Bakgrund: Forskning har visat att stigma gentemot personer relaterat till särskiljande egenskaper leder till försämrad hälsa för dessa individer. Sedan pionjären Erving Goffman 1963 formulerade sin teori om stigma har forskning kring stigma och personer med psykisk ohälsa grenat ut sig. Forskning har även influerat till att revolutionera förståelsen för substansbrukssyndrom, och hur det under det senaste seklet utvecklats från tron att substansbrukssyndrom orsakas av moraliska brister till att det kan ses som en sjukdom som påverkar både hjärna och beteende. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa och belysa hur personer med substansbrukssyndrom upplever stigma. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats inspirerad av Polit och Becks niostegsmodell. Sjutton vetenskapliga artiklar söktes fram systematiskt, sammanställdes och analyserades. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Taylor & Francis. Resultat: Analysen utmynnade i fem kategorier som beskrev hur personer med substansbrukssyndrom upplevde stigma: att mötas av misstro och att inte bli tagen på allvar, att endast ses för sitt substansbruk och inte som människa, att få en sämre vård än andra, att vårdpersonalen har negativt bemötande och att beskyllas för sin sjukdom. Slutsats: Att leva med substansbrukssyndrom innebär för individen ett dagligt möte med stigma. Litteraturstudiens resultat kan bidra med viktig kunskap om hur patienter med substansbrukssyndrom upplever möten i vården. Detta kan öka kunskap och förståelse som i sin tur kan bidra till en förbättrad vård för personer med substansbrukssyndrom där lidande för individen minimeras och kostnader för samhället minskas.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom drabbar människor över hela världen. Tidigare forskning har visat att hälso- och sjukvårdspersonal upplevde att de hade en negativ inställning till patienter med substansbrukssyndrom. Hälso-och sjukvårdspersonal har också rapporterats ha fördomar mot denna patientgrupp. Det har även visats att patienter med substansbrukssyndrom behandlades annorlunda än andra patienter. Patienter med substansbrukssyndrom vårdas på många olika avdelningar, vilket gör att den grundutbildade sjuksköterskan kan möta dessa patienter inom olika vårdinstanser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka erfarenheter patienter med substansbrukssyndrom hade av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Psychinfo. Artiklarna analyserades enligt metod beskriven av Friberg (2017). Resultat: Två teman identifierades: Positiva upplevelser samt Negativa upplevelser. Utifrån dessa genererades fyra subteman: Professionellt bemötande, Terapeutisk allians, Oprofessionellt bemötande och Inadekvat vård. Konklusion: Patienterna hade både positiva och negativa erfarenheter av möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Vid positiva upplevelser beskrevs ett fördomsfritt och accepterande bemötande samt att hälso- och sjukvårdspersonal skapade en anknytning till patienten och gjorde patienten delaktig i vården. Vid negativa erfarenheter skildrades bemötandet som fördomsfullt, dömande och stigmatiserande. Hälso- och sjukvårdspersonal upplevdes ofta ha bristande kunskaper inom beroendemedicin. Patienter med substansbrukssyndrom upplevde att de fick sämre vård än patienter utan substansbrukssyndrom. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver ha kunskap inom beroendemedicin samt ett professionellt och fördomsfritt bemötande för att kunna ge patienter med substansbrukssyndrom en god och likvärdig vård som andra patienter. / Background: Substance use disorder affects people all over the world. Previous research showed that health care professionals had a negative attitude towards patients with substance use disorder. They also had prejudices against this patient group. Patients with substance use disorder were treated differently than other patients. They are cared for in many different wards, which means that the undergraduate nurse can meet these patients in different care institutions. Aim: The purpose of the literature study was to illustrate the experiences of patients with substance use disorder meeting health care professionals. Method: A literature study based on twelve scientific articles with qualitative study design. The articles were retrieved from the databases Cinahl, Pubmed and Psychinfo and were analyzed according to Friberg (2017). Result: Two themes were identified: Positive experiences and Negative experiences. Based on these, four subthemes were generated: Professional attitude, Therapeutic alliance, Unprofessional attitude and Inadequate care. Conclusion: Patients had both positive and negative experiences of meetings with health care professionals. In positive experiences, an open-minded and accepting attitude was described and health care professionals created a connection to the patient and involved patients in the care. In negative experiences, the attitude was portrayed as prejudiced, judgmental and stigmatizing. Healthcare professionals often had a lack of knowledge in addiction medicine. Patients with substance use disorder experienced that they received inferior care than patients without substance use disorder. Healthcare professionals need to have knowledge in addiction medicine as well as a professional and open-minded attitude to be able to give patients with substance use disorder a good and equivalent care as other patients.

Bakgrund: Användandet av substanser är ett ökande problem såväl globalt som i Sverige. Förekomsten av samsjuklighet anses vanligt förekommande då individer lider av både psykisk ohälsa och ett substansbrukssyndrom. Patienter med substansbrukssyndrom är i stort behov av att samverkan mellan olika instanser är välfungerande för att få adekvat hjälp i sin situation. Trots lagstiftning kring samverkan har brister uppmärksammats. Syfte: Syftet var att belysa specialistsjuksköterskans erfarenheter av samverkan mellan psykiatrisk vård och andra aktörer när patienter har substansbrukssyndrom. Metod: En intervjustudie med specialistsjuksköterskor som arbetade inom öppen- och sluten psykiatrisk vård. Studien hade en induktiv ansats och grundade sig i Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det erfarenheter av utmaningar i samverkan som delats in bristfällig kunskap, resursbrister, bristande uppföljning efter LVM kopplat till otillräcklig kommunikation samt utmaningar i samsynen kring patientgruppen. Erfarenheter av att främja god samverkan lyfts även i resultatet genom positiva erfarenheter av samverkan samt vikten av att samverka med närstående. Konklusion: Att belysa specialistsjuksköterskans erfarenheter av samverkan kan leda till att specialistsjuksköterskan når en fördjupning och medvetandegör sin kunskap. Detta kan bidra till en säkrare och mer personcentrerad vård för patientgruppen samt att specialistsjuksköterskan synliggör de främjande komponenterna och utmaningarna i samverkan. / Background: Substance abuse is an increasing problem both globally and in Sweden. The occurrence of co-morbidity is considered common when individuals suffer from both mental illness and substance abuse syndrome. Patients with substance abuse syndrome are in great need of well-functioning cooperation between different agencies in order to receive adequate help with their situation. Despite legislation regarding cooperation, shortcomings have been noticed. Purpose: The purpose was to illustrate the specialist nurse's experiences of collaboration between psychiatric care and other actors when patients have substance abuse syndrome. Method: An interview study with specialist nurses who worked in outpatient and inpatient psychiatric care. The study had an inductive approach and was based on Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: The results revealed experiences of challenges in cooperation divided into insufficient knowledge, resource shortages, lack of follow-up after LVM linked to insufficient communication and challenges in consensus around the patient group. Experiences in encouraging good collaboration is also highlighted in the results through positive experiences of collaboration and the importance of collaborating with close relatives. Conclusion: Highlighting the specialist nurse's experiences of collaboration can lead to the specialist nurse reaching greater depth in and raising awareness of their knowledge. This can contribute to a safer and more person-centered care for the patient group and that the specialist nurse makes visible the promoting components and the challenges in the collaboration.

Bakgrund: Samsjuklighet av intellektuell funktionsnedsättning, substansbrukssyndrom ochpsykisk ohälsa hos vuxna medför behov av vård, stöd, omsorg och omvårdnad inom blandannat psykiatrisk specialistvård, habilitering, socialtjänst och funktionsstöd. Samverkankrävs för att säkerställa samordning av insatser så att målgruppens samtliga behovtillgodoses. Syfte: Att beskriva det tvärprofessionella teamets upplevelser av samverkankring vuxna personer med samsjuklighet av intellektuell funktionsnedsättning,substansbrukssyndrom och psykisk ohälsa. Metod: Deskriptiv kvalitativ design medinduktiv ansats. 20 semistrukturerade intervjuer genomfördes med professionella aktörerinom verksamheter som möter målgruppen. Materialet analyserades enligt Graneheim ochLundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Samverkan upplevs viktig ochanvänds för att skapa en sammanhållen planering med insatser som utgår från individen.Utmaningar upplevs när samordning och ansvarsfördelning mellan verksamheter brister,professionella aktörer saknar kunskap kring målgruppens behov, anpassningar utifrån denspecifika samsjukligheten saknas och målgruppen stängs ute från insatser trots behov. Ettgott samarbetsklimat och integrering av verksamheter upplevs underlätta samverkan. Diskussion: Upplevelser av samverkan som medel för att möta omfattande behov av vårdoch stöd inom flera olika livsområden och därmed verksamheter stämde väl med tidigarestudier och utredningar inom området. Identifierade utmaningar och förutsättningarupplevdes påverka samordningens effektivitet. Helhetsperspektivet och riktningen motindividanpassning i samverkan går i linje med NSM och bidrar till hälsofrämjande ochförbyggande insatser. Slutsats: I dagsläget saknas ett tydligt utformat team runtmålgruppen. Organisatoriska förändringar som skapar mer givna former för samverkan ochfrämjar målgruppens delaktighet är önskvärda. / <p>2024-01-10</p>

Bakgrund: Ett bra bemötande karaktäriseras av ett respektfullt, kompetent och empatiskt samspel som är individanpassat. Patienter med substansbrukssyndrom är en grupp som uppfattas som vårdkrävande och är föremål för stigmatisering, därmed kan bemötandet ses som en utmaning. Patientcentrerad vård innebär att sträva efter individens välmående. Med hjälp av ett motiverande förhållningssätt kan sjuksköterskan öka patienternas empowerment. Syfte: Att undersöka hur patienter med substansbrukssyndrom upplever bemötandet från vårdpersonal, med fokus på sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar ingick. Resultat: Tre kategorier angående bemötande identifierades: att se hela individen, vårdande möte och stigma. Under varje kategori urskildes både positiva och negativa upplevelser av bemötande. Diskussion: Ett patientcentrerat förhållningssätt kan förstås som ett empatiskt, omtänksamt, engagerat och hjälpsamt bemötande. Många patienter hade upplevelser av diskriminering och stigmatisering inom vården, detta kunde delvis förklaras som en maktobalans i relationen mellan vårdgivare och patient.  Slutsats: Sjuksköterskans bemötande kan både öka och minska vårdlidande. Ett gott bemötande är betydelsefullt för att främja hälsa och optimera resultatet av vården. Omvårdnaden av personer med substansbrukssyndrom kan förbättras. / Introduction: The responsibility of the nurse is to have competence and to treat every patient with respect and empathy. Patients with substance use disorders are a group that can be viewed as a group with a large demand of care. They are exposed to stigmatization and therefor they need specialized care. The meaning of patient centered care is to strive to optimize every individual’s well-being. Nurses may increase patient’s empowerment through a motivating approach. Aim: To explore patients’ perceptions of the nurse-patient relation of patients with substance use disorder. Method: A literature review, including both qualitative and quantitative studies. Result: Three categories were identified: To see the whole person, caring encounter and stigma. Both positive and negative aspects of every category were discovered. Discussion: A patient centered approach can be understood as an emphatic, caring, committed and helpful encounter. Many patients had experiences of discrimination and stigma during care. This could partly be understood as an unbalanced power-control relationship between caregiver and patient. Conclusion: The nurses actions can increase as well as decrease patients suffering. A caring encounter is important to promote health and to optimize the results of care. There is room for development of nursing skills in care of patients with substance use disorders.

Bakgrund: Patienter med substansbrukssyndrom har ofta komplexa problem och sjuksköterskan behöver ha   kunskap och medkänsla för att vårdrelationen skall fungera. Sjuksköterskan behöver hantera både sina egna och patientens känslor för att vårdrelationen skall fungera. Sjuksköterskan behöver vara ett stöd för patienten när hen skall hitta en hälsosam livsstil utan substansbruk. En fungerande vårdrelation mellan sjuksköterska och patient med substansbrukssyndrom är betydelsefull för att omvårdnaden skall fungera. Syfte: Syftet var att beskriva vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient med substansbrukssyndrom ur ett sjuksköterskeperspektiv.   Metod: En litteraturstudie valdes som metod. Artiklarna söktes databaserna PubMed och Cinahl. Totalt inkluderades 18 vetenskapliga originalartiklar i resultatet. Resultat: Resultatet visade att synsätt och perspektiv samt negativa erfarenheter påverkar relationen mellan sjuksköterska och patient med substansbrukssyndrom. Sjuksköterskan upplever svårigheter med kunskapsbrist och patienters manipulativa beteende. Slutsats: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten med substansbrukssyndrom kan utvecklas genom stöd och utbildning till sjuksköterskor i deras yrkesroll. / Background: Patients with substance use disorder often have complex problems and the nurse needs knowledge and compassion to make the care relationship work. The nurse needs to handle both her own and the patient's feelings in order for the care relationship to work. The nurse needs to support the patient as he or she finds a healthy lifestyle without substance use. A functioning care relationship between nurse and patient with substance use disorder is important for the care to work successfully. Aim: The aim of the study was to describe the care relationship between nurse and patient with substance use disorder from a nursing perspective. Method: A literature review was chosen as method. The article search was conducted in   the databases PubMed and Cinahl. In total, 18 original scientific articles were included in the results. Results: The results showed that attitude and perspective as well as negative experience   affect the relationship between nurse and patient with substance use disorder. The nurse experiences difficulties related to lack of knowledge and patients' manipulative behavior. Conclusions: The care relationship between the nurse and patient with substance use disorder can be improved by providing support and education for nurses in their professional role.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är en medicinsk diagnos som medför ohälsa och lidande för individ och samhälle. Ett antal riskfaktorer återfinns som ökar sårbarheten att drabbas av syndromet. Sjuksköterskans roll är central i vården för dessa patienter. Scheels teori om interaktionell omvårdnad för sjuksköterskor tillämpas i detta arbete. Syfte: Att beskriva upplevelser av vårdpersonals bemötande hos patienter med substansbrukssyndrom samt hur upplevelserna påverkat vården och vårdsökandet för dessa patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ induktiv ansats och deskriptiv design genomfördes med hjälp av tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Patienter med substansbrukssyndrom hade enligt artiklarna både positiva, men främst negativa upplevelser av vårdpersonals bemötande. Ett gott bemötande gav bättre vård och ökade benägenheten att söka vård. Negativt bemötande från vårdpersonal påverkade vården negativt och resulterade i lägre vårdkvalitet samt minskade tendensen att söka vård hos patientgruppen. Patienter beskrev stigmatisering som en del av mötet med vårdpersonal. Slutsats: Att lyfta denna patientgrupps erfarenheter är betydelsefullt för att öka förståelsen om hur vi som vårdpersonal ska bemöta dem på bästa sätt. Det är viktigt att sjuksköterskor är medvetna om sina förutfattade meningar och synen på olika patientgrupper för att kunna ge god omvårdnad till alla, däribland patienter som lider av substansbrukssyndrom. / Background: Substance use disorder is a medical diagnosis that brings illness and suffering for the individual and society. There are several risk factors that increase the vulnerability to be affected by the disorder. The nurse’s role is central in the care for these patients. Scheel’s theory on interactive care for nurses is used continuously throughout this paper. Aim: To describe experiences of healthcare personnel’s reception in patients with substance use disorder and how the experiences affected the care and the way these patients seek care. Method: A literature review with a qualitative inductive approach and descriptive design was performed using ten scientific original articles. Results: The reviewed articles showed that patients with substance use disorder had both positive, but above all negative experiences in the reception of healthcare personnel. A good reception resulted in better care and increased the willingness to seek care. Negative receptions from healthcare personnel affected the care negatively and resulted in lower quality of care and decreased the tendency to seek care within the patient group. Patients described stigma as a part of the interaction with healthcare personnel. Conclusion: Raising the experiences of this patient group is essential to improve the understanding of how we as healthcare personnel can receive them in the best way possible. It is important for nurses to be aware of their prejudices and the perception of different groups of patients to be able to give good nursing care to everyone, including patients who suffer from substance use disorder.

Bakgrund: Personer med substansbrukssyndrom (SUD) är en stigmatiserad och marginaliserad population i samhället som har ett stort vårdbehov. Tidigare forskning visar på att hälso- och sjukvårdspersonal har stigmatiserade fördomar och attityder gentemot denna patientgrupp. Denna studies syfte var att undersöka och belysa hur personer med SUD upplever hälso- och sjukvårdens bemötande vid vårdkontakter. Metod: Med hjälp av en deskriptiv litteraturöversikt, har material samlats in från tre databaser, PubMed, PsycInfo och CINAHL. Elva artiklar valdes ut och analyserades för att identifiera individer med SUD och deras upplevelse av bemötande inom hälso- och sjukvården. Resultat: Både positiva och negativa upplevelser rapporterades av deltagarna. Av resultatet framkom det att upplevd stigmatisering, en sämre kommunikation mellan patient och personal, en upplevd misstro och en negativ relation med personalen bidrog till ett sämre uppfattat bemötande. Det kunde bidra till att deltagarna var mindre angelägna att uppsöka vård. Ett gott bemötandet beskrevs som öppet och empatiskt, icke-dömande, en god kommunikation och en relation med vårdpersonalen som grundades på tillit. Det kunde resultera i att deltagarna var mer angelägna att uppsöka vård. Åtta teman och fyra subteman framkom när materialet studerades och resultatet presenteras utifrån dessa teman. Slutsats: Hälso- och sjukvården har en betydande roll i sitt inflytande på denna patientgrupp och har en stor möjlighet att lindra lidandet samt främja en god omvårdnad genom sitt bemötande. / Background: People with substance use disorders (SUD) are stigmatized and marginalized in society with a great need for care. Previous research shows that healthcare professionals have stigmatized prejudices and attitudes towards this patient group. This study aimed to investigate and shed light on how people with SUD experience the health service’s treatment at care contacts. Method: Using a descriptive literature review, the material has been collected from three databases, PubMed, PsycInfo and CINAHL. Eleven articles were selected and analyzed to identify individuals' with SUD experience of treatment in healthcare. Results: The results showed that perceived stigma, poorer communication between patient and staff, perceived mistrust and a negative relationship with the staff contributed to a more negative experience of the encounter. This could contribute to the participants being less likely to seek care. The better encounter was described as open and empathetic, non-judgmental, good communication and a relationship with the care staff that was based on trust. This could result in the participants being more likely to seek care. Eight themes and four sub-themes emerged when the material for this study was reviewed, and the results are presented based on these themes. Conclusion: Healthcare has a significant role in its influence on this patient group and has a great opportunity to alleviate suffering and to promote good care through its treatment.

Bakgrund Substansbrukssyndrom [SBS] är ett globalt och nationellt folkhälsoproblem, detta till trots är studier med fokus på att förmedla de erfarenheter personer som lever med SBS har av bemötande från vårdpersonal få till antalet. Då nästan sju procent av den vuxna befolkningen i Sverige har ett SBS är sannolikheten stor att en sjuksköterska, oberoende verksamhetsområde, någon gång kommer att ha omvårdnadsansvar för en person med SBS. Genom att belysa deras erfarenheter önskar författarna bidra till en bättre förståelse för det positiva förhållningssätt som redan finns och hur det kan säkras, men även att belysa förbättringsmöjligheter i bemötande och omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med substansbrukssyndrom upplever bemötandet av vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes och resultatet bygger på 17 vetenskapliga artiklar. Dessa inhämtades genom sökning i databaserna PubMed, CINAHL, PsycInfo samt genom manuell sökning. Alla inkluderade artiklar granskades utifrån det av Sophiahemmets Högskolas bestämda bedömningsunderlag gällande kvalitetsgranskning. En integrerad analys användes för att bearbeta resultatet och detta resulterade i huvudkategorier och subkategorier. Resultat Resultaten presenterades i två huvudkategorier som sedan delades upp i fyra underkategorier: nedprioriterad och misstänkliggjord, misstro och skepsis, skuldbeläggande och förakt samt partnerskap och medmänsklighet. Vårdpersonalens attityder gentemot patienterna med SBS verkade utgöra ett hinder för ett professionellt och empatiskt bemötande, något alla patienter upplevt åtminstone en gång. Resultaten var dock inte entydigt negativa då många patienter även upplevt bemötande från vårdpersonal som uppfattades som positivt och professionellt. Slutsats Studiens resultat visade att det finns kunskapsluckor gällande de levda erfarenheter personer med SBS har. Vidare visade resultatet att ytterligare forskning och utbildning krävs för att klarlägga varför hinder föreligger för omvårdnad i relationen mellan patient och sjuksköterska samt vad som kan göras för att förhindra stigmatisering och ytterligare lidande för personer med SBS. / Background Substance use disorder [SUD] is a global and national public health issue. However, there are few testimonies that focus on the experience of people living with SUD in their encounters with health-care personnel. As nearly seven percent of Sweden’s adult population has a SUD, there is a high probability that a nurse, regardless of field of practice, at some point, will have nursing responsibility for a person with a SUD. By highlighting the experience of the persons living with SUD the authors’ hope to contribute to a better understanding of positive attitudes and behaviour from health-care personnel that needs reinforcement but also what can be done to improve approach and nursing care. Aim The aim of this study was to describe how people with substance use disorder experience the attitudes of the staff in the health care system. Method A non-systematic literature review was conducted, based on 17 scientific articles of both qualitative and quantitative study design. The database searches were performed in PubMed, CINAHL and PsycInfo using appropriate keywords. The chosen articles were subjected to a quality assessment using an assessment basis provided by Sophiahemmet University. The content was then analysed and subsequently grouped into main categories and subcategories. Results The findings were divided into two main categories and subsequently into four subcategories: demoted and suspected, distrust and scepticism, blame and contempt, partnership and compassion. The attitudes of health care personnel were perceived as a barrier to professional and compassionate care, which all of the patients had experienced at least once. However, the results were not unequivocally negative as many patients had also experienced encounters with health-care personnel that were perceived as positive and professional. Conclusions The literature review revealed that there are still knowledge gaps in the lived experience perspective of people with SUD. Furthermore, the literature review showed that extended research and education is needed to elucidate why there are barriers for a caring nurse- patient relationship and what can be done to prevent stigmatization and further suffering for people with SUD.

Bakgrund: Substansberoende är ett globalt problem som inte bara påverkar människan på individnivå utan hela samhället. Den psykosociala omvårdnaden med samtal om livsstilsförändringar blir alltmer viktig. Fysisk aktivitet har visat sig ha positiv effekt för personer med substansbrukssyndrom. Det är betydelsefullt att specialistsjuksköterskan får ökad kunskap och fler redskap för att stödja dessa patienter. Via personcentrad vård och en god vårdrelation som tar tillvara patientens upplevelse kan mer specifikt utformade omvårdnadsåtgärder med fysisk aktivitet utformas. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av fysisk aktivitet vid substansbrukssyndrom. Metod: Litteraturöversikt med systematisk ansats Resultat: Att delta i fysisk aktivitet genererade starka känslor och ledde till beteendeförändringar. Patienterna upplevde att den sociala aspekten av fysisk aktivitet var stödjande. Genom fysisk aktivitet fick patienterna möjlighet att erhålla nya färdigheter. Det simultana och holistiska upplägget av fysisk aktivitet uppskattades. Relationen till FA-ledaren och egenskaperna hos denne upplevdes ha en inverkan på motivationen hos patienterna. Slutsats: Via fysisk aktivitet kan patienter med substansbrukssyndrom uppleva ökad förståelse för den egna kroppens kapacitet, ny upplevd kontroll samt erhålla nya färdigheter som att hantera utmaningar och negativa känslor bättre. Specialistsjuksköterskan har möjlighet att via god personcentrerade vård med motiverande samtalet öka sannolikheten för att fysiska aktivitet som omvårdnadsåtgärd implementeras och har effekt. / Background: Substance use disorder is a global concern that does not only affect the individual negatively but also the society at large. The psychosocial nursing care with dialogue about lifestyle changes is becoming more important. Physical activity has had many confirmed positive effects for patients suffering from substance use disorder. It is important that the specialist nurse is given more knowledge and tools to care for and motivate these patients. Through patient-centered care and a good care relation that takes advantage of the patients' experience more specific care actions with physical activity can be designed to cater for this group's special needs. Aim: To examine patient experience of physical activity while coping with substance use disorder. Method: Literature review Results: Involvement in physical activity generated strong emotions and led to behavior changes. The patients experienced that the social aspect of physical activity was supportive. Through physical activity the patients could obtain new skills. The relation to and the characteristics of the PA-leader had an impact on the patient's motivation. Conclusion: Through physical activity patients with substance use disorder can gain increased understanding of their body’s capacity, new sense of control and new skills such as being able to manage challenges and negative feelings better. The specialist nurse has an opportunity through patient centered care with motivational interviewing to increase the possibility that physical activity is being implemented and has effect.