No description available.

<p>Arbetets syfte är att göra en fördjupad studie av symbolerna i den textila färgningstekniken bogolan från Mali där intervju och litteratur ställs emot varandra. Syftet är att ta reda på om malis befolkning är medvetna om symbolernas betydelse i textilen bogolan. Arbetet forskar i djupare kunskaper kring symbolers värde för människor därför jämförs textilen med två andra textila hantverk närmare bestämt kelimmattor från Kurdistan och batik från Java. Uppsatsen behandlar de likheter och skillnader som påträffas mellan de tre textilierna. Utifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt förhållningssätt genomfördes en sammanställning av det insamlade materialet från litteratur och från halv-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att det har skett en förändring gällande symbolers betydelse i textilen bogolan men även de två andra textilierna. Många likheter påträffas mellan de tre textilierna samtidigt som skillnaderna gör sig tydliga. Arbetet öppnar en dörr till fortsatta studier om symbolers värde och betydelse i textila hantverk för de människor som bär och brukar dem.</p>

<p>Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhälle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete är att se hur skolorna tolkar och omsätter styrdokumentens riktlinjer angående rasism och nazism. Jag vill också undersöka hur nazisterna går till väga när de rekryterar barn/ungdomar och vilka barn/ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har jag kommit fram till att det krävs betydligt mer engagemang och kunskap hos lärare för att kunna förebygga rasism och nazism. Jag hoppas att skolorna i framtiden arbetar mer aktivt och följer de riktlinjer som finns i styrdokumenten för att motverka rasism och nazism.</p>

<p>Syftet med den här studien är att ta reda på hur symboler och intertextualitet kan tolkas i romanen Älskade, skriven av Toni Morrison. Metoden som använts har varit närläsning, där texten har granskats ingående för att finna symboler. Även en läslogg har upprättats, där reflektioner angående symbolerna och intertextualitet nedtecknats. Utifrån detta och med hjälp av passande litteratur har symbolerna tolkats i de sammanhang de dyker upp i. Symbolerna har även förknippats med romanens karaktärer för att få fram deras personlighet. Resultatet av detta visar att två teman har hittats: förtryckta känslor och längtan efter något annat. Teman som förknippas med den situation som slavarna levde under, när romanens handling utspelar sig i 1800-talets Amerika, då slaveriet var mycket utbrett i Södern. Nutid i romanen är 1874, med analepser som sträcker sig upp till 25 år tillbaka i tiden. Intertextualiteter som har framkommit har tolkats från författarnas egna litterära bagage. Det som framkommer är att det är mycket i romanen som ekar från andra romaner och filmer. Omvänt är det också en del som tyder på att andra texter och filmer är influerade av Älskade. Detta medför att romanen sätts in i ett större perspektiv.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att förstå Walter Stenströms konstsaga <em>Pojken och trollen eller äventyret</em>, med hjälp av Carl Gustav Jungs psykologi, och utifrån Jungs psykologi analysera eventuella allmänmänskliga drag i sagan. Analysen av sagan bygger på en hermeneutisk grund, varpå texttolkningen utgår från närläsning som metod, som innebär att texten detaljstuderas.</p><p> </p><p>Analysen visar att sagan kan tolkas ur ett vuxenpsykologiskt perspektiv, där olika arketypiska symboler är frekventa, och som i sin tur svarar mot olika psykiska utvecklingsförlopp. Kungen symboliserar individens medvetna sida, och drottningen den omedvetna sidan. Trollen symboliserar individens bortträngda emotioner, och prinsessan symboliserar individens innersta kärna, som med Jungiansk terminologi benämns som Självet. Pojken i sagan symboliserar den arketypiske hjälten som befriar och återställer balansen inom individen.</p><p>   </p><p>Analysen visar också att sagan kan tolkas utifrån ett barnpsykologiskt perspektiv, där de arketypiska symbolerna fungerar som projektionsobjekt. Barnet kan då projicera sina emotioner på dessa projektionsobjekt, vilket i sin tur leder till att barnet lättare kan sortera i sin inre värld. Analysen visar även att sagans arketypiska symboler kan hjälpa barnet att stärka sin egen Jagutveckling. </p>

Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhälle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete är att se hur skolorna tolkar och omsätter styrdokumentens riktlinjer angående rasism och nazism. Jag vill också undersöka hur nazisterna går till väga när de rekryterar barn/ungdomar och vilka barn/ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har jag kommit fram till att det krävs betydligt mer engagemang och kunskap hos lärare för att kunna förebygga rasism och nazism. Jag hoppas att skolorna i framtiden arbetar mer aktivt och följer de riktlinjer som finns i styrdokumenten för att motverka rasism och nazism.

Syftet med undersökningen var att se hur Stureplangruppen genom att använda gamla och skapa nya myter behöll en högklassig image samtidigt som gruppen expanderade verksamheten utanför de mest exklusiva adresserna runt Stureplan. Frågeställningarna jag ville besvara var således hur Stureplansgruppens varumärke såg ut, vilka metoder Stureplansgruppen använde för att stärka sitt varumärke med hjälp av bilder på Stureplan.se, hur uppfattades varumärket utifrån olika inställningar till bildernas budskap samt hur varumärket skulle kunna förbättras?  Teorierna jag använde var PR, Reklam och varumärkesteorier då jag ansåg att dessa var bra teorier för att se hur Stureplansgruppen själv resonerade kring sitt imageskapande.  Metoderna bestod av semiotisk bildanalys enligt Barthes modell. Jag ansåg att det var en relevant teori för att hitta de dolda meningarna, myterna, i bilderna jag analyserade. Mitt analysmaterial bestod av tre bilder, två vimmelbilder och en reklambild från Stureplan.se.   Resultatet visade att Stureplansgruppen utifrån dessa bilder i hög grad använde sig av förutfattade meningar om fenomenet Stureplan för att upprätthålla en exklusiv men sexistisk image som redan fanns men som blivit lite skamfilat i media. Bilderna var dock bra exempel på hur gruppen projicerade en exklusiv image. Analysen visade också att budskapen i bilderna uppfattades mycket olika beroende på inställningen till Stureplan. Resultatet visade också att gruppen, utifrån vad de själva sa sig vilja göra, inte skulle behöva förbättra sitt varumärke speciellt mycket.

Uppsatsens syfte är att förstå Walter Stenströms konstsaga Pojken och trollen eller äventyret, med hjälp av Carl Gustav Jungs psykologi, och utifrån Jungs psykologi analysera eventuella allmänmänskliga drag i sagan. Analysen av sagan bygger på en hermeneutisk grund, varpå texttolkningen utgår från närläsning som metod, som innebär att texten detaljstuderas.   Analysen visar att sagan kan tolkas ur ett vuxenpsykologiskt perspektiv, där olika arketypiska symboler är frekventa, och som i sin tur svarar mot olika psykiska utvecklingsförlopp. Kungen symboliserar individens medvetna sida, och drottningen den omedvetna sidan. Trollen symboliserar individens bortträngda emotioner, och prinsessan symboliserar individens innersta kärna, som med Jungiansk terminologi benämns som Självet. Pojken i sagan symboliserar den arketypiske hjälten som befriar och återställer balansen inom individen.     Analysen visar också att sagan kan tolkas utifrån ett barnpsykologiskt perspektiv, där de arketypiska symbolerna fungerar som projektionsobjekt. Barnet kan då projicera sina emotioner på dessa projektionsobjekt, vilket i sin tur leder till att barnet lättare kan sortera i sin inre värld. Analysen visar även att sagans arketypiska symboler kan hjälpa barnet att stärka sin egen Jagutveckling.

Denna reflekterande text innehåller teorier och arbetsmetoder jag använt mig av för att kunna skriva en ironisk sångtext, att samarbeta med en extern musikkompositör och att göra en animerad musikvideo. Texten beskriver bakgrunden och mina mål samt förklarar begrepp och teorier som använts under arbetet. Teoridelen behandlar retorik (Hägg, 1998) (Hägg, 2002) och ironi (Booth, 1974) (Gustafsson, 2001), kontra- och synkroniseringspunkter (Chion, 1994) (Cook, 1981) och slutligen olika symbolers och ideograms betydelser (Liungman, 1974). Vidare presenteras problem som uppstått under arbetets gång och hur jag har valt att lösa dessa. Det ges även kortare beskrivningar av hur arbetsprocessen sett ut för att skriva en ironisk sångtext, att få en musikkompositör att förstå min vision utan att jag har kunskaper inom musikproduktion eller dess terminologi, och hur jag gått tillväga under modellering, animering och postproduktion. Texten avslutas med en diskussion där jag reflekterar över hur arbetet fungerat under projektets gång och vilka funderingar jag har över det slutliga resultatet. Slutsatsen är att ironi skapas med hjälp av att författaren lämnar ledtrådar i texten, känslan av konflikt kan skapas med hjälp av disharmoni och krockar mellan bildriktningar och att förberedelser och kommunikation är en av nycklarna till att delge utomstående en vision.

No description available.