Denna studies syfte är att uppmärksamma Literacy i förskolan och undersöka ett samband mellan tre aspekter av förskolan: förskollärarens förhållningssätt, undervisningens innehåll och barnsförutsättningar för lärande. Problematiken som ligger till grund för studien är den uppmärksammade Literacykrisen i Europa. På senare år har det indikerats att många barn inte når målen för den grundläggande läs- och skrivkunnigheten, vilken är en fundamentalt viktig förmåga i dagens samhälle. Studiens teori utgår från socialkonstruktivismen med ett sociokulturellt perspektiv på lärande som förespråkar att allting i livet är socialt och kulturellt konstruerat. Metoden bygger på en tematisk analysmetod där empirin samlats in via en skriftligt riktad intervju till målgruppen förskollärare. Resultatet har visat på att interaktionerna mellan förskollärarnas förhållningssätt, hur de utformar undervisningen samt genom det bemöter barns förutsättningar för lärande är viktiga beståndsdelar i att erövra allt lärande så som Literacy. För att kunna bli medborgare som kan fungera i samhället har det av förskollärarnas beskrivningaräven framgått att barn behöver finna lusten till att erövra läs- och skrivkunnighet och att barn med svårigheter får den stöttning de behöver. Förskollärarna var även eniga om att det är viktigt att introducera Literacy och utforma dess innehåll genom socialt betingade interaktioner mellan så väl barn-barn, barn-vuxna som miljön.

Gillar du katter lika mycket som vi gör? I denna studie har vi genom bilder och captions(bildtext) studerat hur en del katter porträtteras på Instagram och på vilka sätt. Detta har gjortutifrån teorier som bland annat identitetsbegreppet. Syftet med denna studie är att undersökahur katter porträtteras och förmänskligas på Instagram och därmed inhämta ny kunskap inomområdet djursociologi. Vi har undersökt 10 olika kattkonton som är olika stora och från dessakonton har vi skapat en bildsamling med 80 bilder från Instagram med tillhörande captions.Metoden vi har använt är en kvalitativ visuell metod av bilder och text, samt multimodal analys.Detta för att denna analysform tillåtit oss att bryta ner bilder och texter till mer analyserbarakomponenter. Vi har stöttat oss på teorier av bland andra Trost och Levin, Irvine, Sanders,Haraway och Carter & Charles. Vad gäller analysen såg vi många olika sätt på vilka katterförmänskligas och får en identitet. Detta kunde ske bland annat genom symbolik, agens,emotioner, klädsel och rekvisita samt i vissa fall på de sätt som bilderna är tagna på. Vi kundeäven se olika former av mänskliga handlingar och poser som katterna gör på bilderna, att degör något särskilt mänskligt. Vår slutsats är att katter i samhället idag har förmänskligats, fåtten status som personer och anses ha en egen identitet.

Syf­tet med denna uppsats är att tolka gudabilden som visas inledningsvis med hjälp av texter om män­nisko­offer, samtidigt som jag försöker ta ställning till vissa antaganden om skulp­turens utseende, vad de olika stildragen symboliserar. När rådande hypoteser vägs mot varandra är det framförallt symboliken gällande de i håret snidade grishuvudena jag granskar. Vidare undersöker jag eventuella kulturella förklaringar till skulpturens penisform. Medelst Erwin Panofskys (1892–1968) tänkande om ikonografi–ikonologi, utgår jag från påståenden om de skulpterade symbolernas betydelse. Efter en pre-ikono­grafisk studie av träskulp­turen funderar jag över stilbegreppet. För att kunna tolka skulpturen som en yttring av under­liggande prin­ciper måste såväl den stilistiska formen som inneboende myter och legen­der inkluderas. På den ikonografiska nivån lägger jag fram hypoteser, generaliseringar, olika forskares idéer och tolkningar av gamla hawaiianska texter. Den ikonologiska nivån rör ha­waiianska medvetandeföreställningar, tros­uppfattningar, antaganden, förväntningar och attityd­er. Då religiösa och kulturella värderingar av olika fenomen behandlas här, har jag tolkat vissa delar av skulp­turen – framförallt munnen, frisyren och penisen – som vittnesmål om något gäckande som länge varit oåtkomligt för västerländska konstvetare, nämligen mana. Ett fenomen som fortsätter vara svårfångat!

I denna uppsats undersöks hur och varför begreppet Gud kontinuerligt används inom självhjälpsprogrammet Anonyma Narkomaner. Syftet med studien är att undersöka hur icke- religiösa människor tolkar och förhåller sig till religiösa ord och symboler. I uppsatsen diskuteras dessutom hur rituella aspekter möjliggör ett nyktert och drogfritt liv för medlemmarna i Anonyma Narkomaner, och en jämförelse görs mellan ett NA-möte och passageriter. Empirin består av insamlat material från intervjuer, observation och litteraturstudier, vilken har analyserats med hjälp av antropologiska teorier om symboler och ritualer.

Syftet med denna studie är att synliggöra vilken uppfattning slöjdlärare har om det centrala innehållet som handlar om olika kulturer, slöjdtraditioner och symboler i slöjden. Tidigare har det hörts kommentarer som ”Det är det svåraste kunskapsområde att arbeta med” samt ”Det området arbetar jag inte med, tänk om eleverna vill skapa något som är olämpligt”. Frågeställningarna i denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper slöjdlärare har om ovanstående områdena samt hur de arbetar/tolkar arbetsområdena. Var hittar slöjdlärare kunskap och inspiration om dessa områden. För att undersöka om det fanns grund att genomföra studien skapades initialt en enkät på sociala medel där endast slöjdlärare är medlemmar. Endast 87 av 10 000 medlemmar svarade på enkäten. I och med antalet respondenter samt de svar som kom in ansåg jag fanns det underlag att arbeta vidare med frågan. Enkäten följdes upp av sex intervjuer med slöjdlärare med avsikt att gå djupare in på frågorna. Resultatet samanställdes och det genererade tre teman, Meningsskapande, Tillfredställelse samt Kunskap. Dessa tre teman uppkom av de gemensamma ord/begrepp som slöjdlärarna oberoende av varandra talade om vid intervjuerna. Diskussionen behandlar främst hur de intervjuade slöjdlärarna möter dessa tre teman.

Denna studie undersöker hur grafik kan utformas för att motsvara konsumenters uppfattningar och associationer kring fyra olika kosthållningar; vegetarisk, vegansk, laktosfri och glutenfri. Olika former av kosthållningar blir idag allt vanligare att följa vilket leder till att samhället i stort måste anpassa sig till olika konsumenters behov, däribland restauranger och hur de presenterar innehållet i maten på sina restaurangmenyer. En förstudie utfördes för att undersöka vilka associationer som kopplades till kosthållningarna och utifrån förstudiens resultat inleddes en designprocess som innefattade utformning av kosthållningssymboler till fyra olika restaurangmenyer. Designresultaten värderades genom semistrukturerade intervjuer och utifrån detta kunde vi utläsa att de utformade kosthållningssymbolerna skapade starka associationer till respektive kosthållning, men de var inte tillräckligt inarbetade hos konsumenten för att ge full förståelse. För att utforma grafik som skapar rätt associationer till respektive kosthållning krävdes det att symbolerna placerades i rätt kontext, samt att en förklarande text fanns tillgänglig för att särskilja och förtydliga kosthållningssymbolerna.

The thesis aims to analyze the conflict of rights between the employer's right to prohibit religious manifestations in the workplace and the employee's religious freedom. The essay is written using the legal dogmatic method consisting of for example law, judicial principles, and court decisions. The protection of religious freedom and religion as a ground for discrimination is described in the thesis. Furthermore, the employer's rights are described, referring to the employer’s right to work management and freedom of trade. Through practice and the European convention on human rights (ECHR), it can be stated that religious freedom is not absolute, and it can be restricted. For a restriction to be justified, a legitimate purpose and a necessary and proportionate measure is required. What is defined as proportionate measures may differ between states regarding its Margin of Appreciation. It can as well be stated that there is a difference between manifesting religion by religious symbols and other forms of manifestation. Symbols are more visible and can therefore make a stronger first impression in the workplace.

This study has three aims. The first one is to review which Buddhist symbols are used in Rituals commercial “The Ritual of Laughing Buddha”, where Rituals is a cosmetic company, with a main focus on skin care. The second aim with my study is to examine how semiotic resources are used to depict Buddhist symbols based on multimodal critical discourse analysis, and the third aim is to examine how the concept of banal religion in the theory of mediatization can contribute to the understanding of the representation of Buddhist symbols. This paper will use a multimodal critical discourse analysis to examine the commercial and then analyze the material in relation to the theory of mediatization as described by Hjarvard. The semiotic resources made the Buddhist symbols appear explicitly and since several Buddhist symbols were found in the material, the concept of banal religion could be used as a theoretical focus and contribute to an understandning of how Buddhist symbols are used in the commercial. The results show that the commercial is not intended to convey a religious message, but was mainly used to connote emotions such as happiness, warmth and extravagance. Representation of religion is thus found in the commercial, but the Buddhist symbols are used in a different way, and are in a new context than from institutionalized religion.

Tack alla lärare! Syftet med föreliggande studie var att uppnå en ny kunskap genom lärarnas beskrivningar, relaterade till det praktiska arbetet med visuellt stöd i grundskolans undervisning. Studiens resultat analyserades utifrån Symbolisk interaktionsteori, samt Bubers teori om det mellanmänskliga i ett relationellt perspektiv. Studiens empiriska material insamlades genom kvalitativa intervjuer med undervisande lärare i grundskolan. Resultatet visade att lärare använde flera olika visuella stödfunktioner. Resultatet pekade också på en viss risk för att visuellt stöd eventuellt används oreflekterat, vilket kan innebära att det i vissa fall kan stjälpa i stället för att hjälpa. Lärare uttryckte ett behov av mer tid, dels för utvecklandet av visuellt stöd, dels för didaktiska samtal om visuellt stöd. Lärare önskade ökade möjligheter till kollegiala samtal, vilket kan undanröja risken med att visuellt stöd används oreflekterat. I studien framkom även elevers möjligheter till att själva använda visuellt stöd för förmedlande av kunskaper och som ett stöd i interaktion med andra. I studien framkom att om det didaktiska samtalen och det kollegiala lärandet uteblir, kan det innebära att visuellt stöd inte möter elevernas behov. Det är därför av vikt för det specialpedagogiska uppdraget att prioritera det kollegiala samarbetet med lärarna.

The aim of this study is to explore whether activism can counteract and prevent exclusion in Christian tradition and practice. The analysis is helped by queer theologian Marcella Althaus-Reid as a primary theoretical standpoint. The study is based on Petra Carlsson's exploration of the queer nuns and activists: The Sisters of Perpetual Indulgence, and the movement will be elucidated and interpreted through queer theology as expressed by Althaus-Reid. The method used is a textual analysis, where the study will compare Althaus-Reid’s queer theology and Carlsson’s radical material theology; with the aim to present, analyse and discuss activism.  First, Althaus-Reid’s queer theology is systematized thematically based on the studies analysis points: the body, symbols and activism. Secondly, the Sisters of Perpetual Indulgence are presented and depicted through Carlsson’s interpretation of the movement. After this the queer nuns are compared to Althaus-Reid's queer theology, followed by a comparison of Althaus-Reid’s and Carlsson’s theologies. Lastly, with the help of Erik Gyll, the study discusses the situation for LGBT people in religious environments, such as church, and possible consequences of queer activism- and theology in Christian communities.  Althaus-Reid emphasises the need to do theology from different bodies/parts, especially those that have been excluded. She wants to liberate theological concepts from a heteronormative framework, which she believes limits people’s understanding of and access to God. Multiplicity is also prominent with Carlsson. She advocates for a performative viewpoint, that through adding expressions and expanding the imagery, it is also possible to create and change reality. The analysis indicates a need for theology which can embrace real life and experiences. The research shows that for those who create and engage in alternative expressions or activism, such participation enables access to symbols and spaces from which they were previously excluded. Therefore, it is also reasonable to conclude that it is a relevant and fruitful approach as long as people are still excluded from Christian communities, and the church is not a safe place for everyone.