<p>Industrin och dess företrädare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser på gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivå och variation står i centrum, då uppsatsen utgår från företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen ämnar pröva hypotesen att företagens resultat är starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys på olika för företagen centrala nyckeltal såsom soliditet och nettoresultat, jämfört med elprisets utveckling. Utöver denna kvantitativa ansats kompletteras undersökningsresultaten med kvalitativa data i form av semistrukturerade intervjuer, detta för att ge en bredare grund för slutsatser.</p><p>Elpriserna har stigit sedan elmarknadsreformen 1996, då marknaden avreglerades. Vintern år 2003 blev elpriserna rekordhöga, vilket ledde till protester från industrin. Under 2006 har rekordhöga elpriser tyngt industrin, vilket lett till att företag som Rottneros AB flyttat delar av verksamheten till Polen.</p><p>Uppfattningen att svenska elpriser är höga och volatila prövas också genom att jämföra forskningsresultaten med statistik för Europa, genom statistik från den europeiska statistikbyrån Eurostat.</p><p>Slutsatserna av uppsatsen är att den eventuella krisen i svensk industri inte går att spåra i företagens bokslut. Företagen uppvisar till och med 2005 en i genomsnitt god finansiell ställning, trots att elpriset 2003 låg på rekordnivåer. Det går inte att visa ett statistiskt samband mellan elprisets utveckling och viktiga nyckeltal, vilket i sin tur innebär att elpriset inte kan sägas vara den enskilda framgångsfaktorn i sammanhanget utan att andra variabler har en större påverkan.</p>

Industrin och dess företrädare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser på gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivå och variation står i centrum, då uppsatsen utgår från företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen ämnar pröva hypotesen att företagens resultat är starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys på olika för företagen centrala nyckeltal såsom soliditet och nettoresultat, jämfört med elprisets utveckling. Utöver denna kvantitativa ansats kompletteras undersökningsresultaten med kvalitativa data i form av semistrukturerade intervjuer, detta för att ge en bredare grund för slutsatser. Elpriserna har stigit sedan elmarknadsreformen 1996, då marknaden avreglerades. Vintern år 2003 blev elpriserna rekordhöga, vilket ledde till protester från industrin. Under 2006 har rekordhöga elpriser tyngt industrin, vilket lett till att företag som Rottneros AB flyttat delar av verksamheten till Polen. Uppfattningen att svenska elpriser är höga och volatila prövas också genom att jämföra forskningsresultaten med statistik för Europa, genom statistik från den europeiska statistikbyrån Eurostat. Slutsatserna av uppsatsen är att den eventuella krisen i svensk industri inte går att spåra i företagens bokslut. Företagen uppvisar till och med 2005 en i genomsnitt god finansiell ställning, trots att elpriset 2003 låg på rekordnivåer. Det går inte att visa ett statistiskt samband mellan elprisets utveckling och viktiga nyckeltal, vilket i sin tur innebär att elpriset inte kan sägas vara den enskilda framgångsfaktorn i sammanhanget utan att andra variabler har en större påverkan.

Arbetet handlar om hur industrin i Sverige ställer sig till automatiserade smörjsystem. Genom flertalet intervjuer så har syftet varit att utvärdera mognaden av industrin inom automatiserade smörjsystem. Vidare så kommer det också utvärderas närmare vilka eventuella hinder det kan finnas för att implementera en automatisk lösning i stället för att använda sig av manuell smörjning. I arbetet så har folk från många olika branscher inom industrin medverkat och tanken är att få en bild om hur mogen den svenska industrin är överlag. Vidare så har olika branscher inom industrin jämförts för att se vilka som ligger i framkant respektive vilka man kan önska mer av. Genom att använda sig av vetenskapliga texter samt intervjuer med människor som besitter olika arbetsroller så har arbetet haft goda förutsättningar för att ge en objektiv bild om hur verkligheten ser ut. Syftet med arbetet är att se hur den svenska industrin ser ut generellt men även se om det går att upptäcka trender i att olika branscher inom industrin skiljer sig åt. Tre problemställningar har använts för att besvara syftet på ett trovärdigt sätt och därmed komma fram till en slutsats i arbetet. Metoden som har använts för arbetet är en kvalitativ metod i form av intervjuer. Den här metoden lämpar sig bäst för att få mer detaljerad information om hur det faktiskt ser ut i industrin. Vid en kvalitativ metod så har respondenterna haft möjlighet att gå in på mer detaljer i intervjuerna för att bättre kunna beskriva deras syn på hur industrin ser ut och vilka för- samt nackdelar det finns med automatiserade smörjsystem. Den här metoden har gett oss en djupare förståelse för automatiska samt manuella smörjsystem och därmed gett oss bättre förutsättningar att dra slutsatser. Resultatet i arbetet har visat att industrin generellt i Sverige har kommit långt inom automationen av smörjsystem men att det fortfarande finns förbättringspotential. Branscher skiljer sig åt i hur långt de har kommit i sin automation av smörjsystem och fordonsindustrin samt livsmedelsindustrin lyfts fram som två industrier som ligger i framkant av utvecklingen. Respondenterna som har varit en del av arbetet är starkt övertygade om att automationen av smörjsystem kommer fortsätta att utvecklas. / This thesis is about how the industry in Sweden views automated lubrication systems. Through several interviews, the purpose has been to evaluate the maturity of Sweden’s industry regarding automated lubrication systems. Furthermore, an evaluation concerning eventual obstacles for the implementation of automated solution versus a manual solution will be investigated. Additionally, different industries have been compared to see who has come along way and who to wish more from. By using scientific texts and interviewing people with different work roles, the thesis has had good conditions for giving an objective picture of what reality looks like. The purpose of the thesis is to see what Swedish industry looks like in general, but also to see if it is possible to observe trends within the different industries. Three issues have been used to answer the purpose in the best way and thus conclude in the thesis. The method that has been used for the thesis is a qualitative method in the form of interviews. This method is best suited for more detailed information on what it looks like in the industry. In a qualitative method, the respondents have had the opportunity to go into more details in the interviews to better describe their views on what the industry looks like and what the advantages and disadvantages of automated lubrication systems are. This method has given a better understanding of automatic and manual lubrication systems and thus given better conditions to draw conclusions.

Vid industriell produktion så uppstår värme vilken inte till fullo kan utnyttjas varför en viss mängd värme blir kvar som restvärme. Företagen inom industrin strävar efter att minska eller ytterligare utnyttja restvärmen och den energin som denna innehåller. Idag är det vanligaste användningsområdet i Sverige för restvärme från industrin att denna används i närliggande fjärrvärmenät. Ibland finns inte denna möjlighet eller är begränsad i sin omfattning. Ett alternativ för svensk industri skulle kunna vara att producera elektricitet av denna restvärme. Denna rapport är ett examensarbete för KTH i samarbete med företaget Climeon. Syftet med arbetet är att undersöka möjligheterna kring elproduktion av restvärme från svensk industri. Climeon är ett företag som utvecklar en process där elektricitet produceras från en värmekälla vid låga temperaturer, 70-120°C. Processen har många fördelar gentemot de alternativ som finns idag för elproduktion inom motsvarande temperaturintervall. Ett användningsområde för Climeons teknik kan därför vara industrins restvärme om värmen återfinns i lämpligt temperaturintervall och form. En undersökning av några utvalda branscher inom svensk industri har därför utförts med syftet att kartlägga deras förekomst av restvärme samt deras synsätt och attityd kring restvärmeutnyttjande. Visst fokus har även lagts på att undersöka attityder kring elproduktion av restvärme hos svensk industri. Undersökningen utfördes i två delar; en enkät som skickades ut samt en intervju som utfördes på telefon. Totalt omfattade undersökningen 17 företag och sju branscher. För varje bransch redovisas deras restvärme, procentuellt fördelad inom olika temperaturintervall, samt deras interna och externa användning av restvärme. För varje företag redovisas grad av mognad samt en mindre bedömning kring branschens potential för elproduktion av restvärme. Generellt för alla branscher redovisas den procentuella fördelningen av restvärmen, deras synsätt och attityd, drivkrafter och organisering kring energifrågor. Från industrins perspektiv har en analys för fyra alternativ för användning av restvärme utförts; Göra ingenting, Intern Användning, Fjärrvärme samt Elproduktion. Baserat på dessa analyser har sedan fyra branscher identifierats med potential att producera elektricitet från sin restvärme. Branscherna Pappers- och Massaindustrin samt Stål- och Metallindustrin bedöms ha god potential att producera elektricitet från restvärme, medan potentialen bedöms som tämligen god hos branscherna Kemisk Industri samt Övrig Processindustri.

The relationship between performance for the Swedish industry and changesin prices and volatility of commodities has been examined using multiple linearregression. The study focuses on how commodity price fluctuations correlate withgross profit growth, measuring company performance. Gross profit as a performancemeasure is contrary to most previous studies that use stock performance as thedependent variable. This study has found two commodities whose prices have asignificant relationship with changes in gross profit for the Swedish industry sector,Brent oil, and platinum. The correlation with Brent oil is the most reliable one.Surprisingly, Brent oil has a positive relationship with gross profit, even thougha higher oil price is causing more expensive logistics and manufacturing operations,increasing costs of sold goods. This indicates a possible correlation between oil priceand demand for manufactured products; industrial companies can either increaseprices or produce at a high capacity. Regarding the volatility of commodities, nosignificant correlation with gross profits has been found. / Med multipel linjär regression undersöks relationen mellan prestation hos svenska industriföretag och förändringar i priser och volatilitet hos råvaror. Studien fokuserar på hur prisfluktuationer för råvaror korrelerar med bruttovinst, vilket väljs som prestationsmått. Det skiljer sig från majoriteten av tidigare studier där avkastning på aktier har varit den beroende variabeln. Denna studien har hittat stöd för att priset på två råvaror har en signifikant korrelation med förändringar i bruttovinst för den svenska industrin. Nämligen Brent olja och platinum, varav Brent olja har en betydligt pålitligare korrelation.  Brent olja har ett positivt förhållande med bruttovinst, vilket är förvånande då dyrare olja innebär ökade kostnader kopplade till logistik och tillverkning. Något som ökar kostnaden för sålda varor. Detta indikerar att ett ökad pris på olja borde korrelera med en hög efterfrågan på tillverkade produkter, så att industriföretagen kan öka sina priser och/eller tillverka fler varor när oljan ökar i pris. Vad gäller volatilitet på råvaror har det inte hittats någon significant korrelation med bruttovinst.

Quality work has become important in recent decades for longterm profitability. ISO 3834 is a framework for achieving an effective quality system in welding. The advantage of using ISO 3834 is the ability to guarantee quality. Understanding Why quality assurance is important for companies, especially in welding, is crucial. Welding is central to industries, and flaws in welding can lead to serious consequences. Implementing the quality standard ISO 3834 minimizes risks by providing clear guidelines and processes for quality assurance. The purpose was to investigate how the cornerstone model can be used when a company implements the standard system ISO 3834 in a Swedish industry. To implement a standard system, the organization needs to evaluate its current position and use it as a starting point forimprovement. Through semi-structured interviews and observations at the case company, and with the help of a content analysis, results were complied. The interviews formed the basis of the data collection but with observation supplemented the interview responses with additional information. The case company shows varying levels of how well the activities are met; some activities are well met, while other very little In conclusion, the cornerstone model can be used as a basis when a company implements ISO 3834, as it provides a good overview of all prats of the process. Some guidelines and processes need to be created by the case company to implement ISO 3834, some of which are that management becomes more involved in quality work, maintenance planes for welding equipment, and proper storage of material. / Kvalitetsarbete har blivit viktigt de senaste decennierna för att bli lönsam långsiktigt. ISO 3834 är ett ramverk för att uppnå ett effektivt kvalitetssystem inom svetsning. Fördelen med att använda sig av ISO 3834 handlar om att kunna garantera kvalitet. Det är viktigt att förstå varför kvalitetssäkring är viktigt för företag, speciellt inom svetsning. Svetsning är en central på industrier och brister i svetsningen kan leda till allvarliga konsekvenser. Genom att implementera kvalitetsstandarden ISO 3834 minimeras risker genom att företaget får tydliga riktlinjer och processer för kvalitetssäkring. Syftet var undersöka hur hörnstensmodellen kan användas som modell när ett företag ska implementera standardsystemet ISO 3834 på en svensk industri. För att implementera ett standardsystem behöver organisationen utvärdera sin nuvarande position och utgå därifrån för att göra förbättringar. Genom semistrukturerade intervjuer och observationer på fallföretaget och med hjälp av en innehållsanalys kan ett resultat sammanställas. Intervjuerna låg som grund till datainsamling men genom att göra observationer kunde intervjusvaren kompletteras med ytterligare information. Fallföretaget visar olika nivå på hur väl aktiviteterna uppfylls, vissa aktiviteter uppfylls väl medan andra väldigt lite. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att hörnstensmodellen kan användas som en grund när ett företag ska implementera ISO 3834. Då den ger en bra överblick på alla delar i processen… Det behövs skapas en del riktlinjer och processer från fallföretagets sida för att kunna implementera ISO 3834, några av dessa är; att ledningen blir mer involverad i kvalitetsarbete, underhållsplaner på svetsutrustning och lagra material på ett korrekt sätt.

The European Union Emission Trading System (EU ETS) is the cornerstone of the EU's transition to climate neutrality by 2050. Significant carbon price increases and ambitious changes to the ETS make phase four (2021-2030) uncharted territory. This thesis exploratively investigates how the EU Emission Trading System (ETS) currently affects Swedish firms’ competitive position within the European Union and how these firms respond to the carbon price. This is done through a qualitative approach with a thematic analysis of findings from interviews with nine Swedish firms within the sectors: Combined Power and Heat generation (CHP), Electricity production, Mining &amp; Refining, and Smelting of iron and steel and of ferroalloys. Our findings show unanimous support for the Emission Trading System as an instrument to reduce carbon emissions, yet significant differences in each firm's response to the carbon price. Uncertainty related to future price development is found to cause difficulties in pricing among firms within the CHP sector. In contrast, firms with free allocation of EU Allowances have limited financial impact. Across the board, the ETS drives clean technology innovation by making fossil technology less appealing. Nonetheless, two instances of competitive losses stemming from system design were recognised: 1) Swedish CHP producers bear emission costs that other European producers do not, as a result of Sweden’s opt-in of the CHP sector, potentially causing carbon leakage within the EU; 2) The maintained division between the manufacturing of iron pellets (NACE 07.10) and sinter (NACE 24.10) keeps benchmarks for sinter high, resulting in less incentive for abatement efforts within EU. This thesis adds to the existing literature by identifying skewness in the harmonisation of the EU ETS and investigating signals to which the firms respond. / Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) är hörnstenen i EU:s övergång till klimatneutralitet till 2050. Betydande koldioxidprishöjningar och ambitiösa förändringar av ETS innebär att fas fyra (2021-2030) är outforskat territorium. Denna avhandling undersöker explorativt hur EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) för närvarande påverkar svenska företags konkurrensposition inom EU och hur dessa företag reagerar på koldioxidpriset. Detta görs genom ett kvalitativt angreppssätt med en tematisk analys av resultat från intervjuer med nio svenska företag inom sektorerna: Kraft och Värmeproduktion (CHP), Elproduktion, Gruvindustrin, samt Smältning av järn och stål samt ferrolegeringar. Våra resultat visar enhälligt stöd för systemet för handel med utsläppsrätter som ett instrument för att minska koldioxidutsläppen, men ändå betydande skillnader i varje företags svar på koldioxidpriset. Osäkerhet relaterad till framtida prisutveckling visar sig orsaka svårigheter i prissättningen bland företag inom kraftvärmesektorn. Medan företag med gratis tilldelning av EU-utsläppsrätter har begränsad ekonomisk inverkan. Överlag driver ETS ren teknologiinnovation genom att göra fossil teknik mindre tilltalande. Icke desto mindre erkändes två fall av konkurrensförluster till följd av systemdesign: 1) Svenska kraftvärmeproducenter bär utsläppskostnader som andra europeiska producenter inte, som ett resultat av Sveriges val av kraftvärme-sektorn, vilket potentiellt orsakar koldioxidläckage inom EU; 2) Den bibehållna uppdelningen mellan tillverkning av järnpellets (NACE 07.10) och sinter (NACE 24.10) håller riktmärkena för sinter högt, vilket resulterar i mindre incitament för minskningsinsatser inom EU. Denna avhandling kompletterar den befintliga litteraturen genom att identifiera skevheter i harmoniseringen av EU ETS och vilka styrsignaler som företagen reagerar på.

Relaterat till utfasningen av fossila bränslen har energibäraren vätgas uppmärksammats mer och mer, mycket på grund av att grön vätgas inte bidrar till några utsläpp av växthusgaser. Klimatnyttan är därmed stor och implementering av vätgas motiverad, men samtidigt kräver vätgasen en annan typ av hantering, framför allt gällande riskhantering enligt tidigare forskning. I och med detta kan andra perspektiv bli centrala och beslutsfattare kan komma att behöva analysera vilka riskavvägningar som kan bli förekommande. Det vill säga; byts riskkonsekvenserna från klimatpåverkan ut mot andra risker, som i sin tur drabbar samhällets medborgare?  Uppsatsen är utformad som en kvalitativ intervjustudie, där informanter från olika fält intervjuats gällande riskhanteringsprocessen kring vätgasimplementering i syfte att presentera en bred bild av riskhantering. Det framkommer genom intervjuerna att implementeringen av grön vätgas omges av såväl kunskaps som praktisk kompetensbrist, vilket i sig skapar en osäker riskhantering. Informanterna lyfter också att det föreligger sårbarheter och komplexitet kring implementeringen, eftersom riskhanteringsprocessen saknar ett helhetsgrepp. Detta exemplifieras bland annat genom att vätgasen ska införas i nya kontexter, vilket kan komma att kräva särskilda åtgärder. Trots dessa utmaningar uttrycker informanterna att de uppfattar att riskhanteringsprocesserna beaktas, men att osäkerheter kring tillståndsprocessen för att få uppföra en verksamhet som använder vätgas som energibärare ibland skapar frustration. Detta kan relateras till otydlighet kring vad som är en lämplig nivå av riskhantering samt avsaknad av nationella riktlinjer kring vätgashantering. De potentiella samhällsrisker som kan uppträda genom ökad implementering av vätgasanvändning kan delvis härledas till den kunskaps och kompetensbrist som uppstått i relation till marknadens efterfrågan. Förutom detta finns fysiska risker som exempelvis ökad risk för explosioner och brand, som också kan kopplas till ett mer samhällsnära sammanhang. Det framgår även att otydligheter kring nationella riktlinjer och lagstiftning specifikt gällande vätgashantering skapar osäkerheter kring vad som är en tillräckligt bearbetad riskhanteringsprocess.