Jeg har tatt for meg rumensk folklore og folkesjel i oppgaven min og inviterer til en etnologisk lesning av Balladen om mester Manole. Inspirert av blant annet Mircea Eliades utlegning av balladen,  vil jeg forfølge motivene som balladen er bygd opp rundt. Disse motivene knytter an til gamle mytisk-rituelle former og et system av byggeritualer. Et sentralt premiss for meg er å betrakte Balladen om mester Manole som et uttrykk for en etnografisk realitet. Ved å situere balladen i en kontekst av mytiske trosforestillinger søker jeg å forstå verket i dets fulle dybde og kompleksitet. Med utgangspunkt i Balladen om mester Manole vil jeg videre undersøke hvordan den folkelige mentaliteten fungerer når den konfronteres med dødens uutgrunnelige mysterium og symbolikken i begravelsesritualene som bunner i ønsket av å gi mening til livet etter døden.

Studiens syfte är att undersöka barnskötare kontra förskollärares kännedom om begreppet litteracitet samt hur de arbetar med det. Litteracitet handlar om barns läs- och skrivaktiviteter vilket enligt Björklund (2008) bör ske i samspel med andra för att bli meningsfullt.   Metoden som används är intervjuer med tre barnskötare och tre förskollärare, där frågor ställs med hjälp av en intervjuguide. I bearbetningen av samtalen har svaren kategoriserats för att synliggöra hur barnskötarna och förskollärarna uttrycker sin kompetens i verksamheten.   Det synliggörs i examensarbetet att det stora engagemanget finns hos samtliga pedagoger angående hur de uppfattar samt arbetar med litteracitet i förskolan. Utifrån pedagogernas svar tolkas att de i samspel med barnen uppmärksammar barnens nyfikenhet kring symboler, tecken samt skriftspråk vilket benämns som skrivaktiviteter. Resultat visar på likheter men även skillnader mellan barnskötare och förskollärare i sitt arbetssätt, tankar samt kunskap om begreppet litteracitet. De skillnader som synliggörs är att förskollärarna uttrycker sig mer akademiskt utifrån styrdokumenten och vikten av arbetet, medan barnskötarna uttrycker mer användandet av verktyg och läromedel.

Syftet med studien är att beskriva och förstå hur chefer upplever samarbetet mellan enheterna inom den organisationskultur de är verksamma i. Analysen baseras på semistrukturerade intervjuer med 11 chefer inom en sektor i en kommunal vård- och omsorgsförvaltning, som utifrån LEAN önskar samla sin personalstyrka mot gemensamma mål för att bättre kunna klara sitt uppdrag. Studiens frågeställningar syftar till att undersöka hur cheferna upplever kulturen inom sin organisation och enhet samt hur de värderar samarbetet mellan enheterna. Undersökningen, som tillämpar en kvalitativ metod med hermeneutisk fenomenologisk ansats, analyserar intervjudata utifrån kulturteori och symbolisk interaktionism, med fokus på gemensamma symboler och mönster.  Studien fann att cheferna har nog med sitt och deras upplevelse av samarbetet är att det präglas av konkurrens, revirtänkande och oförenliga perspektiv. Arbetet med att stärka organisationens gemensamma kultur har ännu inte uppnått någon märkbar effekt och de gemensamma symbolerna är få. Enheterna utgör egna subkulturer som krockar med varandra, vilket gör att det gemensamma samarbetet saknar färdriktning och är flegmatiskt. Vår slutsats är att en gemensam kultur är av avgörande betydelse för att samarbete skall värderas och ge goda resultat. / The purpose of the study was to describe and understand how managers perceive the cooperation between units in their own organization. The analysis was based on semi structured interviews with 11 managers from a municipal social services organization. In order to better handle it´s agenda the organization used LEAN to mobilize staff towards common goals. The study questions aimed towards understanding how the managers experience the culture of their organization and unit and how they value cooperation between the units. The study used a qualitative method with a hermeneutic phenomenological approach analyzing data from interviews with culture theory and a symbolic interactive perspective focusing on common symbols and patterns. The results showed that the managers were busy with their own work and that cooperation with other units was seen as full of competition, territorial thinking, and incompatible perspectives. Little had been achieved as far as strengthening the common culture of the organization and common symbols were few. The units were subcultures of their own colliding with each other and giving a lack of direction. The conclusion was that for cooperation to be valuable and give good results a common culture is essential.

I denna studie analyseras hur de statliga bolagen Systembolaget och Svenska spel går tillväga för att skapa trovärdighet i sin omgivning av kunder och intressenter. Undersökningen är genomförd på informativ och extern kommunikation som finns på bolagens hemsidor, varav två reklamfilmer även visas i svensk tv. Syfte: Båda bolagen befinner sig i en etiskt ambivalent situation då de genom sina statliga uppdrag måste uppnå ett vinstkrav och samtidigt begränsa försäljningen av produkter som kan ha en negativ inverkan på människors hälsa. Studiens syfte är att granska hur de båda bolagen resonerar kring sin verksamhet och hur denna trovärdighetsbyggande kommunikation kan tolkas med hjälp av ett retoriskt och narrativt synsätt. Metod: En narrativanalys används för att förtydliga berättelsernas olika roller, teman, handlingar och miljöer och hur de fyller en funktion för att uppnå ett påverkanssyfte och identifikation. Vissa argument granskas med hjälp av de retoriska appellerna ethos, pathos och logos. En analys av ethos urskiljer dessutom ur bolagens resonemang hur de vill uppfattas av sin publik, och hur publiken kan tänkas uppfatta deras image. Narrativen utvärderas slutligen efter hur funktioner, ethos och argument kan skapa trovärdighet hos mottagarna i förhållande till kontexten. Resultat: Bolagens berättelser har effekten att framkalla känslor som spänning, samvaro och trygghet. För att stärka argumenten för sin verksamhet lånar bolagen auktoritet från andra trovärdiga instanser. Genom att framhäva sina ansvarsroller i berättandet, kan de upplevas ha en moralisk karaktär, välvilja och klokhet. Dessa tre dimensioner skapar enligt Jens Kjeldsen trovärdighet hos ethos och en positiv image hos publikens uppfattningar. I artefakterna finns också element som inte är konsekventa med trovärdigheten och ansvaret som deras ethos bär. Det framgår bland annat i sättet att framhålla monopolen som unika, med en defensiv hållning till andra aktörers vilja att ta sig in på marknaden. Narrativen har dessutom en tendens att framföra argument eller slutsatser som saknar vissa belägg och kan därför tolkas som att de har ett starkt påverkanssyfte. Dessa aspekter gör att de mister en del av sin trovärdighet och ärlighet, eller autenticitet. Diskussionen tar även upp fragment ur forskning om PR och CSR, hur trovärdighet kan uppnås hos organisationer i det kommunikativa arbetet.

<p>Denna reflekterande text innehåller teorier och arbetsmetoder jag använt mig av för att kunna skriva en ironisk sångtext, att samarbeta med en extern musikkompositör och att göra en animerad musikvideo.</p><p>Texten beskriver bakgrunden och mina mål samt förklarar begrepp och teorier som använts under arbetet. Teoridelen behandlar retorik (Hägg, 1998) (Hägg, 2002) och ironi (Booth, 1974) (Gustafsson, 2001), kontra- och synkroniseringspunkter (Chion, 1994) (Cook, 1981) och slutligen olika symbolers och ideograms betydelser (Liungman, 1974).</p><p>Vidare presenteras problem som uppstått under arbetets gång och hur jag har valt att lösa dessa. Det ges även kortare beskrivningar av hur arbetsprocessen sett ut för att skriva en ironisk sångtext, att få en musikkompositör att förstå min vision utan att jag har kunskaper inom musikproduktion eller dess terminologi, och hur jag gått tillväga under modellering, animering och postproduktion.</p><p>Texten avslutas med en diskussion där jag reflekterar över hur arbetet fungerat under projektets gång och vilka funderingar jag har över det slutliga resultatet. Slutsatsen är att ironi skapas med hjälp av att författaren lämnar ledtrådar i texten, känslan av konflikt kan skapas med hjälp av disharmoni och krockar mellan bildriktningar och att förberedelser och kommunikation är en av nycklarna till att delge utomstående en vision.</p>

Syftet med den här studien var att undersöka hur barnen tolkar symboler med fokus på symbolspråket Bliss. Fyra aktiviteter genomfördes med en barngrupp på en förskola. Metoden för insamlande av material var genom deltagande observation, ljudinspelning, fältanteckningar, att föra dialog och ställa frågor till barnen. Det insamlade materialet analyserades och delades in i temaområden vilka var: hur barnen tolkar symboler och vilka strategier använder barnen sig av när de tolkar symboler. Resultatet visar att barnen tolkar symboler bland annat genom tidigare erfarenheter och visuell transparens. Slutsatser som dragits är att barn uppfattar och tolkar symboler omkring sig och har lättare att läsa av symboler med hög visuell transparens.

This report concerns a thesis of 15 credits for the Bachelor programme industrial design engineering, targeting product development, at Luleå University of Technology.The work was created in collaboration with the client Dafo Brand AB with the goal to create language independent safety labels for their fire supression system, something requested by their clients. Dafos labels has always been primarily text-based, but with exports around the world, both for them and their customers, the administration work would make it easier with less different language labels. The desire was to create uniform decals that are user-friendly, especially for the end user; the vehicle driver, whom need to understand the labels regardless of language.To create these stickers a design process have been used, where phases like pre-study, theory research, creative methods and concept development has been completed in order to develop the concept into a useful product. The phases has included, among other things, questionnaires, interviews, market research and creative methods to take out three concept which has then been examined in usability testing to see which conecpts were the best for the final conecpt.The result was a total of 12 labels with symbols for the fire supression system. The symbols are primarly selected on the basis of the market survey, international standards and the survey responses from the vehicle drivers. / Denna rapport beskriver ett examensarbete på 15 högskolepoäng för högskoleingenjörsprogrammet teknisk design, inriktning produktutveckling, vid Luleå tekniska universitet.Arbetet skapades i samarbete med uppdragsgivaren Dafo Brand AB med målet att skapa språkoberoende säkerhetsdekaler för deras släcksystem, något som deras kunder efterfrågat på grund av administrationen med flera uppsättningar språkdekaler. Dafo har alltid haft främst textbaserade dekaler, men med exporter världen över, både för dem och deras kunder, skulle administrationsarbetet underlättas med färre artiklar. Önskemålen var att skapa enhetliga dekaler som är användarvänliga för slutanvändaren; fordonsföraren, som bör förstå dekalerna oavsett språk.För att skapa dessa dekaler har en designprocess använts där faser som förstudie, teorifördjupning, idéarbete och konceptutveckling genomgåtts för att utveckla konceptet till en användbar produkt. Fasernas tillvägagångsätt har innehållit bland annat enkäter, intervjuer, marknadsundersökning och kreativa metoder för att ta ut tre finalkoncept som sedan prövats i användartester för att ta ut det slutgiltiga konceptet. Resultatet blev totalt 12 dekaler med symboler för släcksystemet. Symbolerna är främst uttagna utifrån marknadsundersökningen, internationella standarder och enkätsvar från fordonsförare.

Svenska försvarsmakten utvecklar sedan en tid ett datoriserat ledningstödssystem (FUM SLB) som skall stödja ledning vid markstrid. Problem har uppstått med de i systemet ingående symbolerna vad gäller synlighet mot bakomvarande kartgränssnitt. Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka om symboler med tilläggseffekter såsom skuggverkan och transparent ifyllnad ökar i synlighet jämfört med symboler utan tilläggseffekter. Synlighet definieras i rapporten som urskiljningsbarhet av symbolerna mot bakomvarande kartgränssnitt och urskiljningsbarhet av detaljer i symbolerna. Såväl kvantitativa undersökningar som kvalitativa har genomförts. I de kvantitativa undersökningarna kan inte ökad synlighet fastställas på grund av varierande resultat. För de kvalitativa undersökningarna har symbolen med skuggverkan upplevts öka i synlighet jämfört med symbolen utan tilläggseffekter.

I undersökningar som handlar om alkoholkonsumtion bland ungdomar genomförs det regelbundet studier som mäter hur skillnader i alkoholkonsumtion ser ut över tid hos ungdomar. De flesta studier visar hur ungdomar konsumerar alkohol, inte varför de konsumerar alkohol. Vår studie undersöker vad ungdomar har för uppfattningar om varför resultatet ser ut som det gör i en kvantitativ rapport, som redogör för ungdomars alkoholvanor i Västerviks kommun. Studiens syfte är att undersöka alkoholkonsumtionens betydelse för ungdomar och hur ungdomar själva uppfattar att det sker en ökning av årskonsumtion av alkohol från årskurs 9 till år 2 på gymnasiet samt vilka risk- och skyddsfaktorer ungdomarna själva anser påverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Utifrån vårt syfte formulerades tre forskningsfrågor som vi sökt svar på i studien. Svaren söktes med hjälp av en kvalitativ ansats som innebar att vi genomförde tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ungdomar på en gymnasieskola i Västerviks kommun. Vid analys av resultatet valde vi att använda symbolisk interaktionism. Genom symbolisk interaktionism undersöktes hur ungdomar definierar situationer, hur de i interaktionen är aktivt handlande ungdomar som omger sig med symboler i nuet som beskriver hur hen vill vara eller inte vara. I resultatet framkommer det att ungdomar tycks ha en liberal syn till att konsumera alkohol. Framförallt lyfter ungdomar fram de positiva effekterna med att konsumera alkohol. Vidare ger ungdomar beskrivningar där de menar att ökningen av årskonsumtion av alkohol sker med anledning av att det finns traditioner som är befästa och som förknippas med att konsumera alkohol på gymnasieskolorna i Västerviks kommun. Även att vuxna i skolvärlden inte tycks ta ansvar till att lyfta diskussionen med ungdomar om vad alkoholkonsumtionen står för. Att vuxna inte tar ansvar för att lyfta diskussionen tycks vara en riskfaktor. Slutsatsen är att vuxna behöver ta ett större ansvar till att prata med ungdomar om alkohol och vad deras syfte med att konsumera alkohol är.

Hur arbetar en filmskapare med att lyckas förmedla ett budskap genom symboler? Gestaltas ett budskap med endast tecken och symboler eller finns det andra komponenter inom symbolism en filmskapare kan använda sig utav? Denna uppsats undersöker hur regissören Jordan Peeles film Get Out (2017) gestaltar historisk rasism genom ett semiotiskt perspektiv. Under analysens gång upptäcktes det nya symboliska komponenter som symboliska miljöer, symboliska handlingar samt symboliska föremål. Resultatet visade att filmskaparna lyckades gestalta rasism och negrofili i filmen genom de tre olika komponenterna.