Abstract Modus Operandi is an attempt to conceptualize and materialize the intriguing difference between owning an object and owning your own identity. To be mirrored by a physical object, something with a tangible presence, when your identity feels slippery and volatile. The work is approached by mixing contemporary and historical symbols and ornaments to convey a sense of how our heritage affects the present and the eclectic mix that constitutes a human being. This project is based on the creation of a modular system for making a candlestick, which will tell your personal history – both past, present and future. A modular object as an invitation to introspection. A domestic candlestick to mirror yourself, in your own home, to create a link between your inner self and the rest of the world. Traditional materials, such as bronze and brass are used to make the candlestick. Beyond this contemporary or somehow misplaced symbols and techniques are incorporated, in order to create tension between tradition and contemporary identity markers. Fueled by the inspiration from the alchemical holistic view of the world and using symbols one can view the candlestick as one’s own spiritual alchemical lab to conduct the Magnum opus.

Syftet med studien är att jämföra Sex and the City med And just like that för att se om kvinnors representation har förändrats över tid men också för att se hur kvinnorna i uppföljaren förhåller sig till dagens normer. Med hjälp av Roland Barthes (1964/2016) semiotiska begrepp som index och symbol och Barthes (Hall 2013) läran om tecken, genomfördes en semiotisk analys för att få en djupare förståelse för de olika karaktärerna och deras representation. Studiens teoretiska ramverk innefattar Richard Dyers (2009) teori om stereotyper, Stuart Halls (2013) representationsteori samt Rosalind Gills (2007) och Angela McRobbies (2004) teori om postfeminismen. Resultatet av studien visar att Sex and the City gestaltar kvinnorna utifrån tydliga stereotyper. Samtidigt framgår det att serien är från en tid då postfeminismen är dominerande i samhället, där frågor som självständighet och sexuelltfrigörande är framträdande. I And just like that, visar resultatet att serien har anpassat sig mot dagens normer. Exempelvis har skaparen av serierna Darren Star (HBO Max u.å) lyckats anpassa kvinnorna mot de normer som råder, genom att plocka in karaktären Che för att få Miranda att utforska sin sexualitet och Carrie för att använda nya termer som “hen”.

I filmen Anna Karenina (Wright, 2012) används mise-en-scène för att skildra det sociala livet hos den ryska aristokratin i slutet av 1800-talet. Men på vilket sätt kan filmens narrativ förmedlas till publiken genom filmens visuella uttryck? Den här uppsatsen undersöker hur iscensättning kan använda symbolik för att skildra en films narrativ. Analysen utgår från sju scener ur Anna Karenina som tolkas efter dess scenografi, kostymering och ljussättning. Uppsatsen använder denotation och konnotation för att undersöka vilka tolkningar som kommer av filmens visuella uttryck. Analysen visar hur aristokraterna porträtteras i en teatral miljö för att skildra hur deras sociala interaktioner blir till ett framträdande, den teatrala miljön skildras genom både scenografi och ljussättning. Kostym tolkas bland annat utifrån färgsymbolik vilket kan ge flera olika tolkningar angående karaktärernas motiv och sinnesstämning. Undersökningens slutsats blir att filmens narrativ förstärks av dess scenografi, kostym och ljussättning men att det ofta finns flera möjliga tolkningar att göra gällande symboliken.

No description available.

Uppsatsen studerar supporterkulturen inom svensk ishockey ur ett kulturantropologiskt perspektiv. Baserat på deltagande observationer, sensorisk etnografi och semistrukturerade intervjuer under två månaders tid, behandlar uppsatsen hur den sociala kulturen i form av gemenskap och gemenskapsbyggande i Leksands IF och Brynäs IF:s hejarklackar utformas. Den diskuterar skillnaden mellan hur människor uppträder i sin vardag jämfört med i hejarklacken, analyserar hur jämlikhet och hierarki uttrycks samt utforskar vad de har för påverkan på gemenskapsbyggande. Slutligen studerar uppsatsen centrala symboler i hejarklacken, deras betydelse samt påverkan på gemenskap. Analysen genomförs med hjälp av Victor Turners (1969) teori om friktionen mellan struktur och anti-struktur där bland annat communitas och liminalitet är två centrala begrepp som används för att analysera det empiriska materialet. När gemenskap och gemenskapsbyggande diskuteras, hänvisas det nästan uteslutande till Turners begrepp ”communitas”, vilket är en av de stora byggstenarna i uppsatsen.

Den här uppsatsens syfte har varit att mäta gymnasieelevers förmågor inom matematisk bevisföring. Förmågan att kunna följa och bedöma matematiska resonemang är enförmåga som ska utvecklas i gymnasiets samtliga matematikkurser. Att kunna föra och följa matematiska resonemang är inte bara en förmåga som ska utvecklas enligt styrdokument utan även en förutsättning för fortsatta studier inom matematik. Frågeställningarna i den här undersökningen var inriktade på två frågor. Den ena fråga när ”Vilken förmåga har elever att tolka matematiska symboler och resonemang när dehar läst matematik 5?”. Den andra frågan är ”Hur ser elever på matematiska bevis ochhur bedömer de ett bevis?”. Metoden som användes var en tematisk analys där empirin hämtades in genom enkäter som elever som läst färdigt matematik 5 fick besvara. 33 elever medverkade från en skola i Stockholmsområdet. I enkäten svarade över 80 % av eleverna att de var bekväma med att tolka matematiska symboler. Dock så har en del elever uttryckt att användningen av matematiska symboler och tecken ledde till att de ogillade resonemanget som fördes. Dessutom använde sig respondenterna av ett informellt matematiskt språk i sina svar som tydde på att vissa begrepp inte var befäst kunskap. Det här ledde till slutsatsen att eleverna som deltog i studien har en underutvecklad förmåga att tolka matematiska symboler och resonemang. Resultaten visar även att det finns en utbredd syn på bevisföring där exempel värderas högre än deduktiva bevis. Det här indikerar att det finns en kunskapslucka när det kommer till att bedöma matematiska bevis och resonemang. / The purpose of this thesis was to measure the abilities of upper secondary school students in the area of mathematical proofs. The ability to follow and judge mathematical reasoning is an ability that is supposed to be developed in all mathematics courses in upper secondary school. To be able to conduct and follow mathematical reasoning is not just an ability that is a part of the curriculum but it is a prerequisite for higher studies in mathematics. There were two questions that this report aims to answer. The first one i ”What abilities do students have when it comes to interpreting mathematical symbols and reasoning after they have taken the course matematik 5?”. The second question is ”What views do students have on mathematical proofs and how do they judge a proof?”. The method used was thematic analysis where the data was gathered through a survey for students who had finished the coursematematik 5. There were 33 responses from students at a school in the Stockholm area. Over 80% of the responding students stated that they felt comfortable with interpreting mathematical symbols. However som of the students expressed that the usage of mathematical symbols and notation led to that they disliked the argument that was being made. Respondents also used an informal mathematical language i their answers which indicates that some concepts were not consolidated knowledge. This led to the conclusion that the students who participated in this study have an underdeveloped ability to interpret mathematical symbols and reasoning. The results also showed that there is a widespread view on mathematical proving where examples are valued higher than deductive reasoning. This indicates that there is a knowledge gap when it comes to judging mathematical proofs and reasoning.

I mitt examensprojekt, Saving Tegelbruket 4, Konstfack 2024, kandidatprogrammet Inredningsarkitektur och möbeldesign, presenterar jag en hypotetisk transformation av S:t Eriks ögonsjukhus. Huset uppfördes 1978 på Kungsholmen i Stockholm och liksom många andra byggnader från denna epok planeras huset att rivas. Rivningarna motiveras ofta med förklaringar som att byggnaderna inte uppfyller dagens standarder och krav. Dessutom finns det en allmän uppfattning att dessa hus är oattraktiva eller rent av fula. I en tid då klimatkrisen är vårt största hot kan vi inte fortsätta riva funktionsdugliga byggnader och måste därför hitta nya sätt för att förvalta det redan existerande. Syftet med Saving Tegelbruket 4 är att vara ett transformationsprojekt som kan bidra med nya metoder för bevarande av senmodernistisk arkitektur.  Mina gestaltningar har utgått från byggnaden och platsens historia. Genom att noga studera exteriören har jag skapat en gemensam entré för husets nya verksamheter med stor vördnad för arkitekturens estetiska uttryck, samtidigt som huset får tillåtelse att förändras efter nutida behov. Vidare har jag aktivt försökt inkorporera områdets långa historia av sjukvård i interiören för att förstärka det kollektiva minnet platsen bär på. Mitt övergripande mål är att förslaget jag presenterar gör människor uppmärksamma på det värde senmodernistiska byggnader besitter, vilket förhoppningsvis kan motverka de idag allt för ofta förekommande rivningarna.  Interiören jag presenterar har framför allt vuxit fram ur dokumentation från den aktuella platsen i form av fotografier och 3D-skanningar. Utifrån det insamlade materialet har jag utformat en entré som kan liknas vid en homage till byggnadens exteriör. Genom att upprepa, men också till viss del förvränga, material och strukturer som återfinns på husets utsida i interiören, är min förhoppning att människor ska kunna se den stora vita tegelbyggnaden med nya ögon.  Baserat på platsens historia har jag gestaltat symboler som kommunicerar tre olika historiska skeenden som utspelat sig i området. Symbolerna blir rummets utsmyckningar och påminner besökare om en svunnen tid.

The aim of this thesis is to examine how the construction of the swedish national self-image can be interpreted in relation to the protests against the russian anti-gay laws, leading up to the olympic games in Sotji 2014. I form a basis for my analysis in Jasbir K. Puars conceptual frame of homonationalism and examine the swedish political action Live and Let Love that took place at Stockholms Stadion in the fall of 2013. The analysis shows how the inclusion of a homonormative homosexuality becomes an important factor for the construction of Sweden as an open and tolerant nation in contrast to Russia as a non tolerant nation. This construction of "us" and the "Other" manifests through a discourse of tolerance. The national sense of community is formed through interaction between national symbols and symbols of the LGBT community.

Inledning: Kontinuerlig organisationsförändring förekommer allt oftare i dagens organisationer, och kännetecknas av att förändringsprocessen inte har någon början ellerslut. I samband med att kontinuerlig organisationsförändring genomförs i organisationer kan det bidra till att anställda upplever en förvirrande och mångtydig känsla, eftersom förändring sker hela tiden. I dessa situationer är meningsskapande en avgörande faktor, vilken är en central aspekt inom symboliskt ledarskap. Studien undersöker därför symboliskt ledarskap i detta sammanhang, och fokuserar främst på hur chefer använder symboler och meningsskapande för att dämpa den tvetydighet som uppkommer. Syfte: Syftet med studien är att utveckla en förståelse för på vilket sätt chefer använder symboler och meningsskapande vid kontinuerlig organisationsförändring. Metod: Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod har vi genomfört enfallstudie med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och från inspiration av en etnografisk studie. För att skapa en utvecklad förståelse för hur cheferna arbetar i den dagliga verksamheten är studien hermeneutisk. Slutsats: Studien har kommit fram till att symboler används av cheferna för att skapa mening men även för att förmedla samhörighet, trygghet och en gemensam syn. Symbolerna används genom kommunikation, synlighet och genom att arrangera diverse tillställningar. Meningsskapande blir viktigt eftersom det får anställda att känna mening inför de arbetsuppgifter som ska utföras. / Introduction: Continuous organizational change is increasing in today's organizations, and is characterized by change having no beginning nor end. In liaison with the ongoing organizational change being implemented in organizations it can cause employees feeling confused and ambiguous, since change occurs all the time. In these situations, sensemaking constitute an essential factor, which is a key aspect of symbolic leadership. The study therefore examines symbolic leadership in this context, and focuses on how managers use symbols and sensemaking to reduce the ambiguity that arises. Purpose: The purpose of the study is to develop an understanding of in what way leaders practice symbols and sensemaking during continuous organizational change Method: By using a qualitative research method, we conducted a case study with an abductive approach. The empirical material was collected through semi-structured interviews and from the inspiration of an ethnographic study. In order to create a developed understanding of how managers are working in the daily activities, the study use a hermeneutic approach. Conclusion: The findings of the study has concluded that symbols are utilized by managers in order to create meaning, but also to transmit togetherness, security and a mutual vision. The symbols are utilized through communication, visibility and by organizing various events. Sensemaking is thus important since it mediates how employees can feel meaningfulness for the tasks to be executed.

<p>The aim of this study is to analyse the archetypical patterns and symbols in Susan Cooper’s The Dark is Rising. An archetype is, in literary studies, a concept used to describe an image, symbol or narrative pattern which is very frequently occurring , for example the Hero archetype. Archetype theories today are mainly based on the work of psychiatrist C.G. Jung or literary theorist Northrop Frye.</p><p>The Dark is Rising is a series of five fantasy books for children, in which an old struggle between two cosmic forces, Light and Dark, is about to reach its final battle. This study shows how The Dark is Rising follows an archetypical narrative pattern in which the aim is to create a whole – the Self, in Jungian theory. The conception of the world in The Dark is Rising is an archetypical one. The world was once whole, but later divided in two opposing forces – Light and Dark. In the final book, when the Dark is defeated and the Light leaves Earth to the humans, the world is whole again. The life of main character Will Stanton also follows this pattern, making him an archetypical Hero. His development can be seen as the process of individuation, which in Jungian theory is the process of creating a whole, unified Self by integrating the conscious and the unconscious. Also the Mandala, which is a very important symbol in the books, is an archetypical symbol for unity and the Self.</p>