Syftet med den här studien är att ta reda på hur symboler och intertextualitet kan tolkas i romanen Älskade, skriven av Toni Morrison. Metoden som använts har varit närläsning, där texten har granskats ingående för att finna symboler. Även en läslogg har upprättats, där reflektioner angående symbolerna och intertextualitet nedtecknats. Utifrån detta och med hjälp av passande litteratur har symbolerna tolkats i de sammanhang de dyker upp i. Symbolerna har även förknippats med romanens karaktärer för att få fram deras personlighet. Resultatet av detta visar att två teman har hittats: förtryckta känslor och längtan efter något annat. Teman som förknippas med den situation som slavarna levde under, när romanens handling utspelar sig i 1800-talets Amerika, då slaveriet var mycket utbrett i Södern. Nutid i romanen är 1874, med analepser som sträcker sig upp till 25 år tillbaka i tiden. Intertextualiteter som har framkommit har tolkats från författarnas egna litterära bagage. Det som framkommer är att det är mycket i romanen som ekar från andra romaner och filmer. Omvänt är det också en del som tyder på att andra texter och filmer är influerade av Älskade. Detta medför att romanen sätts in i ett större perspektiv.

Arbetets syfte är att göra en fördjupad studie av symbolerna i den textila färgningstekniken bogolan från Mali där intervju och litteratur ställs emot varandra. Syftet är att ta reda på om malis befolkning är medvetna om symbolernas betydelse i textilen bogolan. Arbetet forskar i djupare kunskaper kring symbolers värde för människor därför jämförs textilen med två andra textila hantverk närmare bestämt kelimmattor från Kurdistan och batik från Java. Uppsatsen behandlar de likheter och skillnader som påträffas mellan de tre textilierna. Utifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt förhållningssätt genomfördes en sammanställning av det insamlade materialet från litteratur och från halv-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att det har skett en förändring gällande symbolers betydelse i textilen bogolan men även de två andra textilierna. Många likheter påträffas mellan de tre textilierna samtidigt som skillnaderna gör sig tydliga. Arbetet öppnar en dörr till fortsatta studier om symbolers värde och betydelse i textila hantverk för de människor som bär och brukar dem.

Detta examensarbete, på kandidatnivå med omfattning 15 högskolepoäng har pågått i tio veckor och har varit i samarbete med Region Gotland. Uppdraget har handlat om att ta fram en ny parkerings skylt för Visbys innerstad samt underlätta navigeringen i trafiken genom en parkerings app. Skylten och appen samspelas med varandra och skapar på så vis en helhet över trafikproblemen i Visby innerstad. Problemformuleringen i projektet har varit: ”Hur kan jag skapa ett nytt navigeringssätt för att underlätta trafik flödet i Visby samt utveckla en ny parkeringsskylt som enkelt kan uppfattas och samtidigt smälta in i den historiska miljön med rimlig kostnads insatser för Region Gotland?” Jag har genom studier på färg, form, funktion analyserat och kommit fram till en grafisk symbol, med ett färgval som är igenkännbart till skyltar relaterat till parkerings automater anpassad för Visbys innerstad. Man ska enkelt kunna tolka skyltarna och hitta till parkerings automaterna samtidigt som det ska smälta in i kulturarvs miljö. Man ska även kunna få information om det är full parkerat, få vägbeskrivning till närmaste parkerings plats och så vidare genom parkerings appen. Utvecklingen av parkerings appen uppkom för att fullända och underlätta trafiken och navigeringen i Visby där den ger en mer samlad information. Projektet har varit anpassade till människa utifrån ergonomisk perspektiv och till den historiska omgivningen i Visby med rimliga åtgärder för Region Gotland. / In this examination project, at candidate level with extent of 15 credits has been going on for ten weeks and been in collaboration with the municipality of Gotland, Region Gotland.This assignment has been about developing a new parking sign for Visby’s inner town and to facilitate navigation in traffic through a parking app. The parking sign and the app interact with each other and create a unity over the traffic problems in Visby. The problem formulation of the project has been:“How can I develop a new navigational system to facilitate the traffic flow in Visby and a new parking sign that is easily understood, while blending in with the cultural heritage with reasonable measures for Region Gotland to produce?” I have through studies of color, form, function analyzed and come up with a graphic symbol, in a choice that is recognizable to the signs related to parking machines and payment of them adapted for Visby’s inner town as well as it should blend in with the environment. You should easily be able to interpret the signs and find the parking machines as well as the parking app gives you direction to the nearest parking space and inform you if any parking spaces are available or not, all this give you more comprehensive and facilitate information.The project has been adapted to human from an ergonomic perspective and the cultural heritage of Visby old town, with reasonable measures for the municipality to realize and produce.

Många människor söker sig till religionen då de hamnar i svåra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid både kriser som sker individuellt och kriser som berör många i ett samhälle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig på den individuella traumatiska krisen och försöka få en förståelse för vad det är i religionen som fungerar som meningsskapande för människan och kan hjälpa henne genom en traumatisk kris. Frågeställningen som jag försöker besvara är: hur kan religionens funktion förstås som meningsskapare utifrån psykologiska perspektiv? För att få svar på min frågeställning har jag valt att utgå från Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin.

Inledning: För att få så god mänsklig omsorg som möjligt i livets slutskede behöverpatienter ha någon att dela den sista svåra tiden med. Syftet med undersökningen var att försöka förstå hur övergången mellan liv och död kan underlättas. Frågeställning: Studien avsåg att besvara fyra frågeställningar. – Förutsättningar för samtalet med den döende vid livets slutskede? – Är det genomförbart att vårda människor med värdighet till livets slut? – Går det att skapa emotionella band och känslomässig närhet till patienter som befinner sig vid livets slutskede? – Hur kan vården stödja den döende med hjälp av kultur, musik, konst? Metod: En kvalitativ undersökning valdes. Intervjuer gjordes med fem legitimerade sjuksköterskor som arbetade på Hospice. Resultatet visade att dialogen är utgångspunkten för det mellanmänskliga äkta mötet. Trots kroppens förfall finns förutsättningar att vårda patienten med värdighet till livets slut. Det uppstår emotionella band mellan patienterna och de legitimerade sjuksköterskorna som varar till livet slut. Konst, musik, litteratur och andlighet är betydelsefullt för patienternas förmåga att uthärda det svåra lidandet. På Hospice bejakas livet och döden betraktas som en normal process. Slutsatser: De legitimerade sjuksköterskorna uppvisade en hög samstämmighet i sina svar och en gemensam vård filosofi, där samtalet var en viktig länk inom den palliativa vården. Det ar höga ideal om en värdig död och arbetar hårt för att främja detta mål. Samstämmigheten kan beror på ett urval av sjuksköterskor med stort engagemang, känsla för mening och syfte med sitt arbete samt personlig inre mognad. Den palliativa vårdens filosofi kan fördjupas genom fortsatt forskning och utveckling, vilket skulle kunna leda till en egen specialitet, Palliativ Medicin.

When the Iron spirals investigated in this paper saw the light again no one looked at them as nothing more than decoration. It was first during the 2011 excavation in Old Uppsala that the symbolism of the items no longer could be ignored. The spirals of Old Uppsala lay along the walls of the great hall, which stood upon one of the human constructed plateaus in the area. The hall had been burned down and then cleared of all lumber. Then the iron spirals had been placed in the positions and then everything was sealed with a layer of clay. A study of the artifact began with the purpose to contextualize and interpret the iron spiral. Several others iron spirals were investigated and compared. The others comparing context were found in boat graves or boat contexts. With a new perspective on the spirals as active agents I soon realized the symbolic value of the artifact. The spiral contexts were clearly sym-bolic and connected with the belief about the Hall and Ship symbolism. Several evidences indicated that the hall in Old Uppsala was meant to look as a boat and the iron spirals helped the hall doing so as well as reinforce the symbolism of the ship. The hall and the ship stood for power and structure on land respectively on water. The spiral symbol itself may well be a symbol connected with law, power and structure. / Gamla Uppsala - framväxten av ett mytiskt centrum

We have studied the process of recruiting young people to the white power movement. With the help of theoretical concepts as Outsiders and Stigma, we have elaborated the purpose of the study. The focus of the study lays in finding out which elements contributes to adolescence seeking membership in white power, and furthermore what white power organizations offers young people, to attract them to recruitment. We also want to find out if it possibly lays a desire for communion, behind adolescences decision to join these movements, and also how the communion manitains within the group? To expand our knowledge in the field of White Power, we have taken note of a body of literature that deals with the current topic, and previous research that treats questions about subculture, community and recruitment. The methodology underlying this approach is qualitative in nature, with interviews and informant-research of four former supporters of white power. Our empirical data shows that young people enter this movement, when feeling alienated, neglected and abused by social institutions. For young people who seeks belonging in life, the belonging is easier to find in an environment of a divergent nature. Especially if the adolescence lacks of safeness and belonging. Furthermore, most of these youths have a deviant behavior, where they replace their primary emotions with secondary in the form of threats and violence to achieve power and control over as many as possible. However what really comes to show, is that those whom recruited, find themselves in an alienation with deviant tendencies. / Vi har studerat unga som rekryterats till vit maktrörelsen. Med hjälp av teoretiska begrepp som Outsider samt Stigma har vi utarbetat studiens syfte. Vi ville huvudsakligen ta reda på vilka faktorer som bidrar till att unga söker sig till vit makt, samt vad vit makt organisationer erbjuder som lockar ungdomar till rekrytering. Vi har även haft för avsikt att söka svar på om det föreligger en önskan om gemenskap bakom ungdomars beslut att gå med i dessa rörelser, och hur gemenskapen väl upprätthålls inom gruppen. För att utöka vår kunskap inom området vit makt, har vi tagit del av en mängd litteratur som behandlar området, samt tidigare forskning som behandlar fenomen som subkultur, gemenskap och rekrytering. Metoden som ligger till grund för denna ansats är av kvalitativ karaktär med samtalsintervjuer och informantundersökning av fyra personer som varit anhängare av vit makt. Vår empiri och datamaterial har resulterat i att unga söker sig till denna rörelse i skeden av livet då de unga befinner sig i ett utanförskap och upplever sig åsidosatta samt kränkta av samhälleliga institutioner. Unga som befinner sig i ett sökande stadium i livet, dras lättare in i en miljö med avvikande karaktär om denne saknar trygghet samt tillhörighet. Vidare har de flesta individer ett avvikande beteende och ersätter sina primära känslor med sekundära i form av hot och våld i syftet att uppnå makt och kontroll över så många som möjligt. Det som verkligen föreligger är att de som söker sig eller blir rekryterade till vit makt befinner sig i ett utanförskap med avvikande tendenser.

Att det finns ett problem med att göra religionsundervisningen intressant i skolan idag kan säkert många hålla med om, och syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur bönen kan påverka människor, för att kunna använda den informationen på ett intressent sätt i religionsundervisningen i skolan. För att svara på uppsatsens frågor används den kvalitativa fenomenologiska metoden, den innebär att undersökaren fokuserar på hur någonting uppfattas vara och inte hur det faktiskt är. Genom intervjuer av troende kristna har jag tittat närmare på olika bönesätt, och de strukturer som finns kring bön samt vilken mening bönen har för den som ber. Att använda sig av bönkunskaper i religionsundervisningen möjliggör intressanta diskussioner, men även ge en förståelse av bönens betydelser för personer som praktisera bön och ett sätt att möjligen göra religionsundervisningen i skolan intressantare. Eftersom uppsatsen ska kunna användas i planering av religionsundervisning visa jag också ett psykologiskt och sociologiskt perspektiv för att undervisningen i skolan ska vila på vetenskapliga grunder.

<p>Att det finns ett problem med att göra religionsundervisningen intressant i skolan idag kan säkert många hålla med om, och syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur bönen kan påverka människor, för att kunna använda den informationen på ett intressent sätt i religionsundervisningen i skolan. För att svara på uppsatsens frågor används den kvalitativa fenomenologiska metoden, den innebär att undersökaren fokuserar på hur någonting uppfattas vara och inte hur det faktiskt är. Genom intervjuer av troende kristna har jag tittat närmare på olika bönesätt, och de strukturer som finns kring bön samt vilken mening bönen har för den som ber. Att använda sig av bönkunskaper i religionsundervisningen möjliggör intressanta diskussioner, men även ge en förståelse av bönens betydelser för personer som praktisera bön och ett sätt att möjligen göra religionsundervisningen i skolan intressantare. Eftersom uppsatsen ska kunna användas i planering av religionsundervisning visa jag också ett psykologiskt och sociologiskt perspektiv för att undervisningen i skolan ska vila på vetenskapliga grunder.</p>

Syftet med studien är att undersöka samt förstå hur ungdomar i 15-årsåldern diskuterar och formulerar sina uppfattningar om sig själva och den egna kroppen vid bildexponering som sker i sociala medier. Syftet är även att förstå hur ungdomarna diskuterar konstruktionen i relation till begreppen norm, symbolisk interaktionism, självreflexivitet och självkänsla. Vi vill även undersöka om det föreligger könsskillnader vad gäller reaktionsmönstret vid exponeringen.  I studien medverkar 23 ungdomar, varav 12 flickor och 11 pojkar. För att besvara syftet användes kvalitativ metod bestående av tre stycken strukturerade fokusgrupper som vardera varade en timme. Tolkningsramen som användes för att analysera det empiriska materialet var de socialpsykologiska begreppen media, norm, symbolisk interaktionism och självreflexivitet samt det psykologiska begreppet självkänsla. Studiens resultat visar att medelvärdet för internetanvändande bland ungdomarna är 2,95 timmar per dag och mest förekommande medieformerna är Facebook och Instagram. Resultatet visar vidare att ungdomarna förhåller sig kritiska till bilder som exponeras via media. Pojkarna upplever sig inte påverkas tanke- eller känslomässigt och känner sig överlag nöjda med sig själva efter exponeringen vilket förstås med att pojkarna inte identifierar sig med bilden och anser att bilderna inte signalerar en norm värd att efterfölja. Flickorna däremot påverkas av bildexponeringen och vill se ut som på bilden och identifierar sig med bilden vilket resulterar i känslor av avundsjuka uppkommer. / The purpose of this study is to investigate how 15 year olds discuss and form a perception of themselves and their bodies through the influence of social media. The study is also aimed to examine how teenagers discuss such core-concepts as norm, symbolic interactionism, self-reflection and self-esteem as well as explore any gender-related differences in their attitudes. The study involves a total of 23 youngsters; 12 females and 11 males.  The study is based on a qualitative method and three thoroughly structured group-discussions of one hour each. The empiric material, which has been gathered through the process, was analyzed through social-psychological terms as media, norm, symbolic interactionism and self-reflection as well as the psychological concept of self-esteem. This study shows that the average usage of the Internet amongst interviewed teenagers is 2,95 hours per day making Facebook and Instagram the most popular forms of social media. The conclusion also demonstrates that, although the adolescent generally remain critical towards the medial influence, some gender-related differences do exist. It is further shown that boy subjects consider themselves to be less affected on intellectual and emotional level making them feel satisfied about themselves after exposure to media. This can be explained by the fact that boys don’t identify themselves to the images and usually don’t believe that the images reflect a norm which is worth following. Girls, on the other hand, are normally affected in a larger extension than the opposite sex inducting feelings of envy and jealousy.