Cette étude pose, comme problématique, la modernisation qui, à travers ses aspects les plus superficiels (la technologie et le libéralisme), secoue le Monde musulman, notamment depuis les trois dernières décennies. Toutes les sociétés musulmanes, du Maroc à l'Indonésie, sont confrontées au problème de la conciliation entre la "permanence" enseignée par l'islam et les "changements" imposés par la modernisation, ce qui suscite des conflits, au nom de l'islam, entre les différentes factions de la société musulmane. Sans intervenir dans ces conflits, mais pouvant probablement contribuer à une meilleure compréhension du problème, ce travail se propose d'étudier le phénomène (de modernisation du Monde musulman) dans un domaine qui échappe jusqu'ici à la conscience de la société musulmane : l'habitat (au sens large, englobant toutes les créations de l'homme, qui partent de son besoin fondamental, l'habiter, et qui se manifestent à plusieurs échelles, de la maison à la ville). Le cas étudié est la ville d'Ismaïlia, fondée en 1862 et gérée par la Compagnie du Canal de Suez jusqu'à la nationalisation de celle-ci en 1956, appropriée et gérée par la suite par le Gouvernement égyptien jusqu'à nos jours. Comment les Egyptiens (sous-entendu : orientaux, arabes, musulmans, traditionnels / médiévaux) s'approprient et développent l'habitat conçu et formé par les Français (sous-entendu : occidentaux, européens, chrétiens, modernes), voilà la question.

This thesis follows the development of Howard Charles Green’s (1895-1989) views on war and disarmament as both a private citizen and as a Member of Parliament. It draws its conclusions from a large archival base. Beginning with Green’s experiences in the First World War, this thesis charts Green’s views on war through to the United Nations Irish Resolution on disarmament of December 20, 1960. Contrary to current historiography examining the Diefenbaker period, it proves that Green’s beliefs about war only changed after his appointment as Secretary of State for External Affairs in June 1959, and even then it took time for his new ideals to “harden.” Prior to his “conversion” he believed that war remained a viable aspect of foreign policy and often encouraged its fuller prosecution.

This thesis follows the development of Howard Charles Green’s (1895-1989) views on war and disarmament as both a private citizen and as a Member of Parliament. It draws its conclusions from a large archival base. Beginning with Green’s experiences in the First World War, this thesis charts Green’s views on war through to the United Nations Irish Resolution on disarmament of December 20, 1960. Contrary to current historiography examining the Diefenbaker period, it proves that Green’s beliefs about war only changed after his appointment as Secretary of State for External Affairs in June 1959, and even then it took time for his new ideals to “harden.” Prior to his “conversion” he believed that war remained a viable aspect of foreign policy and often encouraged its fuller prosecution.

Krisen i den globala leveranskedjan för containrar blev tydligt synlig 2020 och pågår fortfarande. Ett betydande avtryck har lämnats, inte bara på marknaden för containertransporter utan också på världsekonomin som helhet. Det kan därför vara fördelaktigt att få en djupare förståelse för de drivande faktorerna i denna kris för att kunna hantera bättre eller förhindra liknande utmaningar i framtiden. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva en kedja av händelser med deras bidragande faktorer och konsekvenser som leder till att containerkrisen börjar år 2020. Följande forskningsfrågor ställs: 1.Vilka är de mest bidragande faktorerna som störde balansen i containertransporter? 2.Hur påverkas sjöcontainertransporten och vilken roll har den händelsekedjan som resulterade i containerkrisen 2020-202X?  En kvalitativ litteraturgenomgång genomfördes för denna studie. Dessutom bestod den datainsamlingsmetoden som användes för denna studie av sekundärt vetenskapligt material, men även icke-vetenskapliga artiklar, inklusive nyhetsdatabaser och maritima databaser.  Studien identifierade de viktigaste bidragande faktorerna till containerkrisen att vara Covid-19 och Suezkanal incidenten. Vidare föreslås det även att handelskriget mellan Kina och USA har varit en bakomliggande orsak för denna kris. Konsekvenserna som fastställdes var bristen på tomma containrar, förändringar i efterfrågan av varor före och under pandemin och störningar i leveranskedjan där förseningar, överbelastning i hamnar och ekonomiska följder spelade roll i den globala handeln, särskilt containertransporter. / The crisis in the global container supply chain clearly became visible in 2020 and is still ongoing. An imprint has indeed been left not only on the markets of container shipping transport but also on the world economy as a whole. Therefore, it may be beneficial to gain an in-depth understanding of the driving factors of this crisis, that in order to be able to deal better or even prevent similar future challenges. The purpose of this study was therefore to identify and describe a chain of events with their contributing factors and consequences that lead to the start of the container crisis in 2020. This study’s research questions were: 1.What are the most important contributing factors that disrupted the balance in container transport? 2.How is maritime containertransport affected and what is the role of the chain of events that resulted in the container crisis 2020-202X?  A qualitative literature review was conducted for this study. Moreover, the data collection method used for this paper consisted of secondary academic material, but also non-scientific articles, including news databases and maritime databases.  This study has identified that the main contributing factors to the container crisis were the Covid-19 and the Suez channel. However, it is also suggested that the trade war between USA and China has also served as the backbone of this crisis. Moreover, the identified concequences were shortage in containers, changes in the demand of goods during and prior to the pandemic and in further, disruptions in the supply chain, including schedule delays, congestions in ports and financial consequences in the global trade, specifically that of container transport.

Supply chain resilience has become an important topic within supply chain management, as increasingly complex supply chains set out for increased risk in these networks. Supply chain resilience is a risk management approach that includes the ability to mitigate disruptions through specific capabilities. The previous disruptive events of the COVID-19 pandemic and the Suez Canal blockage-21 have highlighted the vulnerabilities of global trade and the need for more resilient supply chains. The purpose of this thesis was to analyse supply chain resilience and the need for dynamic and operational capabilities in the global maritime transport sector to mitigate impacts from slow-onset and sudden-onset disruptions. In specific, the vulnerabilities highlighted through the impacts of the COVID-19 pandemic and the Suez Canal blockage-21 over time. This study was conducted as a multiple case study investigating the maritime transport sector’s resilience during COVID-19 and the Suez Canal blockage-21. The data was triangulated through semi-structured interviews, industry podcasts, and business reports and further analysed using a grounded analysis approach. The study showed that the continuous disruptions on supply chains caused by the COVID-19 pandemic and the Suez Canal blockage-21 generated economic consequences, congestions, and capacity constraints that the maritime transport sector could not fully mitigate. The study also provides evidence that severe impacts on supply chains were not necessarily caused by a lack of resilience, but rather the persistency of disruptions did not diminish over time. Even though the maritime transportation sector is considered flexible and agile in adapting to the new market situation, increased collaboration, integration, innovation, and digitalization were found necessary to improve the resilience of the maritime transport sector to become even better prepared for future disruptions.

The supply chain is the underlying process which enablescompanies and customers to exchange goods and services. Centralto a functional supply chain is its resilience against disruptions.Resilience in the supply chain is its capability to prevent, manageand recover from disruptions. The last couple of years has beencharacterized by events that have caused disturbances in the supplychain. This study is set to research how two Swedish companieshave managed three specific disruptions, the Covid-19 pandemic,the blocking of the Suez Canal and the ongoing war in Ukraine. Thepurpose of this paper is to contribute with knowledge and researchabout resilience in the supply chain and how companies can adaptin a volatile world with unpredictable events that may occur. Themethod used consists of semi-structured interviews with the casecompanies and collection of literature and previous research withinthe research area. The results from the study presents that thecompany operating in the retail industry main strategy is tomaintain a transparent communication to its suppliers as well ascustomers in order to maintain a high level of certainty in its supplychain. The company operating in the forest industry explained inthe interview that the company prioritizes a high level of self-sufficiency in raw materials, energy and transportation in order tomaintain a high level of certainty in the supply chain. The resultalso explains that cooperation between the three abilities, prevent,manage and recover from disruptions is the foundation tomaintaining a high level of certainty in the supply chain. The studycontributes with insights on how companies are affected by andmanage the ongoing situation in Ukraine, with the supply chain as astarting point. / Försörjningskedjan är den bakomliggande processen som möjliggörför utbyte av varor och tjänster mellan företag och kunder. Centraltför en fungerande försörjningskedja är att den är resilient motstörningar. Resiliens i försörjningskedjan handlar om förmågan attförebygga, hantera och återhämta sig från störningar. De senasteåren har präglats av händelser som har orsakat störningar iförsörjningskedjan. Denna studie undersöker hur två svenskaföretag har hanterat tre specifika störningar, Covid-19 pandemin,stoppet i Suezkanalen samt det pågående kriget i Ukraina. Syftetmed detta arbete är att bidra till kunskapen och forskningen omresiliens i försörjningskedjor och hur företag kan anpassa sig till envolatil värld med oförutsägbara händelser som uppstår. Metodenutgörs av semistrukturerade intervjuer med fallföretagen ochinsamling av litteratur samt tidigare forskning inomforskningsområdet. Studiens resultat visar att företaget som verkarinom livsmedelsindustrin främst arbetar med att bibehållatransparent kommunikation till sina leverantörer och kunder för attupprätthålla en hög nivå av tillförlitlighet i sin försörjningskedja.Företaget som verkar i skogsindustrin anger i intervjun att företagetprioriterar en hög självförsörjningsgrad på råvaror, energi ochtransport för att upprätthålla en hög nivå av tillförlitlighet iförsörjningskedjan. Studiens resultat redogör dessutom attsamverkan mellan de tre förmågorna, förebygga, hantera ochåterhämta sig från störningar är grunden till att uppnå hög nivå avtillförlitlighet i försörjningskedjan. Studien bidrar bland annat medinsikter om hur företag påverkas och bemöter den rådandesituationen i Ukraina med försörjningskedjan som utgångspunkt.

Global Supply Chains are fragile to disruptions and risks due to their complexity and the large number of players involved. In order to ensure the stability and effectiveness of the Global Supply Chain, it is therefore essential to identify and minimize potential risks and disruptions at an early stage. This study aims to explore the impact of disruptions on the Global Supply Chain and the enhancement of resilience in the automotive sector, with a focus on Risk Management strategies. The research objective is to analyze a case study within Volvo Trucks and identify Risk Management strategies for enhancing Supply Chain resilience in response to the Suez Canal Blockage. In order to achieve the objective of this research, a qualitative and deductive approach was employed to examine the subject. The existing frameworks identified in the literature review were utilized to inform the development of the interview guide for the data collection. The data collected from three semi-structured interviews with representatives of Volvo Trucks was subsequently analyzed to identify patterns between the theoretical framework and the practical case study. Given the significant impact of the Suez Canal Blockage on the automotive sector, a single automotive company (Volvo Trucks) was selected for examination of the effects on their Global Supply Chain. The study emphasizes the pivotal role of accurately identifying potential risks or crises in order to develop effective Risk Management strategies. The results show the importance of a proactive approach to Risk Identification, Assessment, Treatment and Monitoring to ensure Business Continuity and mitigate uncertainties. The findings of the analysis and conclusions to the research questions can be utilized as a basis for Risk Management strategies across the entire automotive sector. The findings of this study may prove beneficial for future research and for managers within the sector. The adapted framework of insights gained by Volvo Trucks can be used to guide Supply Chain Managers towards a more resilient Global Supply Chain. Furthermore, this framework could be employed in future research on Global Supply Chain resilience within the automotive sector to inform the studies. / Globala leveranskedjor är sköra för störningar och risker då de är komplexa och många aktörer är inblandade. För att försäkra stabilitet och effektivitet av dessa är det därför väsentligt att identifiera och minimera potentiella risker och störningar i ett tidigt skede. Denna studie syftar till att utforska påverkan av störningar på globala leveranskedjor och förbättringen av resiliensen i bilbranschen, med ett fokus på riskhanteringsstrategier. Studiens syfte är att analysera en fallstudie av Volvo Trucks och identifiera riskhanteringsstrategier för förbättrad resiliens i deras globala leveranskedja som en följd av blockeringen i Suezkanalen. För att uppnå detta användes en kvalitativ och deduktiv metod för studien. De redan existerande ramverken som identifierades i litteraturöversikten användes för att utveckla intervjuguiden för datainsamlingen. Den insamlade datan från tre semistrukturerade intervjuer med representanter från Volvo Trucks analyserades sedan för att identifiera mönster mellan de teoretiska ramverken och fallstudien. Eftersom blockeringen i Suezkanalen hade stor påverkan på bilindustrin valdes ett bilföretag som urval för fallstudien. Studien understryker den centrala rollen av att identifiera risker eller kriser för att utveckla effektiva riskhanteringsstrategier. Resultatet visar vikten av ett proaktivt arbetssätt för att identifiera risker, utvärdera dem, behandla och bevaka dem för att säkerställa kontinuitet i företaget och minska osäkerheten i leveranskedjan. Resultatet av analysen och slutsatserna utifrån forskningsfrågorna kan användas som bas för riskhanteringsstrategier inom bilindustrin. Resultaten kan också vara användbara för framtida forskning som teoretisk grund. Det nya anpassade ramverket av insikter från Volvo Trucks kan användas för att guida ledare inom området för leveranskedjor för att uppnå en mer resistent leveranskedja mot framtida störningar.

! Victorian period is the golden age in British history. During the 1870s Great Britain was still the leading world power and Benjamin Disraeli had a credit for that. This dissertation deals with his attitude to Empire, his ideas about British foreign policy and his objections to Liberal foreign policy, specifically against his rival William E. Gladstone. It also presents important events during Disraeli's second ministry and evaluates his influence on British foreign policy.

Approved for public release; distribution in unlimited. / This thesis examines the evolution of NATO as an institution in the International System by reference to Articles 4, 5 and 6 of the Washington Treaty of 1949. Initially, the thesis considers NATO from an international relations perspective. It then proceeds to examine the institutional evolutionary process of the Alliance since its inception and implementation in 1949. Furthermore, it explores the significance and the meaning of the aforementioned Articles. This thesis utilizes the case study method and refers to four distinct events that have shaped allied policies and strategies: the Suez Crisis of 1956, the establishment of the politico-military consultation process, the Yom Kippur War (1973), and the end of the Cold War (1989-1991). It also examines the allied policies after the events of September 11, 2001. Moreover, it identifies a general pattern of events pertinent to crisis creation inside NATO when the organization is facing a defense issue outside the Euro-Atlantic area. Finally, the thesis concludes that NATO is more than an ordinary military Alliance, as advocated by its longevity, agility and adaptability, which allows the Alliance to maintain a central position in the International System as a robust politico-military organization. / Lieutenant Commander, Hellenic Navy

Das vorliegende Werk stellt eine zweibändige quellengestützte Analyse und einen Vergleich der Beziehungen beider deutscher Staaten zu Israel unterhalb der Schwelle der Aufnahme diplomatischer Beziehungen während der Jahre 1949 bis 1963 dar. Dazu wurden in den Archiven Quellen aus den Beständen aller drei Staaten gesichtet. Die Rahmenbedingungen für die bundesdeutsche und ostdeutsche Israelpolitik, welche sich aus dem Kalten Krieg herleiteten, werden ebenso aufgezeigt, wie die besondere moralische Verantwortung beider deutscher Saaten gegenüber Israel sowie Israels spezifische Stellung im nahöstlichen Staatensystem. Neben den militärischen, wissenschaftlichen und wirtschaftlichen Kontakten zwischen der Bundesrepublik Deutschland und Israel stehen auch die Kontakte zwischen der DDR und MAKI im Zentrum des Interesses.