The aim of this study is to analyse the archetypical patterns and symbols in Susan Cooper’s The Dark is Rising. An archetype is, in literary studies, a concept used to describe an image, symbol or narrative pattern which is very frequently occurring , for example the Hero archetype. Archetype theories today are mainly based on the work of psychiatrist C.G. Jung or literary theorist Northrop Frye. The Dark is Rising is a series of five fantasy books for children, in which an old struggle between two cosmic forces, Light and Dark, is about to reach its final battle. This study shows how The Dark is Rising follows an archetypical narrative pattern in which the aim is to create a whole – the Self, in Jungian theory. The conception of the world in The Dark is Rising is an archetypical one. The world was once whole, but later divided in two opposing forces – Light and Dark. In the final book, when the Dark is defeated and the Light leaves Earth to the humans, the world is whole again. The life of main character Will Stanton also follows this pattern, making him an archetypical Hero. His development can be seen as the process of individuation, which in Jungian theory is the process of creating a whole, unified Self by integrating the conscious and the unconscious. Also the Mandala, which is a very important symbol in the books, is an archetypical symbol for unity and the Self.

Vilka religiösa symboler, idéer och element kommer till uttryck i filmen Pocahontas? Så lyder problemformuleringen i denna uppsats. Med hjälp av fenomenografi som forskningsmetod, som resulterat i ett strukturerat kategorisystem har jag svarat på denna problemformulering. Filmen innehåller många olika religiösa symboler, idéer och element. Många som man inte ens tänker på om man inte studerar filmen från en religionsvetenskaplig utgångspunkt. Dessa har jag valt att lyfta fram genom denna filmanalys. Nyckelord: Filmanalys, film, religionsvetenskap, mytologi, symboler och tecken.

C-uppsats vars huvudsyfte var att undersöka hur stor igenkänning människor har av företagsmärken utan att logotypen finns med. Genom att arbeta med både en kvalitativ och kvantitativ metod har vi fått fram våra resultat, detta genom att våra respondenter besvarade en enkät. Våra teoretiska perspektiv kommer från en blandning av olika ämnesområden, så som psykologi och informationsdesign med fördjupningar i bland annat perception, objektsigenkänning, symbolik och färgers betydelse. Genom våra undersökningar kom vi fram till att det inte finns något enkelt svar på huruvida märken känns igen eller inte. Bland våra utvalda märken var könsbundenheten låg, och ålder har viss betydelse för igenkänningen. Detta genom att äldre respondenter hade en högre igenkänning än de yngre. / Bachelor theses with the main purpose to investigate how well people recognize corporate brands without the logotype being present. We have achieved our results by using a mixture of both qualitative and quantitative methodology, and all of our collected data has been gathered through a survey. Our theoretical perspectives come from a variety of disciplines, such as psychology and information design, including perception, object recognition, symbolism and the importance of colours. After analysing our gathered data, we feel quite confident in claiming that there are no simple answers when it comes to our abilities to recognize corporate brands. We noticed that the gender of our respondents had none or very little impact when it comes to recognition, but age on the other hand was quite a large factor. We came to the conclusion that our older respondents recognized far more corporate brands than our younger respondents.

Syftet med denna uppsats är att undersöka chatkonversationernas talspråkliga uttryck i form av ord och symboler som förstärkning till skriftspråket på sociala medier. De delar som undersöks är akronymer, förkortningar, fula ord, diskurspartiklar, slang, symboler och humörsymboler. Målgruppen för undersökningen är ungdomar på högstadiet och de sociala medier som används är Facebook och Kik. En infallsvinkel till uppsatsen är att undersöka om det kan utläsas någon skillnad i användningen av tillägg hos killar och tjejer. Undersökningen bygger på de chatkonversationer som informanterna själva valt ut och avidentifierat. Resultatet visar att det finns en del värderande skillnader, men också en del likheter, mellan killarna och tjejernas användning av de olika tilläggen. Resultatet visar bland annat att killarna och tjejerna använder fula ord lika frekvent. En stor skillnad är att tjejerna använder betydligt fler symboler (till exempel hjärta och tummen upp) än killarna medan killarna använder fler humörsymboler (smilisar eller emojis).

Examensarbetets syfte var att visualisera symboler till grundskolor i Enköpings kommun. Skolornas visioner och inriktningar har sammanställts för att särskilja symbolerna från varandra i en illustratrion som är talande för varje enskild verksamhet.

Den här studien presenterar Batman och Jokern som meningsskapande tankefigurer hos en samhällelig publik inom rådande kultur. Protagonisten och antagonisten representerar språkliga uttryck och innebörder bortom rollerna som enbart hjälte och skurk. Studien uppenbarar en relation mellan fiktiva karaktärer och socialt handlande, där serieupplagan är bestående av mening för den samhälleliga publiken. Det är en kvalitativ undersökning utifrån tematisk analys med en ontologisk och epistemologisk argumentation för ett kritiskt realistiskt förhållningssätt. Jag har använt mig av tre serieupplagor i karaktärsanalysen av protagonisten och antagonisten. De teoretiker som till störst del framträder är Goffman och hans dramaturgiska terminologi, Webers resonemang om idealtypers funktioner samt Fiskes kommunikationsteori och dess förekommande genom populärkulturens maktdimension. Analysen har uppenbarat vad som är kärnan i differensen mellan hjälten och skurken och hur dessa kan förstås som meningsskapande, symboliska uttryck för samhällsvarelsen.

Den här studien presenterar Batman och Jokern som meningsskapande tankefigurer hos en samhällelig publik inom rådande kultur. Protagonisten och antagonisten representerar språkliga uttryck och innebörder bortom rollerna som enbart hjälte och skurk. Studien uppenbarar en relation mellan fiktiva karaktärer och socialt handlande, där serieupplagan är bestående av mening för den samhälleliga publiken. Det är en kvalitativ undersökning utifrån tematisk analys med en ontologisk och epistemologisk argumentation för ett kritiskt realistiskt förhållningssätt. Jag har använt mig av tre serieupplagor i karaktärsanalysen av protagonisten och antagonisten. De teoretiker som till störst del framträder är Goffman och hans dramaturgiska terminologi, Webers resonemang om idealtypers funktioner samt Fiskes kommunikationsteori och dess förekommande genom populärkulturens maktdimension. Analysen har uppenbarat vad som är kärnan i differensen mellan hjälten och skurken och hur dessa kan förstås som meningsskapande, symboliska uttryck för samhällsvarelsen.

This study examines which festivals, symbols and stories from Christianity, Islam and Judaism that the teachers choose to treat in religious education in primary school. The purpose is to see what the teachers do for selection of the large number of festivals, symbols and stories that are linked to the three religions based on the wording in the curriculum as the National Agency for Education does not provide a detailed explanation of what is requested or concept of festival, symbol or story. The survey takes place through an examination of the content that three teaching materials deal with in the form of festivals, symbols and stories from the three Abrahamic religions and with a survey where 118 teachers answer what content they deal with in their religious education. The survey shows that although there are a large number of festivals, symbols and stories connected to the three Abrahamic religions to choose from, teachers often choose to treat the same festivals, symbols and stories. The differences lie rather in the number of festivals, symbols and stories that the teacher deals with in his teaching. The results of the two surveys also show that teachers often deal with more festivals, symbols and stories than those found in the teaching materials examined. / Denna studie undersöker vilka högtider, symboler och berättelser från kristendomen, islam och judendomen som lärarna väljer att behandla i religionsundervisningen på lågstadiet. Syftet är att se vad lärarna gör för urval av den stora mängd högtider, symboler och berättelser som finns kopplat till de tre religionerna utifrån formuleringen i läroplanen då Skolverket inte ger någon närmare förklaring av vad som efterfrågas eller begreppsförklaring av högtid, symbol eller berättelse. Undersökningen sker genom en granskning av vilket innehåll tre läromedel behandlar i form av högtider, symboler och berättelser från de tre abrahamitiska religionerna samt med en enkät där 118 lärare svarar på vilket innehåll de behandlar i sin religionsundervisning. Undersökningen visar att trots att det finns en stor mängd av högtider, symboler och berättelser kopplade till de tre abrahamitiska religionerna så väljer lärarna ofta att behandla samma högtider, symboler och berättelser. Skillnaderna ligger snarare i mängden av högtider, symboler och berättelser som läraren behandlar i sin undervisning. Resultatet av de båda undersökningarna visar också att lärarna ofta behandlar fler högtider, symboler och berättelser än de som finns i läromedlen som granskats.

Detta examensarbete inom området didaktisk matematik grundar sig på en empirisk undersökning.Undersökningar av talmönster bildar ramen för detta arbete. Åtta elever som läser årskurs 1 på ettgymnasiums El- och energiprogram gruppindelas och får uppgifter i problemlösning att lösa istigande svårighetsgrad. Elevernas arbete videofilmas och transkriberas, dessutom samlas allaelevernas anteckningar in. Jag har kopplat mitt resonemang till tidigare forskning som tar uppliknande frågor och då huvudsakligen generaliseringar av talföljder. I enlighet med Skolverketsriktlinjer ska eleverna ges möjlighet till problemlösning genom nya utmaningar samt ges nyaerfarenheter av matematikens logik och generaliserbarhet. Uppgifterna i denna uppsats är delsnumeriska och dels symboliska. Projektet har i första hand syftat till att visa på att visuella modellerkan assistera elever vid tillägnande av ny kunskap. I andra hand har projektet syftat till att visa atten viss process eller algoritm som definieras Abduktion kan vara till hjälp vid lösning av uppgiftervilka har som mål att leda till generaliseringar och formler. Med resultatet av detta arbete går det attdra slutsatserna att:1. eleverna under vissa förutsättningar har stöd av visuella figurer vid framtagande avgeneraliserade formler.2. begreppet Abduktion kan vara till hjälp vid framtagande av dessa formler.Nyckelord:

Finns det ett religiöst anspråk i Disneyfilmer? Är det kristna symboler åskådaren bevittnar, är de återkommande samt vad har dessa för inverkan på det psykologiska hos människan och vilken inverkan Disney har på omvärlden? Utifrån ett jungianskt perspektiv tar denna uppsatsen ansats i att förstå hur symboler gör anspråk på det psykologiska hos en människa och vad dessa symboler kan innebära. Baserat på symbollexikon och andra källor har en symbolanalytisk analys utförts genom att identifiera symboler och vilka betydelser symbolerna innefattar. Studien behandlar även hur ett barn påverkas av det världsomfattande bolaget Walt Disneyskapade, samt vad symboler som integreras i Disneyfilmer har för inverkan på barn. Genom att titta på ett urval av Disneyfilmer och noterat symboler som är anmärkningsvärda har en uppsats vuxit fram.