Antalet suicidförsök är ett stort problem i Sverige och är en av den vanligaste dödsorsaken, synnerligen gällande unga människor mellan 15-24 år. I arbetet som ambulanspersonal ingår mötet med patienter som gjort suicidförsök. Dessa möten kan gestalta sig på många olika sätt, vilket ställer höga krav på ambulanspersonalen för att ge en god och säker vård till patienten. Denna studie syftar till att få kunskap om ambulanspersonalens upplevelse av mötet med patienter som gjort suicidförsök. Studien utgår från en kvalitativ ansats med kvalitativ innehållsanalys. Två verksamhetschefer kontaktades som godkände tillfrågan av personalgruppen. Djupintervjuer med öppna frågor utfördes och sex informanter deltog. Dessa intervjuer analyserades därefter och resulterade i fem huvudkategorier och elva underkategorier. Huvudkategorierna är Insikt i skörhet, Varierande kollegialt stöd, Svårighet att förstå handlingens grund, Känsla av otillräcklighet och Svårighet att möta patientens reaktioner. Resultatet visar att ambulanspersonalen har förståelse för att den suicidnära patienten är skör och vill skapa trygghet, men har svårt att veta på vilket sätt detta bör ske. Kollegan har en betydande roll i dessa möten och kan vara en styrka i situationen men även försämra den genom sitt förhållningssätt. Ambulanspersonalen upplever en avsaknad av kunskap och trygghet i mötet med suicidnära patienter som bidrar till en svårighet att förstå patienternas handling. Okunskap och oerfarenhet upplevs vara orsaker till att inte kunna ge tillräcklig vård. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Bakgrund: Varje år dör 1 miljon människor efter att de begått suicid. Psykisk sjukdom är en bidragande faktor till suicidalt beteende ofta i kombination med svårigheter i livet. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor upplever mötet med suicidnära patienter på psykiatrisk vårdavdelning. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av söktermer i databaserna; Cinahl, PsychInfo och Pubmed. Nio kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Artiklars resultat delades upp och sorterades in i likheter och olikheter och sammanställdes sedan till en ny helhet vilket resulterade i två teman som bildade litteraturöversiktens resultat. Resultat: Sjuksköterskor upplevde mötet med suicidnära patienter som ångestframkallande, de kände sig otillräckliga i mötet och utbildning behövdes för att få ett bättre bemötande. Diskussion och slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor bemöter suicidnära patienter med empati och att försöka skapa en relation som bidrar till att patienter vill anförtro dem med sina problem. Utbildning behövs för att förnya kunskap om suicidnära patienter och för att få bättre insikt i det egna arbetet och bemötandet. Tid för reflektion i slutet av arbetspasset kan vara ett sätt att förbättra arbetsmiljö och kommunikation mellan arbetskamrater och till patienter.

Bakgrund: Ca 7000 personer i Sverige försöker varje år ta sitt liv. Denna siffra förväntas stiga. De främsta riskfaktorerna för suicid är tidigare suicidförsök och psykisk sjukdom. Det stigmatiserade synsättet i samhället bidrar till att många upplever skam kring suicidala tankar. Suicid går att förhindra då många som fullbordat ett suicid haft en tidigare vårdkontakt. Sjuksköterskans bemötande ska utgå från ett fördomsfritt förhållningssätt samt synliggöra att både tid och intresse finns. Omvårdnaden bör utgå från ett holistiskt perspektiv där individens unika behov sätts i fokus. Sjuksköterskan bör vara behjälplig med stöd både psykiskt, fysiskt, existentiella samt det sociala planet. Upplevelser av personer som överlevt ett suicidförsök blir ett vägledande verktyg för sjuksköterskan i utformandet av omvårdnaden för denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av omvårdnad efter ett suicidförsök. Metod: En beskrivande litteraturstudie där tio artiklar av kvalitativ ansats användes. Huvudresultat: Kontinuitet och tillgänglighet i vården samt att ha närstående involverade var aspekter som framkom som positiva för omvårdnadsupplevelsen. Ett bemötande av vårdpersonal som visade engagemang och god kommunikation ansågs också betydande för en positiv upplevelse. Bristande kontinuitet och tillgänglighet i vården samt upplevelser av att förlora kontrollen framkom som negativa aspekter för omvårdnadsupplevelsen. Ett bemötande av vårdpersonal som visade brister i engagemang, kommunikation, kunskap samt hade ett stigmatiserat betraktelsesätt ansågs även vara faktorer som bidrog till en negativ upplevelse. Slutsatser: I omvårdnaden efter ett suicidförsök är sjuksköterskan själv det främsta redskapet. Mer utbildning och tid i omvårdnaden skulle utgöra bra verktyg för att möta och hjälpa personer som överlevt ett suicidförsök i deras återhämtningsprocess. / Background: About 7000 people in Sweden try to take their lives every year. This number is expected to rise. The primary risk factors for suicide are past suicide attempts and mental illness. The stigmatized approach in society makes people feel ashamed of suicidal thoughts. Many people that completed a suicide had an earlier healthcare contact. Suicide can by that fact be prevented. Nursing's attitude should be based on a non-judicial approach and make it clear that both time and interest are present. Nursing should be based on a holistic perspective where the individual's unique needs are put in focus. The nurse should be helpful with support both mentally, physically, existentially and socially. Experiences of people who survived a suicide attempt will be a guiding tool for the nurse in the design of nursing care for this patient group. Aim: To describe people's experiences of nursing after a suicide attempt. Methods: A descriptive literature review containing ten studies with a qualitative approach was used. Main results: Continuity and accessibility in the healthcare and also involvement of family and friends were aspects that emerged as positive for the nursing experience. Commitment and good communication from the healthcare professionals was also considered significant for a positive experience. Lack of continuity and accessibility in the healthcare as well as experiences of losing control emerged as negative aspects of nursing experience. What also appeared to be negative for the experience was when the healthcare professionals showed a lack of knowledge or communication or had a stigmatized approach of suicide. Conclusion: In the caring of people after a suicide attempt, the nurse is the main tool herself. More education and time would be a good tool for nurses in helping people who survived a suicide attempt in their recovery process.

Den psykiska ohälsan växer både i Sverige och runt om i världen, parallellt med detta ökar även antalet suicid och suicidförsök. Alla samhällsklasser och åldrar finns representerade, störst ökning ses dock bland unga vuxna där det under de senaste tio åren eskalerat som mest. Patienter med psykisk ohälsa återfinns i samtliga vårdinstanser, ej enbart inom psykiatrin. Därför är det av stor vikt att utbilda, tala öppet och reflektera över detta ämne oavsett arbetsplats. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att möta suicidnära patienter. En litteraturstudie valdes som metod, där det framkomna resultatet baserades på de vårdvetenskapliga artiklar författarna valt ut. Resultatet visar på att sjuksköterskan inom den somatiska vården ofta känner sig otillräcklig i mötet med den suicidnära  patienten,  för  att  bryta  denna  osäkerhet  krävs  utbildning  och  tid  för reflektion. Allt för att vården skall kunna bidra till en god omvårdnad för alla. Sjuksköterskan kan spela en betydande roll för den suicidnära patienten. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan får den kunskap och utbildning denna behöver. Även tid för reflektion och det reflekterande lärandet bör prioriteras, sjuksköterskan ges på detta vis resurser för att kunna känna sig trygg i sin roll kring den suicidnära patienten.

Bakgrund Suicidalt beteende även kallad suicidalitet är ett stort globalt hälsoproblem.Begreppet innefattar suicidtankar, suicidförsök och suicid. Var 40:e sekundavlider en människa på grund av suicidalitet någonstans på jorden. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i vården av patienter med suicidalt beteende samt beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod Föreliggande litteraturstudies resultat inkluderar 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Studien har en beskrivande design. Databaser som användes var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Huvudresultat Sjuksköterskorna erfar att omvårdnad av patienter med suicidalt beteende är en komplex situation. Erfarenheterna är att suicidalt beteende väcker känslor som chock besvikelse, frustration, skuld och stress hos sjuksköterskorna. Egna värderingar har en dömande inverkan på patienten. En osäkerhet i omvårdnaden av dessa patienter finns. Fysiska behov prioriteras därför före psykiska. Detta kan kopplas till brist på utbildning, stöd och resurser. Slutsatser Sjuksköterskors erfarenheter är betydelsefulla för att ge den suicidala patienten bästamöjliga omvårdnad. Sjuksköterskor bör ha en icke dömande inställning och ett holistiskt förhållningssätt. Föreliggande studie vill bidra till en samlad bild av sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av denna patientgrupp. Detta för att belysa det stöd och utbildning som sjuksköterskan behöver för att möta patienten professionellt. Men även för att belysa vikten av förståelse och betydelsen av rätt omvårdnad.

Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem och varje år dör 800 000 människor på grund av suicid. Orsaker till suicid kan vara sociala, psykologiska och biologiska faktorer. Sjuksköterskans förhållningssätt bör präglas av förståelse, medkänsla, en icke-dömande attityd och ett aktivt lyssnande.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och inställning till att bemöta suicidnära patienter.  Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar inhämtade från Cinahl, PubMed och Medline. Samtliga artiklar sammanfattades i en översiktstabell. Färgkodning och kategorisering användes för att identifiera likheter och skillnader i resultaten. Analysen upprättades utifrån två huvudteman och tre underrubriker.  Resultat: I resultatet utvecklades två huvudteman: Faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande och Sjuksköterskans upplevda känslor. Tre underrubriker utvecklades under det första temat: Otillräcklig kompetens, Brister på vårdenheten och Faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de saknade kunskaper och färdigheter i att vårda suicidnära patienter. Hinder för att ge god vård beskrevs som brist på tid och resurser. Känslor som uppkom var ensamhet, osäkerhet och stress. Sjuksköterskan bär ett stort ansvar i mötet med suicidala patienter. Det är av betydelse att sjuksköterskor får kunskap kring ämnet suicid för att vara förberedda i detta livsviktiga möte och för att kunna bidra till att det tabubelagda ämnet bryts.

Bakgrund: Suicid var dödsorsaken för minst 1168 människor i Sverige 2020 och suicid är ett allvarligt hot mot folkhälsan. Det finns kulturella och religiösa skillnader i synen på suicid i världen. Patienter beskriver att orsakerna till suicidförsök är en känsla av outhärdligt lidande utan hopp om bättring. På en akutmottagning träffar sjuksköterskor suicidpatienter som är särskilt utsatta och sårbara. Sjuksköterskans bemötande har stor betydelse för patienten efter suicidförsök varför det är motiverat att undersöka sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda dessa patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av, och attityd till, att vårda patienter på akutmottagning efter suicidförsök. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga artiklar från databasernaCINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna är av både kvalitativ och kvantitativ ansats och kommer från Brasilien, Ghana, USA, Australien, Storbritannien och Danmark. Resultat: Attityderna till suicid bland sjuksköterskor på akutmottagningen varierade mycket mellan de olika länderna. I länder där suicid var olagligt eller där samhället hade en fördömande syn på suicid hade många av sjuksköterskorna en negativ attityd till suicid vilket ledde till att de bemötte suicidpatienterna på ett negativt sätt. Screening för suicid och suicidprevention genomfördes i varierande grad i länderna där studierna genomförts. Sjuksköterskorna menade att de saknade tillräcklig kunskap och utbildning om suicidscreening, suicidprevention och omvårdnad av suicidpatienterna. Slutsats: Sjuksköterskors attityder till suicid varierade i världen, mellan empati och fördömande. Det fanns ett generellt behov av mer utbildning och kunskap bland sjuksköterskor när det gäller suicidprevention och omvårdnad efter suicidförsök. Negativa attityder hos sjuksköterskor, behov av mer utbildning och kunskap tillsammans med det höga tempot på akutmottagningen kan ge moralisk stress och lidande för sjuksköterskorna och vårdlidande för de sårbara suicidpatienterna.

Suicid och suicidförsök är en medveten handling om att vilja avsluta sitt liv, ofta som följd av psykisk ohälsa. Tidigare suicidförsök och långvarig psykisk ohälsa ökar risken till att genomföra suicid. Forskning visar att det finns en osäkerhet hos vårdpersonal inför att bemöta patienter som genomfört ett suicidförsök. Studiens syfte var att belysa patienternas upplevelse av vården efter ett suicidförsök. Metoden som användes var en litteraturöversikt med 14 kvalitativa artiklar inkluderade. Resultatet sammanfattas i tre olika teman; Att möta vården, Bli bemött och sedd som medmänniska samt Läkning och återhämtning. Diskussionen innefattar de positiva effekterna i omvårdnaden genom att skapa förtroende, förstå innebörden av kommunikationens betydelse, den vårdande relationens betydelse och att inkludera familjen. Ökad utbildning inom kommunikation för vårdpersonal ger större förutsättningar att tidigare skapa förtroende och välbefinnande hos patienten, vilket kan kopplas till hållbar utveckling. Genom verbal lindring minskas behovet av läkemedel och hindra destruktiva handlingar som kan leda till ett ökat vårdbehov.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter som kommer i kontakt med psykiatrin eftersuicidförsök ofta upplever känslor av skam och rädsla. Det första mötet med sjuksköterskan är ofta avgörande för hur vårdtiden av patienten utvecklas. Upplever patienten sig inte tagen på allvar, sedd eller hörd kan detta leda till flyktkänslor eller att man drar sig undan. Syfte: Syftet med studien är att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva patienter och sjuksköterskors upplevelser av att få samt ge vård efter ett suicidförsök. Metod: Kvalitativ forskningsöversikt inkluderat åtta vetenskapliga studier från databaserna CINAHL och PsychINFO. Data har analyserats med stöd av Evans fyrstegsanalys. Resultat: Resultatet visar att patienter har ett behov att känna sig tagna på allvar för att lindra lidande. Resultatet visar även att sjuksköterskan upplever svårigheter i mötet med den suicidala patienten. Sjuksköterskans bemötande och engagemang i patienten har en central roll för patientens möte med psykiatrisk vård efter ett suicidförsök. Diskussion: Mötet mellan patienten och sjuksköterskan avspeglar sig i sjuksköterskans bemötande och engagemang i patienten, genom att ta patienten på allvar kan lidande lindras och patientens välbefinnande kan ökas. Genom engagemang stöttas patienten och genom eliminering av negativa upplevda känslor kan sjuksköterskan nå patienten på ett sätt som gör att patienten kan inspireras att förändra sin livssituation. / Background: Previous researches shows patients who come in contact with a psychiatric ward after suicide attempt often experience feelings of shame and fear. The first meeting is determined by how the time at the ward develops. If a patient experience not being taken seriously or heard it usually leads to feelings of escaping or withdrawing. Aim: The purpose of the study is based on scientific literature describing patients and nurses' experiences in receiving and providing care after a suicide attempt. Method: Qualitative research review included eight scientific studies from the databases CINAHL and PsychINFO. Data were analyzed with the aid of Evans four steps analysis. Results: The results show that patients have a need to feel that they are being taken seriously in order to alleviate suffering. The result also shows that nurses are experiencing difficulties in meeting with the suicidal patient. The nurse's attitude and commitment to the patient has a central role in the patient's encounter with psychiatric care after a suicide attempt. Discussion: The meeting between the patient and the nurse is reflected in the nurse's attitude and commitment to the patient, by taking the patient seriously suffering can be alleviated and the patient's well being can be increased. Through dedication supported the patient and by the elimination of negative emotions experienced nurse can reach the patient in a way that allows a patient to be inspired to change their lives.

Titel: Kunskap – nyckeln för att se och vårda personen bakom suicidförsöket Bakgrund: Suicidförsök är en personlig tragedi inte bara för patienten utan också för de närstående och har likaså en stor inverkan på personalen. Därför är det viktigt att personalen har en positiv attityd till denna patientgrupp för att ge en så trygg och personcentrerad omvårdnad som möjligt. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder till patienter som behöver sjukhusvård till följd av suicidförsök. Metod: En litteraturstudie innehållande 10 kvantitativa artiklar genomfördes. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes i ett resultat. Resultat: Vårdpersonalens attityder till patienter som gjort suicidförsök var övervägande positiva. Faktorer som bidrog till positiva attityder var bland annat högre utbildningsnivå och längre erfarenhet inom yrket. Faktorer som bidrog till negativa attityder var bland annat liten erfarenhet av patientgruppen och mindre utbildning i att vårda patienter som gjort suicidförsök. Konklusion: Resultatet visar att vårdpersonalens attityder är övervägande positiva men att ytterligare utbildning krävs för att ytterligare förbättra attityderna och skapa en mer personcentrerad och tryggare vårdmiljö för denna patientgrupp. Nyckelord: attityd, patient, sjukhus, suicidförsök, vårdpersonal / Title: Knowledge – the key to see and care for the person behind the suicide attempt Background: Attempted suicide is a personal tragedy not only for the patient but also the family and likewise has a major impact on the health care personnel. Therefore, it is important that the personnel have a positive attitude to this patient group to provide as safe and person-centered care as possible. Aim: The purpose of this study was to investigate the factors that contribute to the attitudes of the health care personnel to the patients who need hospitalised care following a suicide attempt. Methods: A literature study containing 10 quantitative articles was conducted. The articles were examined, analyzed and compiled in a result.  Results: The attitudes of health care personnel to the patients who have made suicide attempt were mainly positive, contributing factors as to why it was satisfactory included higher level of education and longer experience in the profession. Contributing factors to the opposite attitude included little experience of this patient group and less education in caring for patients who have made suicide attempt. Conclusion: The results show that the attitude amongst health care personnel to patients who have made suicide attempt is mainly good but more education in caring for this patient group is essential to create a safer and more person-centered nursing environment. Keywords: attitudes, attempted suicide, health care personnel, hospital, patient