Balanserat styrkort har sedan sin introduktion vidareutvecklats och fått en ny innebörd från det ursprungliga och ses idag mer som ett styrverktyg än ett prestationsmätningsverktyg. Ursprungligen användes styrkort i den privata sektorn men används idag även inom kommunala verksamheter. Det har uppmärksammats att svårigheter kan uppstå vid användningen av balanserat styrkort vilket studeras närmare i denna uppsats. Syftet med studien är att beskriva och förklara hur interna svårigheter i kommunal miljö kan hanteras vid styrkortsanvändning. Detta ledde till följande problemformulering; Hur hanteras svårigheter som kan uppkomma vid användning av balanserat styrkort? Denna studie är kvalitativ och insamlingen av empirisk data har genomförts på två kommunala förvaltningar inom Helsingborgs stad. Genom denna studie har det framkommit att hanteringen av svårigheter är något som det aktivt arbetas med. För att skapa motivation och engagemang hos både medarbetare och chefer är det viktigt att skapa en förståelse för styrkortet på alla nivåer i organisationen samt att uppmuntra till kommunikation, kreativitet, eget ansvar och delaktighet i styrkortsarbetet. En central faktor till att kunna hantera de svårigheter som uppstår är det så kallade styrkortsnätverket som består av experter inom styrkortsanvändningen. En annan viktig faktor är målkedjan vilken skapar en tydlig röd tråd från mål till konkreta handlingar. Denna kan i sin tur reducera bristande motivation och engagemang då varje person inom verksamheten kan se sitt bidrag till de övergripande målen. Vi har även genom studien kommit fram till att ett väl utvecklat och aktuellt tekniskt systemstöd anses vara till stor hjälp för att styrkortsarbetet ska fungera. Detta system motverkar svårigheter som kan finnas i fråga om onödig och inaktuell information. Men för att önskad användning av systemet ska kunna ske krävs att användarna förstår sig på det. Detta har hanterats på så sätt enkelhet är i fokus för att kunna säkerställa optimal användning.

Syftet med detta examensarbete var att med en kvantitativ innehållsanalys analysera de tre vanligaste matematikläromedlen för årskurs 1 till och med årskurs 3, för att undersöka förekomsten av vardagliga, vetenskapliga och skolspråkliga begrepp. Detta konkretiserades ner till tre frågeställningar: 1) Hur ser uppdelningen av vetenskapliga, vardagliga och skolspråkliga begrepp ut i läromedlen? 2) Hur ser skillnader i språkanvändningen ut i de olika årskurserna för varje lärmedel? 3) Hur skiljer de olika läromedlen sig angående förekomsten av vetenskapliga och skolspråkliga begrepp? Detta sattes sedan i relation till SVA-elevers möjliga språkliga begränsningar och svårigheter. De utvalda läromedlen var: Matte Direkt Safari (2011), Eldorado: Matte (2009; 2010) och Mera Favorit Matematik (2013; 2014). Metoden utgick ifrån Bergström & Boréus (2012) definition av en kvantitativ innehållsanalys. Folkeryds (2016) språkliga dimensioner för läsförståelse användes som ett analysverktyg för att avgöra möjliga svårigheter som läromedlen kunde medföra. För att tydliggöra begreppen som användes i analysen användes Skott m fl (2010) och skolverkets (2008) definitioner av dessa. Analysen utfördes till stor del manuellt av båda författarna men viss användning av datorstyrd räkning användes också med hjälp av Lix.se och dess lixräknare. Resultaten visade på en ökning av det vetenskapliga och skolspråkliga begreppsanvändandet för varje årskurs. Enligt Folkeryds språkliga dimension för textens innehåll indikerade resultaten att samtliga läromedel bestod av svårförståeliga texter. Trots tydliga visuella skillnader bland läromedlen, visade resultaten av studien på en likartad begreppsanvändning i samtliga läromedel.

Enligt mina erfarenheter upplever många elever i skolan algebra som svårt. De uppfattar ofta algebraisk räkning som abstrakt och obegriplig och ser ingen mening med att lära sig det. Det är vanligt att eleverna så sent som på gymnasiet uppvisar svårigheter med variabelbegreppet och hur det används. Detta har gjort mig nyfiken. Vad är det som eleverna inte förstår och varför? Med min undersökning ville jag få en uppfattning om varför algebra är så svårt för många elever och vad man kan göra för att underlätta algebrainlärningen för dem. Under min tid som gymnasielärare har jag mött flest elever i matematiksvårigheter på de olika yrkesförberedande programmen. Jag antog att de eleverna har sämre algebrakunskaper än de övriga eleverna på gymnasiet. Därför fokuserade jag mig i min studie på en grupp elever som går på ett av gymnasieskolans yrkesförberedande program.   Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vilka svårigheter elever som går första året på gymnasieskolans yrkesprogram har när de arbetar med att formulera algebraiska uttryck och formler samt vad svårigheterna beror på. För att kunna besvara mina frågeställningar har jag intervjuat sex elever i grupp om två och två medan de löste några utvalda uppgifter.   Resultatet visade att elever som ingick i studien hade svårt med att uppfatta generella uttryck vilket kan bero på bl.a. att eleverna inte har utvecklat tillräckligt hög abstraktionsnivån för att kunna hantera den symboliska algebran. För att hjälpa eleverna till att bättre förstå meningen med detta ställde jag mig en fråga om man genom att betona uppgifternas underliggande aritmetiska strukturer kan få en bättre ingång till algebran. Undersökningen som jag gjorde tydde på att denna åtgärd hjälpte eleverna att få en naturlig övergång till att använda bokstäver i generella uttryck samt till en bättre förståelse för vad algebra är bra för.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka lärares syfte med laborativt arbete i årskurs 1-3 i NO-undervisningen samt vilka svårigheter som lärarna beskriver med det laborativa arbetssättet i NO-undervisningen. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av sex lärare som är verksamma i årskurserna 1-3. Alla tre årskurserna finns representerade i studien. De resultat som framkommit i studien är att lärare har flera olika syftet med det laborativa arbetet i NO-undervisningen. De syften som framkom var att öka förståelsen för naturvetenskapliga fenomen hos eleverna, öka elevernas motivation och intresse för naturvetenskap, erbjuda elever att uppleva naturvetenskap med händerna, erbjuda eleverna en möjlighet att träna på läroplanens mål, erbjuda eleverna en undervisning som utgår från varje elevs förutsättningar. Studiens frågeställningar berör även hur de intervjuade lärarna använder sig av laborativt arbete samt vilka svårigheter som lärarna uppger finnas med arbetssättet. Studien visar då att lärarna främst arbetar laborativt utomhus främst med biologi och att den svårigheten som flest lärare påpekade var avsaknaden av material. / <p>NO</p>

InledningUtifrån våra egna tankar, erfarenheter och uppfattningar, kring barns sociala samspel, valde vi att undersöka hur förskollärare arbetar för att främja barns sociala utveckling. Både Läroplanen för förskolan och Skollagen talar för att förskollärare har ansvaret att stimulera varje barns utveckling och lärande. Av denna anledning ville vi därför undersöka hur detta praktiseras i verksamheten med utgångspunkt i barns sociala samspel.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet ”socialt samspel” samt deras beskrivningar av hur de arbetar för att utveckla barns sociala samspel.MetodI detta avsnitt presenteras intervju som kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi som forskningsansats. Här framförs även urvalet och hur genomförandet av arbetet har gått till. Processen från det insamlade materialet till kategorisering tas upp. De olika etiska ställningstagandena redogörs och beskrivs med hänsyn till undersökningen.ResultatUtifrån våra frågeställningar visar resultatet att förhållningssättet gentemot barnen är avgörande för utvecklingen i det sociala samspelet. Det framgick att miljön påverkar och har betydelse för det sociala samspelet. Miljön används även för att skapa gemensamma upplevelser för barnen i syfte av att stimulera samt utveckla det sociala samspelet. Med ett tydligt ledarskap kan förskollärare lättare inkludera barn med sociala svårigheter. Verksamheten bör även vara tydligt strukturerad och utformad för att främja inkludering samt socialt samspel. Tecken på barns svårigheter kan uppmärksammas genom att barnet till exempel har svårt för att kommunicera, saknar förståelse för de sociala lekreglerna eller blir utåtagerande. Dessa svårigheter märks ofta av i sociala sammanhang, men framför allt i den fria leken. Genom observationer kan förskollärare se när och varför samspelet brister och ta till åtgärder för att förhindra att det sker igen. Barngruppens storlek ses likt en betydelsefull faktor för det sociala samspelet. Det framgick att mindre grupper kan underlätta för barnet, i samspel med andra, och därmed gynna den sociala utvecklingen.

During my practical training period I observed that many of the students have a negative attitude against mathematics. I also observed that these students have a difficulty reaching the goals in the subject. In my opinion there are different factors that can be the reason to why these students experiences mathematics as a difficult subject in school. This is the reason why I wanted to find out which factors that lies behind the difficulties and how the pedagogues work to support these students. It is also significant that every single student get their rights to develop a positive attitude against mathematics and that the pedagogue supports the students in their development. The point with this degree project is to find out, with the help of three pedagogues, which factors that could lead to difficulties in mathematics with students. However, I also want to find out how the pedagogues teach out when they come across with students with mathematical problems. The three informants have many years of experience in teaching and they have worked with students in the elementary school for many years. They have also been teaching students with difficulties in mathematics. When I was interviewing the pedagogues I got the chance to give them attendant questions and also be accessory during the interview. The results of my study showed that there are different factors that can lead to difficulties in mathematics with students, but also that there are different kinds of ways to work for the pedagogue with students that have problems with the subject. These factors are emotional blocks, lacking in the teaching, reading- and writing difficulties and difficulties in the language. My study also showed that with the help from the pedagogue, the students can develop a more positive attitude against mathematics, thru social interactions, dialogues, group work and elaborative work.

Prestationsmätning utgör en betydande del när organisationer ska översätta sin strategi till praktiken. Tidigare forskning har identifierat svårigheter med utformning och uppföljning avprestationsmått vilka kan medföra bristfällig förankring mellan organisationens strategi och detsom mäts. Denna studie behandlar prestationsmätning i hybridorganisationer där existerandeforskning belyser att utmaningen med prestationsmätning i en sådan organisation är attbalansera de två logikerna, affärsmässighet och samhällsnytta. Studien syftar till att undersökavilka svårigheter som kan uppstå med prestationsmätning i en hybridorganisation och ämnartill att skapa en större förståelse för hur användningen av prestationsmätning går till och upplevsi en sådan organisation. Studien präglas av en deduktiv ansats och är av kvalitativ metod.Empirisk data har insamlats genom intervjuer med respondenter vilka är verksamma i ettkommunalägt företag. Studiens resultat tyder på att balansgången av de två logikerna inte ärkännbar i arbetet med prestationsmätning. Vidare indikerar resultatet att utformningen avprestationsmått upplevs svårare i jämförelse med uppföljningen av prestationsmått. Författarnaföreslår framtida forskning som behandlar prestationsmätning i en annan typ avhybridorganisation. Detta för att undersöka huruvida resultatet går i linje med denna studiensutfall. / Performance measurement is a significant part when organizations are translating their strategyinto practice. Previous research has identified difficulties with the design and monitoringprocess of performance measurements, which can lead to inadequate anchoring between theorganization's strategy and what is being measured. The study presented in this report focus onperformance measurement in hybrid organizations where existing research has presented thatthe challenge of performance measurement in hybrid organizations is to balance the two logics,financial profit and social benefits. The study aims to investigate the difficulties that may arisewith performance measurement in a hybrid organization and intends to create a greaterunderstanding of how performance measurement is utilized and how it is perceived in a hybridorganization. The study is characterized by a deductive approach and a qualitativemethodology. The empirical data has been collected through interviews with respondents whoare operating in a municipal-owned company. The results indicate that the balancing of the twologic is not noticeable in the work with performance measurement. Furthermore, the resultsindicate that the design is perceived to be more difficult in comparison with the monitoringprocess of performance measures. The authors suggest future research that investigateperformance measurement in another types of hybrid organizations, to determine whether theresult is in line with the outcome of this study.

Fokuset i denna undersökning har varit att undersöka huruvida kemiundervisningen inom området stökiometri i Sverige skiljer sig med avseende på; geografiskt område, skolstorlek, ålder på de deltagande lärarna samt deras arbetslivserfarenhet. Data samlades in genom användning av internetbaserade enkäter, de distribuerades via e-mail och skapades i Google drive. Svaren från enkäterna presenteras antingen via olika sorters diagram eller i en sammanfattande text beroende på om frågorna var slutna respektive öppna frågor. För att analysera den insamlade datan användes två olika metoder; kvalitativ innehållsanalys, som användes för att analysera de öppna frågorna samt de huvudsakliga böckerna lärarna använder sig av, och bivariat analys, som användes för att analysera de slutna frågorna. Då denna studie är för liten för att kunna dra några riktiga slutsatser presenteras enbart de tendenser författarna kan se utifrån de svar som har getts i enkäten. Utifrån resultaten verkar det geografiska området inte ha lika stor inverkan som resterande faktorer. Skolstorleken påverkar däremot hur lärare väljer att lägga upp sin undervisning. De tendenser som kan ses är att det är åldern samt arbetslivserfarenheten som har störst påverkan ifråga om hur lärarna lägger upp sin undervisning. Alla lärare angav att de använder sin huvudsakliga lärobok till tämligen stor del i sin undervisning. Gällande de fyra områden inom stökiometri - substansmängdsberäkningar, substansmängdsförhållande, begränsande reagens samt koncentrationsberäkningar - som undersöktes med avseende på läroböckerna angav alltid minst hälften av lärarna att de nyttjade sin huvudbok. De böcker lärarna angett som sina huvudböcker har stora skillnader i text- och exempelmängd samt text- och exempelkvalité och det var möjligt att associera vissa av elevernas svårigheter till läroböckernas brister. / The focus of this study has been to examine whether the chemistry education in stoichiometry differs in regard to; geographical area, school size, age of the participating teachers and their professional experience. Data was collected through use of internet-based surveys, because they were distributed via e-mail and were created in Google drive. The answers from the surveys are presented either through diagrams or in a summary depending on if the questions were closed or open respectively. To analyse the collected data two methods were used; qualitative content analysis, which was used to analyse the open questions as well as the main textbooks the teachers used, and bivariate analysis, which was used to analyse the closed questions. Because this study is too small to draw any real conclusions only the tendencies the authors can observe through the answers to the survey are presented. From the results, the influence of the geographic area does not seem as big as the influence from the remaining factors, but the school size seems to have some influence on how teachers choose to set up their teaching. Age and professional experience seem to have the biggest influence on how teachers set up their teaching. All of the teachers indicated that they use their main textbook to a fairly large extent in their teaching. Regarding the four areas of stoichiometry - calculations on amount of substance, mole ratio, limiting reactant and concentration calculations - that were investigated in regard to the textbooks at least half the teachers always indicated that they used their main textbooks. The textbooks the teachers indicated as their main books had major differences in the amount of text and examples as well as the quality of text and examples, and it was possible to associate some of the student’s difficulties to the deficiencies of the textbooks.

Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vilka svårigheter och problem det finns för elever med någon typ av hörselnedsättning/dövhet i matematikundervisning och hur dessa problem och svårigheter kan bemötas av pedagoger. De två huvudrubriker som framkom i studien var: specifika problem och svårigheter för hörselnedsatta/döva elever och pedagogers bemötande av de specifika problem och svårigheterna. Resultatet av studien visar på svårigheter i andraspråket, kommunikationsproblem och brist på kunskap i matematik-undervisning för hörselnedsatta/döva elever. Resultatet visar också hur pedagoger skulle kunna gå tillväga för att förändra detta och förbättra matematikundervisning för elever med hörselnedsättning/dövhet. / The main purpose of this literature study is to explore the limitations that exist in math education for students that suffer from some kind of impaired hearing or deafness. The purpose is to see how the school and the teachers can work to reduce these limitations. The main topics that we chose based out of the science that we found were; specific problems for students with impaired hearing/deafness and how teachers can work to reduce these limitations. The results of this study show difficulties as in communication problems and lack of knowledge in mathematics for student who suffers from some kind of impaired hearing or deafness. The result chapter also shows suggestions on how to change these difficulties and how to make it better for the future.

Formativ bedömning är ett centralt begrepp inom den svenska skolan idag. Att skapa en undervisning där eleverna får möjlighet att utvecklas och skapa en förståelse och motivation för lärandet är en av lärarnas viktigaste arbetsuppgifter. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från Paul Black och Dylan Wiliams fem nyckelstrategier som ingår i en formativ bedömningspraktik. Dessa fem nyckelstrategier har förtydligats av Dylan Wiliam och Marnie Thompson som framställer strategierna i det ramverk som visas i studiens teoretiska utgångspunkt. Syftet med studien är att undersöka svårigheter och problem med de fem nyckelstrategierna i formativ bedömning som lärare i årskurserna f-3 upplever. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på åtta lärare som undervisar i årskurserna f-3 i två kommuner i Mellansverige. Av studiens resultat framkommer att det finns en mängd problem och svårigheter med att arbeta formativt med elever i årskurserna f-3. Vidare visar resultaten att lärarna upplever en mängd svårigheter och problem. De två största svårigheterna som lärarna upplevde var att lyckas ge återkoppling till eleverna som för lärandet framåt samt att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Att lärarna ansåg att det var svårt att ge eleverna återkoppling var på grund av tidsbristen och att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande menade lärarna var svårt då på grund av elevernas ålder.