I vår studie vill vi undersöka vad förskollärares syn är på lekens betydelse samt undervisande lek då det inte finns mycket tidigare forskning relaterat till området. Syftet med studien handlar om förskollärares syn på undervisande lek och vad lekens betydelse har för barns lärande och utveckling. För identifiera förskollärares syn intervjuades förskollärare för att synliggöra vad de anser lek och lärande har för påverkan på barns utveckling och lärande, samt hur de resonerar om undervisande lek.  Studiens intention är att undersöka förskollärares tankar kring lek och undervisning för att främja barns lärande och utveckling. Vi tar avstamp i Vygotskijs teori om lek och det sociokulturella perspektivet som teoretiska utgångspunkter i vår studie. Vår valda metod för denna studie är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I vårt resultat kunde vi se att samtliga förskollärare som intervjuats förklarar att leken är en viktig del för barns liv och i förskolan, samt att den bidrar till lärande och utveckling. Vi kunde även se att förskollärarna uttrycker olika tankar om undervisande lek.

This thesis is meant to present the methods of cluster analysis, their use for detecting network traffic anomalies. It deals with various types of cyber attacks particularly DoS (DDoS) attacks. It contains a list of well-known DoS attacks. Also includes a program in Python, using the k-means method for detection of anomalous traffic.

Sinnesmarknadsföring är en viktigt aspekt för organisationer och påverkar alla människor medvetet eller undermedvetet. Studien fokuserar på tre sinnen, syn, doft och hörsel kopplat till den traditionella könsuppdelningen. Syftet är att kartlägga sinnesmarknadsföring på ett köpcentrum i Kalmar med namn Kvarteret Giraffen. Det är möjligt att segmentera efter könen för att på så sätt omfamna i stort sätt alla människor. Fallstudien undersöker hur Kvarteret Giraffen arbetar med sinnesmarknadsföring och om det är den rätta vägen att gå. Detta genomförs med kvalitativa intervjuer med både experter inom ämnet och personer med direkt koppling till Giraffen. Bör Giraffen använda sinnesmarknadsföring i förhållande till könen eller fortsätta med nuvarande strategi. Resultatet visar att Kvarteret Giraffen bör marknadsföra sig könsneutralt, men frågor och funderingar kring fenomenet uppmärksammas hos respondenter. / Sensory marketing is something every organization should take into consideration as it affects all people either consciously or subconsciously. The study focuses on three crucial senses, vision, scent, and hearing, in connection to the traditional gender divide. The purpose is to map sensory marketing on a shopping mall in Kalmar called Kvarteret Giraffen. It is possible to segment by gender, thus embracing virtually all people. The case study examines how Kvarteret Giraffen is working with sensory marketing and whether it is the right way to go or not. This is done with qualitative interviews with both experts in the subject and people with direct connection to Giraffen. Should Kvarteret Giraffen use sensory marketing relative to gender or continue with its current strategy. The result shows that Kvarteret Giraffen in question should use a gender-neutral marketing approach, however, questions and reflections about the phenomenon are noticeable among the respondents.

Friluftsliv är viktigt för ämnet idrott och hälsa. Begreppet förklaras inte och aktiviteterföreslås inte till friluftslivsundervisningen, utan bestäms av idrottslärarna (Skolverket, 2017). Syftet var att undersöka utrymmet och formen friluftsliv ges i undervisningen och någrafaktorer till detta. Nämligen om gymnasieskolans lokalisation och lärarens personliga syn påfriluftsliv påverkar friluftslivsundervisningen. Undersökningen är kvantitativ med ett bekvämlighetsurval som representerar Sveriges befolkningsmängd (Norrland 11 procent,Svealand 41 procent, Götaland 48 procent), andelen idrottslärare (kvinnliga, 32 procent;manliga, 68 procent) och medelerfarenhetsåldern (12,7 år) för lärare på gymnasieskolor. Enkätens respondenter (n=109) arbetade över hela landet (SCB, 2019; Skolverket, 2019). Den vanligaste formen är praktisk och de tre vanligaste aktiviteterna är orientering, vandringoch paddling. Mest utrymme ges under ordinära idrottslektioner, tidig hösttermin eller senvårtermin. Friluftslivsundervisningen ges mindre utrymme än andra aktiviteter enligt 69,4 procent av respondenterna. Chansen av att lärare ger inslag av teoretisk friluftslivsundervisning ökar om läraren har en hög syn på friluftsliv och om skolan ligger i en stad. Inga samband mellan friluftslivsundervisningens utrymme och lärarens syn eller skolans lokalisation kunde fastställas. Resultaten går emot litteraturen (Backman, 2011b).Grupperingsfel kan ha påverkat resultatet då respondentantalet ur lokaliseringsgruppen frånförorten (n=4) och lärare med låg syn (n=1) var fåtaliga.

No description available.

In this thesis I look at possible implications of the philosophical use of sight metaphors as rendered visible in the philosophy of Iris Murdoch. Through Murdoch’s reading of Plato, and together with the perspectives added by Ludwig Wittgenstein, Paul de Man, Carolyn Korsmeyer, and Mats Persson, I argue that some contemporary philosophy as shaped by science and logic might be partially blind to essential aspects of human life and human awareness. I show that this partial blindness becomes visible in an inability to acknowledge and understand the philosophical importance of that which cannot be seen from a distance, and I argue that this may be due to a modern understanding of clarity. I claim that this understanding of clarity essentially differs from that of Plato and that it becomes particularly evident in Plato’s reliance on metaphors and allegories, not as unclear and obfuscating aspects to be untangled, but as depicting essential dimensions of the inexhaustible complexity of life. I finally argue that it is vital to recover and to philosophically consider these obscurer aspects if philosophy is to stay relevant to actual human beings living in the muddle that is everyday life.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vilka förväntningar rektorer och ämneslärare i svenska respektive matematik har på speciallärarens arbetsuppgifter och yrkesroll. Studien kan bidra till att fylla en kunskapslucka genom att den utfördes bland rektorer och ämneslärare verksamma på gymnasiet samt att studien särskilde förväntningar på speciallärare i inriktningarna språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling. Studien byggde på en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor som besvarades av totalt 162 rektorer, svensklärare och matematiklärare. De slutna frågornas svar analyserades kvantitativt i tabeller och diagram och de öppna frågornas svar analyserades kvalitativt genom att de delades in i olika kategorier. Studiens resultat visade att det fanns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas förväntningar på speciallärarens arbetsuppgifter och yrkesroll. Resultatet visade även att deltagarna har ett i huvudsak kategoriskt synsätt på skolsvårigheter och specialpedagogiska insatser förväntas främst vara åtgärdande på individnivå.

Textens syfte är få en bild av mellanstadieelevers historiemedvetande och huruvida de känner att historieämnet är relevant och motiverande för dem att lära sig. Detta undersöks genom att besvara frågorna; Vad och hur berättar mellanstadieelever om historia, både från undervisning i skolan och andra kontaktytor? Uppfattar eleverna att historiekunskaper kan användas i resonemang om då, nu och sen? På vilket eller vilka sätt? Upplever eleverna att historieundervisningen är relevant och motiverande och hur kan undervisningen utformas för att uppnå detta? Det är ett utbrett problem att historieundervisningen i skolan inte förmedlar vikten av historisk kunskap. Eleverna ges inte de verktyg de behöver för att utveckla en förmåga att se hur historiska kunskaper kan och bör användas för att förstå världen idag samt att det vi gör idag är historia imorgon, vad som kallas ett historiemedvetande. Saknas detta riskerar ämnet att bli meningslöst och kunskapen ses som kuriosa. I texten resoneras det om hur historiemedvetande, känsla av relevans och motivation att lära hör ihop. För att bevara frågeställningarna och syftet har det gjorts en översikt av forskningsläget och en intervjustudiesom utgörs av gruppintervjuer med elever i en årskurs 5. Forskningen på området visar att den historia som barn möter utanför skolan gör ett större avtryck än den formella historieundervisningen de får i skolan. Historien i skolan gynnas av att inte enbart vara narrativ utan bör innehålla praktiska moment och verkliga historiska ting och källor. Intervjuerna analyseras ur ett hermeneutiskt perspektiv och jämförs med forskningsläget. Av intervjuernaframkommer det att historiemedvetande inte främjas i de deltagande elevernas undervisning,men det finns ändå en viss motivation att lära sig historia för vissa elever då de tycker att det är roligt. Elevernas redogörelser visar vikten av att arbeta annat än narrativt med historia och i bästa fall hade skolundervisningen kombinerats med historia som går att möta utanför skolan, så som museer eller elevernas släkthistoria.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt vård- och omvårdnadsproblem, ändå har sjuksköterskor en negativ inställning till och känner rädsla inför personer med psykisk ohälsa. Då sjuksköterskestudenter fick utökad utbildning inom ämnet psykiatri blev synsättet statistiskt sätt mer positivt. Det saknas forskning om vilken syn studenterna själva upplever att de har på patienter med psykisk ohälsa samt om den ändras under sjuksköterskeutbildningens gång. Syfte: Studiens syfte var att utforska sjuksköterskestudenters syn på patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård och omvårdnad, före och efter sin teoretiska och verksamhetsförlagda utbildning. Metod: En empirisk, utforskande studie med kvalitativ ansats genomfördes genom att hålla 2 fokusgruppdiskussioner. En modifierad latent innehållsanalys användes. Steg 1-5 behandlade diskussionernas material separat och steg 6 satte deras analysfynd i relation till varandra. Resultat: Analysen gav 4 kategorier: Öppna sig för den andre, Valet och kvalet, Gränslöst engagemang och Balans mellan förmåga och vilja. Slutsats: Analysfynden, förklarade med begreppet människosyn, visade att sjuksköterskestudenterna har en vilja att öppna sig för den andre samtidigt som de är i valet och kvalet om de ska följa samhällets normer eller sin egen vilja. Studenterna som är i början av sin utbildning visar ett gränslöst engagemang medan sjätte terminens studenter, som beskriver samma vilja, har insett sina begränsningar under utbildningen och utvecklat balans mellan förmåga och vilja. Främst genomsyras analysfynden av altruism och helhetssyn som utvecklats från att se enbart hela patienten till att inkludera samtliga resurser runtomkring. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan bidra till sjuksköterskestudenters ökade intresse för patienter med psykisk ohälsa. / Background: Mental illness is a common nursing and caring problem and yet nurses have a negative attitude and fear against people with mental illness. Nursing students who gains additional education within psychiatry statistically gets a more positive attitude. There is a lack of research about which view of these patients the nursing students’ experience they have and if they feel it changes during the education. Purpose: The purpose of the study was to explore nursing students’ view of patients with mental illness within somatic nursing and caring, before and after their theoretical and practical education. Method: An empirical, exploring study was conducted with a qualitative approach by having 2 focus groups discussions. A modified latent content analysis was conducted. Stage 1-5 handled the discussions’ material separately, and stage 6 put their findings in relation to each other. Results: The analysis resulted in 4 categories: Open up to the other, Choice and anguish, Limitless involvement and Balance between ability and willingness. Conclusion: The findings, explained with the term view of man, showed that the nursing students’ have a wish to open up to the other at the same time as they are in choice and anguish if they shall follow the norms set by society or their own will. The students who are in the beginning of their education show limitless involvement while the sixth term’s students, who describes the same will, have realized their limitations during the education and have evolved a balance between ability and willingness. Uppermost the findings were lit by altruism and holism which evolved from only seeing the whole patient to include all surrounding means. Clinical meaning: The results of the study may contribute to nursing students’ increased interest for patients with mental illness.

Sammanfattning/Abstract Lindberg, Nina & Otteby Eriksson, Louise. (2022). Specialpedagogens (icke) roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Utifrån några specialpedagogers och rektorers tankar kring specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet syftar studien till att bidra med kunskaper kring specialpedagogers nuvarande och möjliga roll och funktion i arbetet med kvalitetsutveckling. Ett annat viktigt kunskapsbidrag som framkommit ur undersökningen är hur specialpedagogisk kompetens kan bli ett naturligt bidrag i det systematiska kvalitetsarbetet.   Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att bidra med ökad kunskap kring systematiskt kvalitetsarbete genom att analysera specialpedagogers och rektorers beskrivningar kring specialpedagogens olika roller och funktioner i det systematiska kvalitetsarbetet. För att kunna hitta förklaringar till den funktion det systematiska kvalitetsarbetet får i verksamheterna anses det föreligga ett behov av att undersöka detta utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv.  Utifrån undersökningens syfte framträder följande frågeställningar: 1.     Hur kan systematiskt kvalitetsarbete förstås utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv?  2.     Hur beskriver specialpedagogen sitt nuvarande deltagande, samt sitt önskvärda deltagande i systematiskt kvalitetsarbete? 3.     Hur beskriver rektorer specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet?   Teori Det systemteoretiska perspektivet användes som teoretisk ram för att förstå och tolka undersökningens resultat. En förståelsebaserad syn på organisationsutveckling och New Public Management användes som eventuella förklaringsmodeller till resultaten.  Metod Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats där frågeformulär med öppna frågor använts i insamlandet av data. Den teoretiska delen av arbete har använts för att tolka och analysera informanternas svar. Resultat Undersökningens resultat visar att rektorer i stor utsträckning påverkar den roll som specialpedagogen får i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogernas svar antyder att rektorers brist på förståelse för den specialpedagogiska kompetensen begränsar deras delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultaten visar att specialpedagoger deltar i det systematiska kvalitetsarbete på organisationsnivå och att deras deltagande är av åtgärdande karaktär. Vidare belyser specialpedagogerna att deras deltagande kan se annorlunda ut om de haft ett större inflytande över sin roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Då hade arbetet skett i nära samarbete med annan skolpersonal och på så sätt hamnat på gruppnivå och haft en främjande och förebyggande karaktär.    Specialpedagogiska implikationer En god förståelse för specialpedagogens uppdrag från rektor är en förutsättning för att specialpedagogens kompetens tas tillvara på i det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att ta vara på specialpedagogens kunskaper inom organisationsutveckling, ledarskaps- och kommunikativ kompetens kan effekten av det systematiska kvalitetsarbetet få en reell påverkan på utvecklingen av verksamhetens kvalitet.