat. Interaction in co-morbidity usually worsens both conditions and patients may have more severe courses of these. During treatment, there is usually more focus on one of the diagnoses, which means that patients do not receive optimal care and treatment. Insufficient knowledge about co-morbidity leads to the stigmatization of this patient group. This in turn leads to patients avoiding seeking care, becoming socially discriminated against and isolated. Patients with comorbidity also experience more stigma than patients with only one of these diagnoses. All of this puts pressure on a specialist nurse in psychiatric care to ensure that patients with co-morbidities receive good quality person-centred care. Purpose: The purpose is to describe perceived experiences of treatment and rehabilitation of substance use syndrome in people with mental illness. Method: A general literature study with a qualitative approach. Collected data were analyzed using thematic analysis. Results: Eight themes, two main themes, and six subthemes were identified. The main theme "Treatment and rehabilitation" had four sub-themes: "Treatment methods", "Factors for successful treatment and rehabilitation", "Obstacles to treatment and rehabilitation" and "The role of staff in treatment and rehabilitation". Then followed the main theme "Stigma and suffering" with two sub-themes: "Self-medication of mental illness" and "Double suffering". The conclusion: The patients felt that person-centered care and treatment as well as adequate knowledge on the part of the nursing staff are important factors for successful treatment and rehabilitation. These factors contribute to reduced stigma in healthcare and make patients dare to seek care. In the case of co-morbidity in both mental illness and substance use syndrome, suffering is doubled, therefore it is required that nurses increase their competence by updating themselves with new evidence in the field.

Title: It’s easy to quit - I’ve done it hundreds of times: A literary study of the correlation between free will and substance abuse The purpose of this bachelor's thesis was to examine, through an integrative literary study, how selected previous research on the two theories, The Brain Disease Model of Addiction and The Choice Model of Addiction, describe the significance of free will in the development of and recovery from substance use disorder. The findings indicate that free will is significant in all stages of substance abuse. The study suggests that the discourse surrounding voluntariness and addiction ought to become more nuanced. The study notes that clients are easily influenced by treatment providers and thus conversations concerning disease versus free will should be approached cautiously by the treatment provider. The study suggests that social workers could benefit from critically examining their own stance regarding free will and addiction, including moral responsibility. Future research should continue developing screening methods to measure motivation levels in clients and to find the best treatment for each individual. / Syftet med denna kandidatuppsats var att genom en integrativ litteraturstudie undersöka hur utvald tidigare forskning om de två teorierna The Brain Disease Model of Addiction och The Choice Model of Addiction beskriver betydelsen av fri vilja när det gäller utvecklingen av och tillfrisknandet från ett substansberoende. Huvudresultatet visar att fri vilja är av betydelse i alla stadier av ett substansberoende. Studien tyder på att diskursen kring frivillighet och beroende torde blir mer nyanserad och att beroendeforskningen torde se beroende på ett spektrum. Studien konstaterar också att klienter är lättinfluerade av behandlare och därför bör samtal om sjukdom kontra fri vilja hanteras försiktigt av behandlaren i klientmöten. Socialarbetare som arbetar med beroende bör kritiskt granska sin egen ståndpunkt gällande beroendets frivillighet, inklusive moraliskt ansvar. Förslagsvis bör framtida forskning fortsätta att utveckla screeningmetoder för att bättre kartlägga motivationsnivån hos klienter och för att hitta den bästa behandlingsplanen för varje individ.

Bakgrund: Personer med substansbrukssyndrom är en stadigt ökande patientgrupp inom somatisk vård. Forskning som finns belyser främst vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter med substansbrukssyndrom. Tidigare forskning visar att personer med substansbrukssyndrom har en rädsla för att utsättas för stigmatisering vid hälso- och sjukvårdsbesök. Att vården i hög grad är specialiserad och tydligt avgränsad medför att de riskerar att få sämre vård vid somatisk samsjuklighet. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård möter personer med substansbruk i sitt arbete och ansvarar för att främja hälsa utifrån den enskildes behov genom ett holistiskt förhållningssätt. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa aktuell kunskap om hur personer med substansbrukssyndrom upplever och erfar att vårdas inom somatisk vård.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes och resultatet baserades på 16 vetenskapliga artiklar som inhämtats genom systematisk sökning i databaser. Data analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys (2017) på en manifest nivå med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med sju tillhörande subkategorier. Huvudkategorierna är: Upplevelse av stigmatisering, Upplevelse av brister i vårdpersonalens yrkesfärdigheter och Upplevelse av vårdande relation. Slutsats: Personer med substansbrukssyndrom upplever stigmatisering utifrån hur vårdpersonal bemöter och behandlar dem när de söker vård. De upplever att de inte tas på allvar, att de blir diskriminerade och upplever att de får sämre vård än andra patienter på grund av bristande kunskap hos vårdpersonal. Tidigare negativa erfarenheter bidrar till att de undviker kontakt med sjukvården. Genom ökad kunskap hos vårdpersonal, medvetenhet om egna fördomar, fortsatt implementering av personcentrerad omvårdnad och samverkan mellan somatisk respektive psykiatrisk vård är förhoppningen att detta kan förebyggas. Ytterligare forskning behövs för att klarlägga vilka omvårdnadsåtgärder specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård kan tillämpa för att förbättra vårdupplevelsen för personer med substansbrukssyndrom.