No description available.

Introduktion: Cancerrelaterad svår trötthet är en besvärande biverkning som mångabröstcancerpatienter upplever vid cytostatikabehandling. Besväret kan kvarstå långt efteravslutad behandling också och patienter med cancerrelaterad svår trötthet löper en större riskför psykologisk oro, ångest, försämrat livskvalité, försämrat behandlingsresultat och minskadlivsvilja.Syfte: Syftet med examensarbetet var att studera effekten av pulshöjande träninggällande cancerrelaterad svår trötthet hos patienter med bröstcancer underpågående cytostatikabehandling.Metod: Allmän litteraturöversikt av studier med kvantitativ metod, bestående av tio artiklar(en observationsstudie och nio RCT-studier). Det har även genomförts en kvalitetsgranskningoch resultatanalys.Resultat: Tre kategorier identifierades: ”Signifikant minskad cancerrelaterad svår trötthet avpulshöjande träning”, “Icke signifikant minskad cancerrelaterad svår trötthet av pulshöjandeträning”, samt “Ingen minskad cancerrelaterad svår trötthet av pulshöjande träning”.Pulshöjande träning under pågående cytostatikabehandling har visat att minskacancerrelaterad svår trötthet hos kvinnor med bröstcancer.Slutsats: Denna litteraturstudie har visat att pulshöjande träning under pågåendecytostatikabehandling kan minska cancerrelaterad svår trötthet hos kvinnor med bröstcancer,däremot behövs vidare forskning för att klargöra forskningsläget.

Ambulanssjukvården bedriver avancerad sjukvård med höga krav på kompetens, kvalitet och utveckling. Luftvägshantering är en primär åtgärd och en prioriterad behandling. Kunskap om hur man hanterar en svår luftväg är väsentlig för patientens överlevnad vilket kräver både erfarenhet och kompetens. Ambulanssjuksköterskors upplevelser vid denna typ av uppdrag är inte tillräckligt studerat vilket kan bero på att de flesta länder inte fordrar sjuksköterskebemanning i ambulansen. De få studier som finns inom området ifrågasätter om ambulanssjuksköterskor har tillräcklig kompetens och erfarenhet för att hantera en svår luftväg. Mer kunskap inom området kan bidra till utveckling av ambulanssjuksköterskors kompetens. Syftet med den aktuella studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med svår luftväg. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som analyserats med hjälp av innehållsanalys där åtta ambulanssjuksköterskor har intervjuats. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskor upplever sig osäkra i vårdsituationer där luftvägen är komplicerad och hanteringen av den genererar känslomässig belastning vilket beror på en upplevd kunskapsbrist samt begränsade befogenheter. Det finns behov av kontinuerlig praktisk träning för att vidmakthålla kompetensen och för att det ska möjliggöras krävs en organisatorisk utveckling. Slutsatsen är att det finns kunskapsluckor hos ambulanssjuksköterskan i vårdandet av patienter med svår luftväg och kompetensutveckling samt kontinuerlig praktisk övning behöver tillgodoses för att åstadkomma trygghet.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som ökar med stigande ålder över hela världen. Personer med hjärtsvikt har en hög symtombörda och det leder till begränsningar såväl psykiskt som fysiskt och socialt. Syfte: Att beskriva upplevelser i livets slutskede hos personer som lever med svår hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikt baserad på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs modell. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Begränsningar i det dagliga livet, En förändrad identitet, Att uppleva trygghet, Att leva mellan hopp och förtvivlan och att planera för livets slut. Slutsats: Personer som lever med hjärtsvikt i livets slutskede upplever att de blir påverkade fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt i det dagliga livet. Personerna upplever en förlust av identitet. Att känna trygghet och kontinuitet upplevdes som viktiga komponenter för att hantera sjukdomens oförutsägbara natur. / Background: Heart failure is a chronic disease, increasing in the world as the population gets older. Persons living with heart failure has high symtom burden and that leads to limitations in a physical, psychological and social way. Aim: To describe experiences in the end of life among person´s living with advanced heart failure. Method: A literature study based on 13 scientific qualitative articles that was analyzed according to Friberg´s model. Results: The analysis resulted in five categories; Limitations in the daily life, a changed identity, sense of security, Living between hope and despair and Planning for the end of life. Conclusion: Persons living with advanced heart failure in the end of life experience that they become affected in their daily life in a physical, psychological, social and existential way. They experience a loss of their identity. To feel secure and continuity are important factors in dealing with the uncertainty of the disease.

Innan anestesisjuksköterskan intuberar en patient i samband med operation verifieras den preoperativa bedömning, som ofta utförs av anestesiläkare. När endotrackealtuben inte placerats på rätt plats i trackea efter två till tre intubationsförsök med bästa möjliga förutsättningar, beskrivs den som svår. Anestesisjuksköterskan bör vara tydlig, respektfull och konkret i sin kommunikation, då detta främjar relationer och samarbete med kollegor i dessa situationer. Det är även viktigt att vara professionell och ta sitt personliga, etiska ansvar för att bevara sin kompetens inom anestesi. Anestesisjuksköterskan kan uppleva den svåra intubationen på olika sätt och syftet med denna studie var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenheter vid svår intubation. En kvalitativ intervjustudie där sex anestesisjuksköterskor intervjuades och där innehållsanalys användes, utgjorde metod i denna studie. I resultatet framkom att; Anestesisjuksköterskan måste anpassa sig för att bevara kontrollen, som övergripande tema. Anestesisjuksköterskan ska ta kontroll när en svår intubation uppstår och sträva efter ett professionellt och flexibelt förhållningssätt gentemot patient och personal. Genom noggrann planering skapas säkerhet för patienten. En svår intubation kan bero på anatomiska svårigheter hos patienten, där anestesisjuksköterskan känner ett krav på sig att lyckas intubera. Detta kunde leda till glädje, besvikelse, förvirring eller stress. En välformulerad kommunikation från anestesisjuksköterskan är viktig för att övrig personal ska förstå vad som förmedlas. Det är även viktigt med ett fungerande samarbetet med övrig personal för att de ska få förståelse för vad en svår intubation innebär. Bra rutiner, riktlinjer och noggrann preoperativ bedömning leder till att anestesisjuksköterskan känner sig trygg och bättre förberedd på att lyckas intubera. Detta kan bidra till ökad patientsäkerhet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

<p><strong>Bakgrund:</strong> Nya tekniska lösningar för att intubera patienter börjar bli tillgängliga för operationsavdelningar. Glidescope är ett videolaryngoskop som visar lovande resultat när det gäller underlättande av intubationer för personal framförallt vid svåra luftvägar och intubationer. Forskningen pekar på att Glidescope reducerar antalet intubationsförsök och ökar andelen lyckade förstagångsintubationer. Studier pekar på att det för patienten är fördelaktigt med så få intubationsförsök som möjligt.</p><p><strong>Syfte: </strong>Att undersöka anestesipersonals erfarenheter av att arbeta med Glidescope.</p><p><strong>Metod: </strong>Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med nio anestesisjuksköterskor och två läkare. En kvalitativ beskrivande ansats med en kvalitativ innehållsanalys som analysmetod har använts. Intervjuerna genomfördes våren 2010 på ett sjukhus i södra norrland.</p><p><strong>Resultat: </strong>Glidescope är ett enkelt och lättanvänt redskap för intubation och detta gäller även för personer med begränsad erfarenhet av Glidescope. Det underlättar intubationer men kan förlänga tiden för att placera tuben. Det reducerar patienttraumat som förknippas med en intubation och ökar patientsäkerheten. Ur ett hygienperspektiv behövs bättre rutiner för användning av Glidescopet. En begränsning för Glidescopet är pågående blödning i svalget.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Glidescope är i de flesta fall ett enkelt och lättanvänt redskap för intubation som underlättar främst vid svåra intubationer. Glidescope förbättrar patientsäkerheten. Glidescope är användbart vid studenthandledning. Glidescope begränsas av pågående blödning i svalget och är sämre ur ett hygienperspektiv jämfört med Macintoshlaryngoskopet.</p> / <p><strong>Background:</strong> New technical solutions for patient intubation are becoming available for surgical wards. Glidescope is a video laryngoscope which shows promising results for easy intubation for staff, especially in difficult airways and intubations. Research shows that Glidescope reduces the number of tries and increases the proportion of successful first try intubations. Studies show that the patient benefits from a reduced number of tried intubations.</p><p><strong>Purpose: </strong>To examine anaesthesia staffs experience of working with Glidescope.</p><p><strong>Method: </strong>Semi structured personal interviews were conducted with nine anaesthetic nurses and two anaesthesiologists. A qualitative descriptive approach with a qualitative content analysis as an analysis method was used. The interviews were conducted at a hospital in the middle part of Sweden during the spring of 2010.</p><p><strong>Results: </strong>Glidescope is an easy to use tool for intubation and this is also true for staff with limited experience with Glidescope. It makes intubation easier but may prolong the time to place the tube. Glidescope reduces the trauma for the patient associated with intubation and increases patient safety. From a hygiene perspective better routines are needed for the use of the Glidescope. Glidescope is limited by ongoing bleeding in the throat area.</p><p><strong>Conclusion: </strong>Glidescope is for the most part an easy to use tool which eases difficult intubations. Glidescope improves patient safety. Glidescope is useful in student instruction. Glidescope is limited by on going bleeding in the throat area and is less hygienic than the Macintoshlaryngscope.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva hur vårdpersonal skattar användbarheten av stöd samt i vilken frekvens de använder sig av stöd gentemot syskon till svårt sjuka barn. Syftet var även att undersöka skillnader mellan sjuksköterskor och undersköterskor gällande den skattade användbarheten samt frekvens i användandet av stöd till syskon till svårt sjuka barn.</p><p>Studien var deskriptiv och jämförande. Ett bekvämlighetsurval användes. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkät som delades ut till 94 personer på tre avdelningar och mottagningar i ett mellansvenskt län. Femtiofem respondenter besvarade enkäten och inklusionskriterierna motsvarades av 53 respondenter, vilka inkluderas i studien. Undersökningsgruppen bestod av sjuksköterskor och undersköterskor, alla kvinnor. Enkäten var en, till svenska, översatt version av instrumentet Sibling Social Support Questionnaire. Deltagarna bedömde "användbarhet" och "frekvens" av stöd inom 30 påståenden. Dessa berörde områdena emotionellt-, instrumentellt- och informativt stöd samt uppskattning som stöd. Huvudresultatet visade att stödområdet "Uppskattning som stöd" sammantaget ansågs vara mest användbart och också användes mest. Resultatet visar också en statistiskt signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna (p = 0,03). Sjuksköterskorna använde stödområdet "Uppskattning som stöd" mer frekvent (mean rank 29,88) än undersköterskorna (mean rank 20,63).</p> / <p>The purpose of the study was to describe how health professionals estimate the usefulness of support and in what frequency they use the support towards siblings of seriously ill children. The aim was also to examine differences between nurses and assistant nurses regarding the estimated usefulness and frequency of use of support for siblings of severely ill children.</p><p>The study was descriptive and comparative. A convenience sample was used. The data collection was done using a questionnaire that was distributed to 94 people in three care units and open care units in a mid-swedish region. Fifty-five respondents answered the survey and 53 of those met the inclusion criteria and were included in the study. The study group consisted of nurses and assistant nurses, all women. The questionnaire was a, into Swedish translated version of the instrument Sibling Social Support Questionnaire. The participants assessed the "usefulness" and "frequency" of support within 30 claims. These areas touched emotional-, instrumental-, informational-, and appraisal support. The main results showed that the area <em>"Appraisal support"</em> was considered most useful and also used most frequently. The results also showed a statistically significant difference between professional categories (p = 0.03). The nurses used the support area <em>"Appraisal support"</em> more frequently (mean rank 29.88) than the assistant nurses (mean rank 20.63).</p>

Bakgrund: Nya tekniska lösningar för att intubera patienter börjar bli tillgängliga för operationsavdelningar. Glidescope är ett videolaryngoskop som visar lovande resultat när det gäller underlättande av intubationer för personal framförallt vid svåra luftvägar och intubationer. Forskningen pekar på att Glidescope reducerar antalet intubationsförsök och ökar andelen lyckade förstagångsintubationer. Studier pekar på att det för patienten är fördelaktigt med så få intubationsförsök som möjligt. Syfte: Att undersöka anestesipersonals erfarenheter av att arbeta med Glidescope. Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med nio anestesisjuksköterskor och två läkare. En kvalitativ beskrivande ansats med en kvalitativ innehållsanalys som analysmetod har använts. Intervjuerna genomfördes våren 2010 på ett sjukhus i södra norrland. Resultat: Glidescope är ett enkelt och lättanvänt redskap för intubation och detta gäller även för personer med begränsad erfarenhet av Glidescope. Det underlättar intubationer men kan förlänga tiden för att placera tuben. Det reducerar patienttraumat som förknippas med en intubation och ökar patientsäkerheten. Ur ett hygienperspektiv behövs bättre rutiner för användning av Glidescopet. En begränsning för Glidescopet är pågående blödning i svalget. Slutsats: Glidescope är i de flesta fall ett enkelt och lättanvänt redskap för intubation som underlättar främst vid svåra intubationer. Glidescope förbättrar patientsäkerheten. Glidescope är användbart vid studenthandledning. Glidescope begränsas av pågående blödning i svalget och är sämre ur ett hygienperspektiv jämfört med Macintoshlaryngoskopet. / Background: New technical solutions for patient intubation are becoming available for surgical wards. Glidescope is a video laryngoscope which shows promising results for easy intubation for staff, especially in difficult airways and intubations. Research shows that Glidescope reduces the number of tries and increases the proportion of successful first try intubations. Studies show that the patient benefits from a reduced number of tried intubations. Purpose: To examine anaesthesia staffs experience of working with Glidescope. Method: Semi structured personal interviews were conducted with nine anaesthetic nurses and two anaesthesiologists. A qualitative descriptive approach with a qualitative content analysis as an analysis method was used. The interviews were conducted at a hospital in the middle part of Sweden during the spring of 2010. Results: Glidescope is an easy to use tool for intubation and this is also true for staff with limited experience with Glidescope. It makes intubation easier but may prolong the time to place the tube. Glidescope reduces the trauma for the patient associated with intubation and increases patient safety. From a hygiene perspective better routines are needed for the use of the Glidescope. Glidescope is limited by ongoing bleeding in the throat area. Conclusion: Glidescope is for the most part an easy to use tool which eases difficult intubations. Glidescope improves patient safety. Glidescope is useful in student instruction. Glidescope is limited by on going bleeding in the throat area and is less hygienic than the Macintoshlaryngscope.

Syftet med studien var att beskriva hur vårdpersonal skattar användbarheten av stöd samt i vilken frekvens de använder sig av stöd gentemot syskon till svårt sjuka barn. Syftet var även att undersöka skillnader mellan sjuksköterskor och undersköterskor gällande den skattade användbarheten samt frekvens i användandet av stöd till syskon till svårt sjuka barn. Studien var deskriptiv och jämförande. Ett bekvämlighetsurval användes. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkät som delades ut till 94 personer på tre avdelningar och mottagningar i ett mellansvenskt län. Femtiofem respondenter besvarade enkäten och inklusionskriterierna motsvarades av 53 respondenter, vilka inkluderas i studien. Undersökningsgruppen bestod av sjuksköterskor och undersköterskor, alla kvinnor. Enkäten var en, till svenska, översatt version av instrumentet Sibling Social Support Questionnaire. Deltagarna bedömde "användbarhet" och "frekvens" av stöd inom 30 påståenden. Dessa berörde områdena emotionellt-, instrumentellt- och informativt stöd samt uppskattning som stöd. Huvudresultatet visade att stödområdet "Uppskattning som stöd" sammantaget ansågs vara mest användbart och också användes mest. Resultatet visar också en statistiskt signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna (p = 0,03). Sjuksköterskorna använde stödområdet "Uppskattning som stöd" mer frekvent (mean rank 29,88) än undersköterskorna (mean rank 20,63). / The purpose of the study was to describe how health professionals estimate the usefulness of support and in what frequency they use the support towards siblings of seriously ill children. The aim was also to examine differences between nurses and assistant nurses regarding the estimated usefulness and frequency of use of support for siblings of severely ill children. The study was descriptive and comparative. A convenience sample was used. The data collection was done using a questionnaire that was distributed to 94 people in three care units and open care units in a mid-swedish region. Fifty-five respondents answered the survey and 53 of those met the inclusion criteria and were included in the study. The study group consisted of nurses and assistant nurses, all women. The questionnaire was a, into Swedish translated version of the instrument Sibling Social Support Questionnaire. The participants assessed the "usefulness" and "frequency" of support within 30 claims. These areas touched emotional-, instrumental-, informational-, and appraisal support. The main results showed that the area "Appraisal support" was considered most useful and also used most frequently. The results also showed a statistically significant difference between professional categories (p = 0.03). The nurses used the support area "Appraisal support" more frequently (mean rank 29.88) than the assistant nurses (mean rank 20.63).

No description available.