Navorsing oor veranderende konsepte van God toon aan dat die oorsprong van ateïsme na die skolastici van die laat-middeleeue teruggevoer kan word. Hierdie ondersoek poog om die verhouding tussen Johannes Duns Scotus se eenduidige konseptualisering van God en die verwerping van God deur moderne ateïste aan te toon. Die verandering van Thomas Aquinas se analogiese teologie na Johannes Duns Scotus se eenduidige ontologiese konseptualisering van God het `n groot invloed op nominalistiese teologie en die moderne realiteitsverstaan gehad. Nominaliste soos William van Occam het hierdie eenduidige konsep van God later kombineer en verder ontwikkel met die gevolg dat God later nie meer ontologiese voorkeur geniet het nie. Waar Aquinas die klem op God se transendensie gelê het, was daar ‘n toenemende neiging om God al hoe meer immanent te verstaan. ʼn God wat op dieselfde wyse as die mens bestaan, word dus ʼn “wese”, ʼn “getemde God”. Scotus en latere nominaliste het God se kwantitatiewe andersheid bo sy kwalitatiewe andersheid beklemtoon. Binne `n akademiese ruimte waarin die waarheid van die Christelike geloof en die outoriteit van die Rooms Katolieke Kerk nie bevraagteken is nie, was die invloed van hierdie teologiese veranderinge klein. Die Reformasie het dit egter verander, en alhoewel dit nie die bedoeling was nie, was die gevolg dat hierdie eenduidige konseptualisering van God deel van moderne teïsme geword het. Duns Scotus se invloed was so groot dat daar ook na hom as die stigter van moderniteit verwys kan word. Na die Reformasie het Descartes se cogito ergo sum daartoe gelei dat die rede alleen as bron van betekenis gegeld het. Hierdie ontwikkeling het voorkeur aan epistemologie bo ontologie gegee. Binne hierdie moderne realiteitsverstaan is daar nie plek vir ʼn eenduidige konseptualisering van God nie. Omdat ateïste juis hierdie konsep van God verwerp, is daar waarde in die bestudering van ateïsme. Sleutelwoorde: ateïsme, Thomas Aquinas, Johannes Duns Scotus, William van Occam, analogie van syn, eenduidige syn, Descartes, die Reformasie, Amos Funkenstein, Gavin Hyman, Brad Gregory, epistemologie, ontologie, skolastici, nominalisme, moderniteit, moderne teïsme. / Dissertation (MTh)--University of Pretoria, 2017. / Dogmatics and Christian Ethics / MTh / Unrestricted

Matematiska prestationer har visat sig relatera till språklig förmåga och läsförståelse.Syftet med denna studie är därför att få mer kunskap om läsbarheten och graden avspråklig svårighet i läroböcker som används för matematikundervisning i grundskolan,för årskurserna 4–6. Dessutom är syftet att undersöka vilka språkliga faktorer som lärareupplever påverkar matematiska texters läsbarhet, samt hur väl dessa faktoreröverensstämmer med de läsbarhetsvariabler som användes för att analyseraläroböckerna. För att undersöka språklig svårighet i matematiska texter har tre, i svenskmatematikundervisning, vanligt förekommande läroböcker analyserats med hänsyn påläsbarhet. Två lärare har dessutom intervjuats för att få deras bild av vad de uppleverpåverkar elevers förståelse av matematiska texter. Läroböckerna visade sig vara relativtlika när det kommer till deras läsbarhetvärden. Det som skiljer lärobokstexterna är hurlånga de genomsnittliga meningarna är och hur stor andel långa ord som förekommer itexterna. Lärarna menade att längre texter, med längre meningar och ord är svårare attförstå. De ansåg dock att begreppsförståelse, svåra och ovanliga ord, samt graden avstruktur i texterna var språkliga faktorer som de upplevde att elever ofta har svårt med.Slutsatsen i studien är därför att även om läroböckerna håller en jämn och lämpligsvårighetsgrad, med hänsyn på läsbarhet, anser lärare att det finns flera andra variablersom påverkar hur svåra matematiska texter upplevs av elever. Om man som pedagoganvänder sig av läsbarhetsformler för att bestämma lämpligheten av en text bör mandärför vara medveten om vad formlerna analyserar och vad de tänkta läsarna har förindividuella förutsättningar.

<p>The purpose of this paper was to examine how young parenthood is represented by the professionals and their thoughts and experiences from meetings with the young parents, and how the professionals work with this group of parents. As professionals we refer to those who work with young parents, and the definition of young parents are parents in the ages 15-24. The paper also discusses what needs these parents have, and what kind of support the society offers, according to the professionals. The method we worked with was interviews and we interviewed six professionals to find out how the professionals looked upon the young parents and their situation. Earlier research has stated that young parenthood is associated with many risks and disadvantages for both the parents and their children. What we discovered was that young parenthood not necessarily has to be only about disadvantages. Many benefits were brought up during our interviews. Among others the professionals saw the young parents as more spontaneous and more to easy with their children, compared to older parents. The young parents also seemed less concerned than the older parents and their young age made them more biologically suited to have children. Some of the disadvantages we found were that many lacked higher education and trouble finding suitable accommodation because of lack of income. As a conclusion the professionals stated that a social network was of most importance for the young parents.</p>

<p>Personens egen erfarenhet samt subjekts/objektssyn och ansvarsyn har visats vara viktiga förklaringsfaktorer till empati för en annan. Den här studien undersökte huruvida empati har samband med empatisörens egna erfarenheter, tillskrivet ansvar och subjekts/objektssyn samt hur en person som blir utsatt för våld i sitt förhållande upplevs av andra. En enkätundersökning utfördes på fyra gymnasieklasser där eleverna läste en fiktiv berättelse om en kvinna som blir utsatt för våld i sitt förhållande. De besvarade frågor om deras upplevelse av kvinnan samt deras erfarenhet av våld. Resultatet av studien behandlades främst kvalitativt, men också genom statistiska analyser. Studien fann inte något samband mellan empati och tidigare erfarenhet men ett samband framträdde mellan empati och ansvarssyn samt empati och subjektssyn.</p> / <p>Research has shown that similar experience is not the only explanation for empathy. Other factors that can influence empathy are: subject/object viewing and responsibility. The focus of the present study was to investigate the relationship between (a) similar previous experience and empathy, (b) attribution of responsibility and empathy and (c) subject view and empathy. A questionnaire was handed out to four upper secondary school classes. The students were asked to read a story about a woman who was abused by her husband. They also answered questions about how they perceived the woman and about their own previous experience of violence. The results of this study are accounted for qualitatively and with statistical analyses. The study showed no association between similar experience and empathy but there was a strong correlation between responsibility, subject view and empathy.</p>

The purpose of this paper was to examine how young parenthood is represented by the professionals and their thoughts and experiences from meetings with the young parents, and how the professionals work with this group of parents. As professionals we refer to those who work with young parents, and the definition of young parents are parents in the ages 15-24. The paper also discusses what needs these parents have, and what kind of support the society offers, according to the professionals. The method we worked with was interviews and we interviewed six professionals to find out how the professionals looked upon the young parents and their situation. Earlier research has stated that young parenthood is associated with many risks and disadvantages for both the parents and their children. What we discovered was that young parenthood not necessarily has to be only about disadvantages. Many benefits were brought up during our interviews. Among others the professionals saw the young parents as more spontaneous and more to easy with their children, compared to older parents. The young parents also seemed less concerned than the older parents and their young age made them more biologically suited to have children. Some of the disadvantages we found were that many lacked higher education and trouble finding suitable accommodation because of lack of income. As a conclusion the professionals stated that a social network was of most importance for the young parents.

Personens egen erfarenhet samt subjekts/objektssyn och ansvarsyn har visats vara viktiga förklaringsfaktorer till empati för en annan. Den här studien undersökte huruvida empati har samband med empatisörens egna erfarenheter, tillskrivet ansvar och subjekts/objektssyn samt hur en person som blir utsatt för våld i sitt förhållande upplevs av andra. En enkätundersökning utfördes på fyra gymnasieklasser där eleverna läste en fiktiv berättelse om en kvinna som blir utsatt för våld i sitt förhållande. De besvarade frågor om deras upplevelse av kvinnan samt deras erfarenhet av våld. Resultatet av studien behandlades främst kvalitativt, men också genom statistiska analyser. Studien fann inte något samband mellan empati och tidigare erfarenhet men ett samband framträdde mellan empati och ansvarssyn samt empati och subjektssyn. / Research has shown that similar experience is not the only explanation for empathy. Other factors that can influence empathy are: subject/object viewing and responsibility. The focus of the present study was to investigate the relationship between (a) similar previous experience and empathy, (b) attribution of responsibility and empathy and (c) subject view and empathy. A questionnaire was handed out to four upper secondary school classes. The students were asked to read a story about a woman who was abused by her husband. They also answered questions about how they perceived the woman and about their own previous experience of violence. The results of this study are accounted for qualitatively and with statistical analyses. The study showed no association between similar experience and empathy but there was a strong correlation between responsibility, subject view and empathy.

Syftet med den här studien var att ur ett lärarperspektiv synliggöra problematiken med att få till stånd ett gemensamt synsätt vad gäller barns utveckling, kunskap och lärande mellan lärare i förskoleklassen och grunskolans år ett. Frågeställningen var: Vilka faktorer anser lärare främjar respektive hindrar utvecklingen av ett gemensamt synsätt? Studien var kvaltitativ och genomfördes med hjälp av inspelade intervjuer av sex lärare varav tre är verksamma i förskoleklass och de andra tre i årskurs ett. I studiens resultat framkom en mängd faktorer som anses utgöra hinder och/eller möjligheter för att främja en gemensam syn. Det mest primära var att lärarna i arbetslaget för en dialog om verksamheten. Andra viktiga faktorer var till exempel arbetslagets sammansättning, samt att tid avsätts för att kunna föra diskussioner kring barnen, deras kunskap och utveckling. Det visade sig också att det inte räcker med att en faktor uppfylls- om exempelvis tid finns men viljan till smatal inte finns nås inget resultat i sig. Det visade sig att den ena faktorn inte utesluter den andra, samt att de faktorer som ses som hinder även kan framsrå som möjligheter. / The purpose of this study is to present the complexity of creating a shared platform around the work among teachers in pre-school and the first year of school concerning promoting the children´s development, knowledge and learning. The subject for our study is: What "tool" contribute or hinder the process of creating a shared plarform around the work accordning to teachers? This qualitative study is based on taped interviews with pre-school teachers and three teachers in firts year of compulsory school. The result of the study revaels a number of tools either contributing or hindering reaching a shared plarform around the work. The single most imprtant tool in implementing the curriculum is the joint reflection but also tools like the make-up of the work team and the setting aside of time for planning and reflection are of great importance. The result also shows that different approaches and various working experience among the members of the work team create different interpretations which might either contribute or hinder the development towards a shared platform.

Les aculéatines sont des molécules naturelles, biologiquement actives, isolées de Amomum aculeatum, une plante utilisée en médecine traditionnelle (Papouasie Nouvelle Guinée) pour le traitement des fièvres et du paludisme. L'approche synthétique développée dans le cadre de la synthèse totale énantiosélective de ces molécules utilise comme réaction clef une étape d'oxydation phénolique associée à une spiroannélation. L'étude de la réaction d'aldolisation diastéréosélective intervenant dans cette approche nous a permis d'étendre le champ d'application des inductions 1,3 anti (PMB) aux substrats non encombrés, mais également de mettre en évidence une induction 1,3 de type syn (Tr), rarement décrite dans la littérature.<br />A l'issue de la mise au point de cette synthèse deux thématiques ont été développées.<br />Un premier axe de recherche a visé l'étude de l'étape d'oxydation phénolique et, plus particulièrement, l'étude du piégeage du cation phénoxonium par différents hétéroatomes hybridés sp2 : l'oxygène d'une fonction cétone dans le cas des aculéatines, l'oxygène d'une fonction lactame lors d'une tentative de synthèse de la spiroleucettadine, ou encore l'azote d'une oxazoline au travers d'une approche synthétique d'un analogue des TAN.<br />D'un point de vue biologique, la synthèse d'analogues des aculéatines a rendu possible l'évaluation des paramètres importants intervenant dans trois activités biologiques (antipaludique, antitoxoplasmique, herbicide) possédant comme cible commune les plastes. Certaines caractéristiques structurales ont pu être dégagées des études de relation structure-activité. De même, deux molécules actives sur P. falciparum (CI50 de 80 et 90 nM) sont en cours d'étude in vivo.

No description available.

Hensikt Studiens hensikt er å få kunnskap om hvilke holdninger, meninger og verdier ansatte i norske barnehager har om bruk av fri natur til lek og aktivitet. Vi undersøkte også deres meninger om barnehagens rolle, samt fremmende og hemmende faktorer forbruk av natur til lek og aktivitet i barnehagen. Metode Tjueen barnehageansatte fra fire kommuner i Midt-Norge deltok på seks fokusgruppe-intervju.Informantene kom både fra barnehager som signaliserte et spesielt fokus på friluftsliv gjennom navnet på barnehagen eller på sin hjemmeside, og barnehager uten et slikt spesielt fokus. Kvalitativ innholdsanalyse ble brukt til analyseav datamaterialet. Resultat Tre kategorier ble identifisert: (i) Naturen som arena for fysisk og psykososial utvikling og læring,(ii) Barnehagen som formidler av friluftsliv og gode naturopplevelserog (iii)Faktorer som påvirker bruk av natur. Påvirkningsfaktorer ble identifisert både internt i den enkelte barnehage, iforhold utenfor barnehagen, og fra sentrale myndigheter Konklusjon Natur kan være en god arena for læring, helhetlig utvikling og helse for barn i barnehagen. I tillegg kan bruk av natur også bidra til å utjevne sosiale helseforskjeller. Hvis barnehagene skal kunne legge til rette for jevnlig aktivitet og lek i natur, må flere interne og eksterne faktorer tas i betraktning. / Purpose This study aimed to increase knowledge about the stance, opinion, and valuesof kindergarten employees regarding the use ofnature in playand general activity. We also investigated the role of kindergarten, and factors that promote or inhibit how kindergartens use nature. Method Twenty-one kindergarten employees from four municipalities in Central Norway participated in six focus group interviews. Study participants came from kindergartens that provided aspecificfocus on outdoor and nature in the name of the kindergarten, or on their homepages, as well as kindergartens that lacked such focus. We used qualitative contentanalysis to analyzethe data. Results Our analysis identified three categories: (i) nature as an arena for physical and psychosocial development and learning, (ii) kindergarten as a promoter of outdoor activities, and (iii) factors that influence the use of nature. We found that such influencesoccur within the kindergarten, in arenas outsidethe kindergarten,and from central authorities. Conclusion The use of nature can contribute to learning and the overall development and health of kindergartners. Moreover, nature may help reducesocial health inequalities. To enhance the facilitation of regular activity and playing in nature, several internal and external factorsshould be considered