Validerat; 20101217 (root)

BakgrundDå utomhusaktiviteten är en viktig del i barnens vardag på förskolan skall utomhuspedagogiken ses som ett komplement till den vanliga undervisningen som sker inom fyra väggar. Genom att förskolan har en varierad och pedagogisk utformad utemiljö främjar det barnens utveckling och hälsotillstånd. Forskning visar att pedagogens roll är oerhört viktig vid utomhusaktiviteter, eftersom barnen behöver en trygg bas att återvända till vid sina upptäcktsresor utomhus. Pedagogen skall också vara delaktig i barnens aktiviteter och finnas till hands för att svara på frågor som uppkommer samt uppmana till lek och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger ser på utomhusverksamheten och hur barnen på förskolan uppfattar utomhusaktiviteterna.MetodMetoden är en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger och sju barn på en förskola.ResultatPedagogerna är positiva till utomhusaktiviteterna och ser dessa som en viktig del i vardagen och anser att det är centralt att barnen dagligen får vara utomhus och röra på sig genom fri lek och aktiviteter. De finner både fördelar och nackdelar med att vara utomhus och menar på att vädret, tidsbrist och rädsla för att någonting skulle hända när de är utomhus är väsentliga nackdelar. Fördelarna de tar upp är bland annat att barnen får röra på sig, får frisk luft, blir mindre bråkiga samt får en förbättrad syn på miljö- och naturfrågor. Barnen tycker om att vara ute och ser pedagogen som ett viktigt stöd och en uppskattad medupptäckare men menar på att för mycket tid går åt till annat. / Program: Lärarutbildningen

Pendant des années, la recherche s'est principalement concentrée sur le soulèvement Andin de la Cordillère orientale de Colombie et sur l’étude des sédiments tertiaires dans les bassins sédimentaires pour comprendre la déformation andine. Récemment, la nécessité d'évaluer de nouvelles cibles a poussé l'industrie pétrolière à acquérir de nouvelles informations sur la série crétacée de la Cordillère Orientale (CO) et du cours moyen du Rio Magdalena (CMM). Le but de ce travail, est d'analyser ces données qui suggèrent que les sédiments du bassin du CMM ont été déformés au Crétacé.Les sédiments crétacés sont exposés dans la CO, mais seuls quelques affleurements sont connus dans le CMM. En revanche, beaucoup les informations de nombreuses lignes sismiques et de quelques puits traversant les unités crétacées sont disponibles sur cette zone. L’interprétation de quelques lignes sismiques sélectionnées du CMM a été contrôlée par les données de puits et et les observations de terrain, et la nature et le style des déformations observées ont été analysées. De cette façon, des discontinuités importantes et des structures tectoniques ont été identifiées, montrant que des failles ont été inversées tectoniquement par à-coups au Crétacé, avant l'orogenèse andine. Cette vision détaillée de l’évolution tectonique et sédimentaire de la série crétacée, surtout dans le CMM, met en évidence des discordances multiples résultant de multiples phases de déformation, de soulèvement et/ou de variations du niveau marin survenant au cours du Crétacé. Ceci est important pour comprendre les processus affectant la marge andine au Crétacé, puisque les interactions entre tectonique et variations eustatiques pourraient avoir été plus complexes que proposé antérieurement.L’analyse des traces de fission sur zircon et apatite et la modélisation thermique du Nord au Sud de la zone d'étude ont été faites sur des échantillons du Crétacé indiquant l'occurrence de deux événements thermiques et deux événements de refroidissement pour des unités anté-Campaniennes, et d'un réchauffement et d’un refroidissement pour les unités postérieures à ~ 70 Ma. Enfin, un régime de subduction cyclique pourrait expliquer les événements tectoniques extensifs et compressifs responsable des phases de dépôt, d'exhumation et d'érosion observées dans le CMM et l’OCO entre le Jurassique terminal et le Paléocène.L'analyse réalisée à l'aide de la stratigraphie et des cartes de faciès génère au chapitre 3, L'interprétation structurelle, chronostratigraphie en utilisant des diagrammes de roues, restauration structurelle schématique, permettant de reconnaître plusieurs cycles de dépôt (S1 à S5) limités par discordances (SU1 à SU5), sont le résultat de la fluctuation du niveau de la mer (cycles de régression-transgression) générée pour les événements tectoniques liés au régime de subduction des dalles. / For years, studies have been mainly focused on the Andean uplift of the Eastern Cordillera in Colombia and on the evaluation of the Tertiary units in sedimentary basins, in order to understand the recent deformation. Recently, due to the necessity oil industry to evaluate new targets, new information has been acquired on Cretaceous units form the Eastern Cordillera (EC) and the Middle Magdalena Valley (MMV). The aim of this work, is to analyses these data, which provide evidences for Cretaceous deformation in the basin of the MMV.Cretaceous sediments are exposed in the Eastern Cordillera, but only few outcrops are known in the MMV. Instead, a lot of seismic information is available and some drilled wells crosscut the Cretaceous units in this area. The interpretation of some key seismic sections in the MMV has been validated using field observation and well information, and the nature and style of the observed structures have been discussed. By these means, important Cretaceous unconformities and tectonic structures were identified, showing that some faults were progressively, tectonically inverted, prior to the Andean Orogeny. The resulting detailed picture of the Cretaceous tectonic and sedimentary evolution, especially in the MMV, evidences multiple unconformities resulting from different stages of deformation, uplift and/or level sea changes during the Cretaceous. This must be kept in mind to understand the processes acting in the Andean margin during the Cretaceous, since the interaction between deformation and sea level changes may have been more complex than previously thought.The fission tracks analyses on zircon and apatite and the thermal modeling from the North to the South of the study area were made on Cretaceous samples indicate the occurrence of two heating events and two events of cooling for pre-Campanian units, and of one event of heating and one event of cooling from units younger than ~ 70 Ma. Finally, a cyclic subduction regime may explain the tectonic extension and compression events responsible for the deposition, exhumation and erosion phases observed in the MMV and WEC from the latest Jurassic to the Paleocene.The analysis made using stratigraphy and the facies maps generate in chapter 3, The structural interpretation, chronostratigraphy chart using wheeler diagrams, schematic structural restauration, permit to recognize several cycles of deposition (S1 to S5) limited by unconformities (SU1 to SU5), which are the result of sea level fluctuation (Regression-Transgression cycles) generated for the Tectonic events related to the regimen of slabs subduction.

<p>Min uppsats behandlar frågan om det är möjligt och i sådana fall på vilket sätt en högutbildad frånvarande förälder kan bidra med främst kulturellt kapital som är av betydelse för barnets övergång till högre studier. Jag ställer mig även frågan på vilket sätt detta i sådana fall påverkar barnets habitus. Tidigare studier tar sällan hänsyn till den frånvarande högutbildade förälderns möjligheter att påverka sitt barn i dess eventuella övergång till högre studier när det gäller att förklara varför vissa barn och inte andra övergår till högre studier. För att närmare undersöka har jag utfört tre stycken semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna fått delge sina livsberättelser. Intervjuerna bygger på tre olika teman; uppväxtförhållanden, klasstillhörighet samt överskridanden av klassgränser. Analysen av intervjuerna utgår från Pierre Bourdieus kapitalteori rörande främst kulturellt kapital samt hans syn på individens habitus. Intervjupersonerna har berättat om sin uppväxt i huvudsak rörande föräldrarnas syn på utbildning och hur detta synsätt påverkat dem i deras fortsatta utbildningskarriärer. Jag har även tittat närmare på intervjupersonernas syn på utbildning vad gäller de egna barnen. Intervjuerna visar att föräldrarnas syn på utbildning påverkat dem starkt och det framkommer att i de fall där den hemmavarande föräldern ställt låga krav på skolprestation är detta något som uppfattats som negativt. Det framkommer även att intervjupersonerna är medvetna om huruvida deras släktingar övergått till högre studier eller inte trots att ingen av dem upplever att släktingar utanför familjen talat med dem om vikten av högre studier. Denna medvetenhet om att personer i deras omgivning faktiskt studerat vidare kan ha påverkat dem i deras egen syn på möjligheten att själva kunna lyckas med högre studier.</p><p>Jag anser att min uppsats kan bidra till att belysa ämnet ur ett annat perspektiv än vad tidigare studier inom området gjort. Jag har inte funnit forskning som angriper frågeställningar rörande frånvarande högutbildade föräldrars inverkan på sina barns övergång till högre studier ur detta perspektiv. Därför anser jag att min frågeställning, "Kan en frånvarande högutbildad förälder bidra med kulturellt kapital som är av betydelse för övergång till högre studier och på vilket sätt påverkar detta individens habitus"?, mycket väl kan vara av intresse för vidare forskning.</p>

<p>Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan. Mina informanter hade ingen uttalad och medveten progression i den estetiska verksamheten, varken i förskola, förskoleklass eller grundskolans tidigare år.</p>

<p>Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan. Mina informanter hade ingen uttalad och medveten progression i den estetiska verksamheten, varken i förskola, förskoleklass eller grundskolans tidigare år.</p>

<p>Det har under längre tid funnits en politisk vilja att öka kretsloppstänkandet. Nyttiggörandet av restprodukter från avfallsförbränning har diskuterats i Sverige i snart 25 år, men ännu finns inga nationella kriterier för användning (RVF, 2001).</p><p>Studiens övergripande frågeställningen är varför relativt lite restprodukter från avfallsförbränning återvinns idag i Sverige jämfört med andra länder. Syftet med studien är att få en överblick över avfallsproducerande kommuners erfarenheter av och inställning till återvinning av restprodukter från avfallsförbränning och vad de upplever som orsak till den begränsade användningen, men också vad de anser som möjlig lösning för ökad användning.</p><p>Studien grundar sig på en enkätundersökning utförd på de kommuner i Sverige som har enavfallsförbränningsanläggning. </p><p>Enkätundersökningen visar att det som upplevs vara de största hindren för ökad användning är avsaknaden av klara riktlinjer samt osäkerheten kring föroreningsrisken. Kommunerna efterfrågar kunskap i form av forskning och dokumentation av befintliga pilotprojekt samt utveckling av metoder för laktester som överensstämmer med fältförhållanden.</p>

<p>Arbetet är en studie om hur gymnasieelevers självkänsla påverkar deras syn på skolan inom ämnen som inlärning och kunskap. Ungdomar mår idag inte bra och det beror dels på identitetskriser. Dessa identitetskriser kan hämma elevernas skolutveckling. Att förbättra elevernas hälsa och kunskaper genom att aktivt förbättra elevernas självkänsla i skolan kan bidra till att elever minskar rädslan för att misslyckas men även att eleverna minskar pressen från samhället. Detta kan i sin tur påverka klassrumsklimatet till det bättre. Undersökningen består dels av enkätundersökningar och dels praktiskt arbete med elever kring självkänsla.</p>

<p>Matematikdidaktiken och naturvetenskapens didaktik är relativ nya vetenskapliga discipliner. Deras utveckling startade för fyra decennier men deras framväxt och utvecklig har varit enorm. Utveckling och framväxt har omfattat forskning om lärande, undervisning, läroplaner, kursplaner, interaktion, teknologi osv. Matematikdidaktiken och Na-didaktiken är tvärvetenskapliga områden som relaterar till många andra discipliner där i finns dess styrka. De tar emot idéer från andra discipliner men där finns också dess svaghet, för influenser från olika discipliner har ibland gjort det svårt att sätt gränsen för vad den didaktiska forskningen omfattar.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad man studerar när man studerar lärande i den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen. Jag gör detta genom en metastudie som är en sorts litteraturstudie.  Med hjälp av innehållsanalys analyserar jag elva doktors avhandlingar och en forskningsrapport inom området. Doktors avhandlingar och forskningsrapporten utgör de vetenskapliga texterna som studeras. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor som analysverktyg för studien.</p><p> </p><p>Analysen visade att den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen om lärande kunde delas upp i fem utgångspunkter. Tre av utgångspunkterna har sin grund i ett forskningsperspektiv, sociokulturellt, fenomenografisk och konstruktivistisk. I en sociokulturell syn på lärande studerar man kommunikationen, samspelet och språket mellan eleverna och läraren. I ett fenomenografiskt studerar man lärarens tillvägagångssätt när hon presenterar ett område och gör en direkt koppling med det eleven lär sig om området. I en konstruktivistisk syn på lärande är elevens konstruktion av kunskap i centrum. Eleven skapar sin kunskap med hjälp av den miljö den befinner sig i. En annan utgångspunkt för att studera lärandet har med psykologiska faktorer att göra och en är områdesrelaterad. Forskarnas utgångspunkterna och problematiseringar leder fram till olika resultat om lärande. Deras resultat har varit viktig att analysera för att det är där som det blir tydligt vad det är man studerar när man studerar lärande. Andra möjliga infallsvinklar för studien hade varit att enbart fokusera sig på de forskningsperspektiv som tas upp eller de lärandeperspektiv som fokuseras.</p>

<p>I chose the diagnosis Asperger’s syndrome as subject for my graduation paper, because I believe it is relevant to my education. As a future pedagogue I may very well come in contact with children and adolescents diagnosed with different syndromes and I want to be prepared. The purpose of my paper is to investigate pedagogues’ views on how to facilitate school work for children diagnosed with Asperger’s syndrome.</p><p>In order to find out how school pedagogues work I chose interviews as method for my research. Initially, my idea was to interview five teachers, but during the course of my work my opinion and my choices have changed. My final interview subjects were: three teachers, one assistant and one special pedagogue. These five persons share purpose and goals but use different methods. Their approach, I believe, contains a high level of aspiration towards creating a pleasant school environment where children and adolescents diagnosed with Asperger’s syndrome can develop. To cumulate background facts on Asperger’s syndrome and its symptoms, I have used literature and electronic resources.</p><p>Upon completing my research it became evident that all subjects interviewed agree that these students need a structured and tranquil environment. To assist a student during the day one can place a schedule on the blackboard that is used by either the entire group or place an individual schedule at the student’s seat. The interview subjects also stressed the fact that as pedagogues it is important to implement flexibility in one’s teaching as well as in one’s planning of classes. It is also important that these children and adolescents are met in a way that matches their abilities and knowledge.</p><p> </p> / <p>Jag valde att skriva mitt examensarbete om diagnosen Aspergers syndrom. Anledningen är att jag anser ämnet relevant för den utbildning jag läser. Som blivande pedagog vill jag vara förberedd då jag kan möta barn och ungdomar med olika former av diagnoser. Syftet med arbetet är att undersöka pedagogernas syn på hur man kan underlätta skoldagen för elever med Aspergers syndrom.</p><p>För att få reda på hur pedagoger ute i skolorna arbetar valde jag intervju som metod för min undersökning. Min tanke var från början att intervjua fem lärare men under arbetets gång ändrades min uppfattning och mina val. De val jag slutligen gjorde var att intervjua; tre lärare, en assistent samt en specialpedagog. Dessa fem personer arbetar mot samma mål och med samma syfte men på olika sätt. Deras arbetssätt anser jag är en hög strävan mot att barn och ungdomar med Aspergers syndrom skall trivas samt att det skall finnas möjlighet för utveckling i skolan.  För att få bakgrundsfakta om diagnosen Aspergers syndrom samt information om vilka symptom som kan finnas hos barnen har jag använt mig av litteratur samt elektroniska källor.</p><p>Resultatet efter att ha genomfört min undersökning visar att alla intervjupersoner är eniga om att elever med Aspergers syndrom behöver en strukturerad och lugn miljö. För att hjälpa eleven under dagen kan man använda sig av schema på tavlan som hela gruppen följer eller ett enskilt schema som kan placeras vid elevens plats. Intervjupersonerna tar även upp att det som pedagog gäller att vara flexibel i sin undervisning samt i sin planering av lektionerna. Det är även viktigt att dessa barn och ungdomar bemöts efter deras förmåga och kunskap.</p>