Detta är en presentation av den namibiske konstnären John Ndevasia Muafangejos (1943 - 1987) konstnärliga gärning. Syftet med undersökningen har varit att utöver en tolkning av hans bilder försöka förstå vad han har betytt för landet Namibia under deras befrielsekamp och efteråt, men även hur han kunde utvecklas till konstnär under apartheidregimens Sydafrika.För min undersökning har jag använt tidigare gjorda analyser av hans verk men också en del intervjuer med bland annat hans lärare Peder Gowenius och Otto Lundbohm. Muafangejo utbildades på den av svenskar drivna konstskolan Rorkes Drift i Sydafrika, en skola som haft stort inflytande på skapandet av en rad svarta konstnärer.Min teoretiska ingång har varit hermeneutisk med en postkolonial vinkling. Jag har grundat mig på Hans-Georg Gadamers idéer om att förstå ett konstverk utifrån våra erfarenheter. En ingång som har utmanat då jag hade väldigt lite erfarenhet av och kunskap om Namibia när jag startade min undersökning. Den postkoloniala ingången har varit Frantz Fanon där främst hans resonemang kring hur den förtryckta befolkningen tar över förtryckarens syn på dem och deras kultur och genom det skapar ett självförakt. Frantz Fanons tankar har på ett mer konkret sätt hjälpt mig i analysen av Muafangejos bilder och liv.Muafangejo arbetade främst i grafiska tekniker där linoleumsnittet blev det han använde mest. Bilderna är oftast berättande med mängder av detaljer och mönster som flödar över bildrummet. Han använder gärna text för att ytterligare förstärka det han vill uttrycka. Bilderna speglar hans liv men också samtida händelse eller historiska och bibliska berättelser. Det finns även bilder som berättar om traditioner, djur och föremål från hans hembygd Ovamboland i norra Namibia. I min analys har jag sökt svara på vad det är han berättar i sina bilder och hur medvetet han gjorde det. Jag har även försökt sätta mig in i vad bilderna har betytt för Namibia och vilken betydelse de fått när de presenterats i ett internationellt sammanhang. Slutligen har jag försökt förstå hur han kunde utvecklas till en internationellt verkande konstnär.Muafangejo är den första kända svarta konstnären i Namibia och jag visar i min undersökning att hans bilder har haft betydelse för utvecklingen av konsten i Namibia. Något som även påtalas i litteraturen. Vilken betydelse hans bilder har haft på andra plan har varit svårare att se. Han gavs en möjlighet en möjlighet att verka internationellt tack vare ett svenskt utvecklingsprojekt, konstskolan Rorkes Drift i Sydafrika. Han har genom sina bilder synliggjort den förtryckta svarta befolkningens levnadsvillkor i apartheidregimens Sydafrika.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad som kommer till uttryck som viktigt i den materiella miljön i en svensk respektive sydafrikansk förskolekontext, via barns fotografier. I studien deltar två förskolor, en i Sverige och en i Sydafrika. Barnen fick i uppgift att fotografera sin förskolas materiella miljö. Fotografierna kodades och analyserades sedan av oss med hjälp av begrepp från den grundade teorin. Fotografierna från de båda förskolorna kopplades till varsitt tema som ansågs övergripande för majoriteten av de tagna fotografierna. Ur bilderna från den svenska förskolan växte temat lek fram medan fotografierna från den sydafrikanska förskolan visade på en starkare koppling till undervisning. / The purpose of the study is to contribute knowledge about what is considered important in the material environment in a Swedish and South African preschool context, with the help of children's photographs. Two preschools are participating in the study, one in Sweden and one in South Africa. The children were given the task of photographing their preschool's material environment. The photographs were then coded and analysed by us using concepts from the grounded theory. The photographs from the two preschools were linked to a theme that could be considered comprehensive for the majority of the photographs taken. From the pictures from the Swedish preschool, the theme of play emerged, while the photographs from the South African preschool showed a stronger connection to teaching.

The purpose of this essay is to study the film culture in South Africa in a national cinema-context, focusing on the relationship between anti-apartheid film from 1974-1994 and the film in South Africa today. By pitching the South Africa-specific works of Lucia Saks and Jacqueline Maingard against the over-arching debate on national cinema as formulated by, amongst others, Stephen Crofts and Andrew Higson, this study aims to find whether or not a specific South African national cinema have existed, and exists today, or not. The study finds that an underground culture of documentaries and short films made by and for the black population has been in place since the apartheid, and the distribution method on video and television is still being used to reach the black population today. By re-examining the concepts of both the national, and of national cinema to also include film on video and television, the study shows that South Africa has indeed a film culture that can be called a national cinema.

This is a comparative study based on text analysis of South Africa's and Sweden's curriculum. The purpose of the study is to get an understanding and awareness of the meaning and content of the curricula concerning child assessment. Its focus is to find out about similarities and differences of the assessment and evaluation processes. My research questions are: • What do South Africa's and Sweden's curricula for learning outcomes the children are assessed on? • How is South Africa's and Sweden's assessment of children described individually and evaluation in the curriculum? • What similarities and differences are there in South Africa's and Sweden's curriculum on the assessment of children individually and evaluation on the preschool?   The methods I use are qualitative text analysis and comparative analysis. I analyze and compare words and contents. My findings are that the assessment is about a way to see the children's development and learning. By having a conscious way of looking at children's interest and not to assess and judge individually which can lead to harming them. Instead, assess and judge as to benefiting the child to get support and can develop her/himself and her/his learning. Pedagogical documentation is used from the Swedish curriculum to see the children's interest and development. In South Africa notebook is used for documentation. The South African curriculum has more content with tips on development opportunities. If we compare the Swedish curriculum, there are learning outcomes where the goals are not as specified as the South African curriculum. This means that the Swedish curriculum has space for interpretation. In this study, we can gain an understanding of assessment in preschool and gain clarity of the dilemma that exists. / Studien handlar om att jämföra och göra en textanalys på Sydafrikas och Sveriges läroplan. Mitt syfte är att ta reda på vad som står i läroplanerna för att få förståelse och medvetenhet av de olika sätten att bedöma barn på. Detta för att ta reda på likheter och skillnader i processerna för bedömning och utvärdering. De frågeställningar jag har är: • Vad har Sydafrikas och Sveriges läroplaner för lärandemål där barnen blir bedömda på? • Hur beskrivs Sydafrikas och Sveriges bedömning av barn individuellt och utvärdering i läroplanen? • Vilka likheter och skillnader finns det i Sydafrikas och Sveriges läroplan om bedömning av barn individuellt och utvärdering på verksamheten?   De metoder jag använder mig av är kvalitativ textanalys och jämförande analys där jag analyserar och jämför ord och innehåll. Mina resultat var att bedömning handlar om ett sätt att se barnens utveckling och lärande. Genom att ha ett medvetet sätt att se på barns intresse och att inte bedöma barnen där det kan genom att bedöma individuellt leda till men för barnet. I stället bedöma där det gynnar barnet för att få stöd att utveckla sig själv och sitt lärande. Pedagogisk dokumentation använder den svenska läroplanen för att se barns intresse och utveckling. Sydafrika använder sig av att notera i anteckningsbok. Den sydafrikanska läroplanen har mer innehåll med tips på utvecklingsmöjligheter. Om vi jämför den svenska läroplanen finns det lärandemål där målen inte är lika specificerade som den sydafrikanska läroplanen. Detta gör att den svenska läroplanen har tolkningsutrymme. Genom denna studie kan vi få förståelse för bedömning i förskola och få klarhet i dilemmat som finns.

Bakgrund:I Sydafrika skiljer sig den orala hälsan mellan olika befolkningspopulationer och personer med funktionsnedsättning är en grupp som har en ökad risk för orala sjukdomar. Undermålig oral hygien är en orsak till plackbildning på tänder och dess omgivande vävnader vilket i sin tur kan leda till orala sjukdomar såsom karies, gingivit och parodontit. Syfte:Syftet med studien var att undersöka förekomsten av karies och plack hos personer med funktionsnedsättning på ett vårdhem i Ga-Rankuwa, Sydafrika. Metod:Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på utförda kliniska tandundersökningar av manifest karies och plack. Resultat:Populationen var 50 personer i åldrarna 18–46 år, av dessa hade 92 % karies. Antal karierade tänder var fler hos männen jämfört med kvinnorna (statistiskt signifikant). Gällande karies- och plackförekomst vid jämförelse mellan olika åldersgrupper fanns ingen statistisk signifikant skillnad. Ingen skillnad kunde ses mellan könen avseende plackförekomst. Medelvärdet för plackförekomsten var 1,8 vilket innebär att merparten hade plack som täckte mer än ⅓, men inte mer än ⅔. Slutsatser: Förekomsten av karies och plack är hög hos personer med funktionsnedsättning på vårdhemmet i Ga-Rankuwa. Vidare och mer omfattande studier hos en större population behövs för att öka kunskapen kring denna grupp och deras orala hälsa. / Background:The oral health differs in South Africa and people with disabilities are a group that have an increased risk of oral diseases. Deficient oral hygiene causes dental plaque which can lead to oral diseases such as caries, gingivitis and periodontitis. Aim:The aim of the study was to investigate the prevalence of caries and plaque in people with disabilities in a care facility in Ga-Rankuwa, South Africa. Method:The study was a quantitative cross-sectional study based on clinical dental examinations of manifest caries and plaque. Result:The participants was 50 persons (18–46 years), which had 92 % caries. The men had more caries than the women (statistic significant). When comparing different ages, there were no statistically significant difference in the prevalence of caries and plaque. The mean value of plaque was 1,8, meaning that the majority had more than ⅓of plaque on the tooth surface but not more than ⅔. No difference was found when comparing genders. Conclusion:The prevalence of caries and plaque is high among persons with disabilities in the care facility in Ga-Rankuwa. Further and more extensive studies in a larger population are needed to increase knowledge of this group and their oral health.

The primary objective of the study as contained in this thesis is the discussion of the approaches to dilution taken by the legal systems of the European Union and South Africa. Although a comparative methodology is employed the discussion grounds the separate development of the anti-dilution provisions in both systems first before discussing comparisons and diverging approaches (should they exist). As a result of the South African anti-dilution provisions being relatively new, there exists a lot of overlap between the approaches in the United Kingdom, European Union and South Africa. Dilution both as a concept and a reality remains controversial as both the courts and commentators grapple with how it fits within greater Trade Mark law. The relationship between traditional infringement and dilution is equally contentious as questions continue to be asked about the relevance of the anti-dilution provisions when traditional infringement already exists and is effective. A question that is constantly asked is: can there be infringement without confusion? Equally contentious is the issue of whether a parody exception should be introduced in Trade Mark law even though there is minimal litigation around the issue of parody and dilution.

<p>This thesis is largely about museums and their role and development in and for society. With a field/case study of the District Six Museum in Cape Town, we try to encapsulate a modern function for museums within a context of 1) the current worldwide discussion on museums and their future, and 2) the development of a new democratic nation in South Africa, and museums possible role in that process. Through analysis of interviews made with concerned people within and outside the District Six museum weintend to get a picture of the views on this particular museum and its role and function, for its community and society at large, plus for other museums, as a possible role model. We find that this museum might be close to a type of museum that has been asked for by museologists and others in recent times.</p> / <p>Den här D-uppsatsen behandlar museer och deras roll i den samhälleliga utvecklingen. Genom en fältstudie av District Six Museum i Kapstaden har vi försökt fånga och diskutera hur ett museum av idag kan fungera. Detta har skett utifrån två kontexter; dels den pågående och världsomspännande debatten om museer och deras framtid, dels utvecklingen av en ny demokratisk nation i landet Sydafrika och vilken roll museer har i den processen. Genom analys av intervjuer vi har gjort med aktiva inom och utanför District Six Museum försöker vi få en bild av just detta museums roll och funktion; för sina egna medborgare och samhället runt omkring. Vi diskuterar vidare hur District Six fungerar som förebild för andra museer och hur det faktiskt uppfyller många av de kriterier och önskemål som museologer idag sätter upp för hur ett samtida och aktivt museum bör arbeta.</p>

<p>During Apartheid, the history subject in South African national education and the use of history served as fuel both for apartheid as well as for counterhistoriography. Afterthe 1994 elections, the official debate used phrases like "reconciliation through truth" and "knowledge about the past" in order to"move on". The national institution the Truth and Reconciliation Commission advocated a shared understanding of the past for promoting reconciliation. Considering historiography’s earlier contested use, one might expect the history subject in post-apartheid national education would be emphasised as very important, serving as an important tool for the general shaping of South African identity.</p><p>Earlier research as well as my own study, has shown that this is not the case. From the viewpoint of history teachers in South African schools and through various documents on South African post-apartheid education, it seems that the major shift in South African education is the one to an outcome-based approach (OBE). The approach and the new Curriculum (C2005) seem, in fact, have minimised the history subject to the extent that it is no longer a subject in its own right. In addition, the new Curriculum does not list a specific content, which allows the individual teacher large freedom to teach as much or as little about the past as they like. Moreover, what have been emphasised are subjects like science and technology, as well as learning practical skills of "constitutional value". In addition, phrases like "the new patriotism" and "allegiance to the flag" seems to be a recent way to create and promote a shared South African identity.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka och problematisera hur Sida och Afrikagrupperna arbetar med hiv och aids i Sydafrika utifrån den postkoloniala kritik som riktats mot denna typ av arbete. Fokus ligger på de problem och dilemman som finns i utvecklingssamarbetet med Sydafrika. För att få en djupare förståelse och ytterligare ett perspektiv sammanför vi den postkoloniala teorin med teorier om hälsa. I det postkoloniala kapitlet behandlas bland andra Maria Eriksson Baaz och Pal Ahluwalias teorier om hur kolonialismen har skapat strukturer som påverkar Afrikabilden både i västvärlden och i Afrika idag. I teorin om hälsa utgår vi ifrån bland andra Deborah Lupton som menar att folkhälsa har en stark inverkan på politiska och sociala strukturer som fungerar som ett moraliserande system och påverkar hur vi ser på oss själva. För att få en förståelse och kunna problematisera ämnet ytterligare har vi tagit del av de dokument och policys som ligger till grund för Sida och Afrikagruppernas hiv och aidsarbete i Sydafrika. Dessa dokument analyseras och sammanförs med de intervjuer som har genomförts med Sidas och Afrikagruppernas anställda både i Sverige och i Sydafrika. Studien har, förutom att tydliggöra utvecklingssamarbetets komplexitet, också bland annat visat på att de strukturer skapade utifrån bilden av Afrika fortfarande påverkar biståndsarbetet på olika sätt och att västvärldens syn på hälsa i sin tur påverkar synen på Afrika. Sverige har definierat sitt utvecklingsarbete som ett partnerskap och studien visar att Sverige i jämförelse med andra länder ligger långt fram i detta arbete, men att det fortfarande finns brister.</p> / <p>The purpose of the study is to examine and problemize how Sida and the Africa Groups of Sweden´s work with HIV/AIDS in South Africa considering the post-colonial critique that has been directed at this type of work. Focus is on the problems and dilemmas that exist is the development work with South Africa. To get a deeper understanding and further perspectives we bring the post-colonial theory together with health theories. In the post-colonial chapter are Maria Eriksson Baaz and Pal Ahluwalias theories about how the colonial era has created structures that influence how one look at Africa today being discussed. In the health theory Deborah Lupton, amongst others, argues that public health has a strong effect on political and social structures that functions as a norm building system and influence how we view ourselves. To get an understanding and to be able to further problemize the material we have examined documents and policies that are the basis for Sida and the Africa Groups of Sweden´s work with HIV and AIDS in South Africa. These documents are being analysed and brought together with interviews that have been conducted with employees of Sida and the Africa Groups of Sweden in both Sweden and South Africa. The study has, except to elucidate the complexity of the development work, also shown, among other things, that the structures created due to the image of Africa still effects the aid work on different levels and that the western view on public health influence the image of Africa. The Swedish development work has been defined as a partnership and the study shows that Sweden, in comparison with other countries lies far ahead in this work, but that there still are shortages.</p>

<p>The purpose of the study is to examine weather the South African print media do pictures crime reporting objective. The aim is also to bring fourth if crime reporting is visualized differently in regional newspapers compared to newspapers in metropolitan areas. Two different qualitative methods have been used; in-depth interviews with South African journalists and text analyses of some of their published articles. Theories as the social responsibility ideology and ethical codes, along with theories about crime in the media context are used in the study.</p><p>The interviews show professional journalists struggling with the task to give a truthful picture of the crime situation in the country. However, crime reporting in South Africa is still covering crime committed against white people in the rich areas, even though crimes against black people in the townships are more commonly reported on to the police. The high amount of violent crime makes the approach quite sensationalistic, because of the high level of news value. The interviewed journalists’ narrative style is corresponding their expressed way of mediate crime and some tend to be more sensational in their style than others. The relationship between the media and the South African police is considered as quite bad. Especially journalists are affected a small city, because of personal relationships tend to influence the professional behaviour. This is a serious problem and it does affect how the journalists are reporting on crime.</p>