Kandidatuppsats i Företagsekonomi C, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, Ekonomistyrning, 2FE13E, VT 2014. Författare: Robin Arnefjord, Erik Davidsson & Alexander Persson Handledare/Examinator: Petter Boye Medbedömare: Jan Alpenberg Titel: Capellagården –Hur samarbeten och nätverk kan bidra till ökade intäkter   Bakgrund: Capellagården är en fristående internatskola på södra Öland som likt många andra skolor av detta slag brottas med knappa resurser. Detta har lett till att Capellagården eftersökt alternativa sätt att effektivisera användningen av tillgängliga resurser samt genom nya samarbeten och nätverk hitta nya intäkter. Syfte: Syftet är att beskriva hur samarbeten och nätverk kan öka intäkternaför en skola som Capellagården. Detta görs i tre steg där vi inleder med att beskriva dagens situation för att sedan studera liknande skolor och slutligen identifiera utvecklingsmöjligheter. Metod: I studien så har vi använt oss av ett abduktivt angreppssätt samt en kvalitativ forskningsstrategi. Empirin har huvudsakligen hämtats från intervjuer med företrädare för tre hantverksskolor. Slutsats: Vi kan konstatera att Capellagården kan dra lärdom av andra skolors sätt att arbeta med samarbeten och nätverk för att öka intäkterna.Exempelvis genom att användning av benchmarking. Samarbetena leder också till synergieffekter i form av kompetens- samt resursdelning. Ett ökat kommunalt samarbete samt en utveckling av arbetet med studenternas nätverk hade stärkt skolan. / Bachelor Thesis Business Administration III, School of Economics at Linnaeus University of Växjö. Management Accounting, 2FE13E, Spring 2014. Authors: Robin Arnefjord, Erik Davidsson & Alexander Persson Examinator/Advisor: Petter Boye Second Examiner: Jan Alpenberg Title: Capellagården – How co-operation and networks can contribute to increased revenues   Background: Capellagården is a stand-alone boarding school located in the southern part of Öland and like many other schools they struggle with scarce resources. This has led to that Capellagården have sought alternative ways to make the usage of available resources more effective as well as through new co-operations and networks find new revenue. Purpose: The purpose is to describe how co-operation and networks can help with the development of a school like Capellagården and increase revenues. This is done in three steps where we start with a description of the present-day situation then study similar schools and finally identify potential development opportunities. Method: We have used an abductive approach and a qualitative research strategy in this study. The empirical material has primarily been collected through interviews with relevant parties of three Craft schools. Conclusion: We can conclude that Capellagården can learn from the way other schools work with co-operation and networks to increase revenues. For example through the usage of benchmarking. Co-operations will also lead to synergy effects in the shape of sharing competence and resources. An increase in the municipal co-operation and a development of the students network would have strengthened the school.

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Since its emergence in the late 1960s, mechatronics has become well-established as an academic subject, and is now researched and taught at a large number of universities worldwide. The most widely-used definition of the subject today is centered on the synergistic integration of mechanical engineering, electronics, and intelligent computer control. The aim of this thesis is to work between the disciplines of engineering education and mechatronics to address both the question of the identity of the subject of mechatronics and the ways in which this identity can be reflected in the practice of mechatronics education. Empirical data from the literature is supplemented with further data from four case studies with approaches varying from exploratory case studies and ethnographic in-depth studies to explanatory studies with an action research based approach. The process and results of the investigation can be divided into three aspects. Firstly, analysis of the subject of mechatronics shows that its identity is thematic and its legitimacy is functional, implying that the selection and communication of the subject ought to be exemplifying and interactive respectively. Secondly, and following this analysis, the concept of international collaboration is used as the implementation for the first two case studies. The results of these studies show a relationship between collaborative projects and enhanced disciplinary learning and skills, increased awareness of cultural differences, and improved motivation. Another potential implementation, experimental learning, is then tested in two action research based studies focusing on fast prototyping and individual access to laboratory equipment. Mechatronics is a special subject, not easily understood or taught. To be mechatronic is to be synergistic, and to be synergistic generally demands expertise in all underlying subjects. The conclusion of this thesis is that this requires a non-traditional education where the focus is on training rather than studying, coaching rather than teaching, experimenting rather than reading, working together rather than apart, and being mechatronic rather than studying mechatronics. / Mekatronik som ämne uppstod under 1960-talets senare del och har sedan dess etablerats som akademiskt ämne som beforskas och undervisas på ett stort antal universitet runt om i världen. Den idag mest utbredda definitionen av ämnet fokuserar på synergi och synergistisk integration av maskinteknik, elektronik och intelligent datorstyrning. Målsättningen med denna avhandling är att bidra till forskning i området mellan de två fälten ingenjörsutbildning och mekatronik. Forskningsfrågan behandlar identiteten hos ämnet mekatronik och hur denna identitet kan återspeglas i undervisningens praktik. Empiriskt material för denna avhandling har hämtats från litteraturen tillsammans med fyra fallstudier. Forskningsmetodiken i fallstudierna har varierats från utforskande fallstudier och etnografiska djuplodande studier till förklarande studier med en aktionsforskningsansats. Studien och resultaten därutav kan delas in i tre delar. Den första delen behandlar ämnet mekatronik och visar att ämnets identitet är tematisk och att legitimiteten är funktionell. Detta innebär att ämnets selektion och kommunikation bör vara exemplifierande respektive interaktiv. I den andra delen används denna definition för studier av internationellt samarbete i mekatronik, vilket utgör basen för de två första fallstudierna. Resultaten från dessa studier visar på en relation mellan det internationella samarbetet och ett ökat disciplinärt lärande, ökad medvetenhet om kulturella skillnader samt en ökad motivation. Den tredje delen relateras till ytterligare en tänkbar implementation av definitionen, en idé om experimentellt lärande. Denna prövas i två studier baserade på aktionsforskning som behandlar snabb prototypframställning och individuell tillgång till avancerad laborationsutrustning. Mekatronik är ett speciellt ämne, inte helt enkelt att förstå eller undervisa. Att vara mekatronisk innebär att vara synergistisk, och att vara synergistisk kräver vanligtvis expertkunskap i de underliggande områdena. Resultatet av denna avhandling är att detta kräver en icke-traditionell undervisning där fokus är på träning snarare än studerande, handledning och guidning snarare än undervisning, experimenterande snarare än läsning, arbete tillsammans snarare än individuellt och att vara mekatronisk snarare än att studera mekatronik. / QC 20100609

Synergi är viktigt i samband med fusioner och förvärv. Utgångspunkten är att synergi, i både teori och praktik, används för att skapa olika typer av mervärden. Fusioner och förvärv är frekvent förekommande i företagande och det är många olika aktörer som berörs av sådana förändringar, t.ex. anställda, företagsledningar och ägare. Företagsintegrationer kan antas påverka de företag som är involverade i fusionen eller förvärvet. Även andra aktörer som kunder och leverantörer kan komma att påverkas av den förändring som en fusion eller ett förvärv innebär. Det finns därför skäl att studera förhållandet mellan skapande av synergi och företagsintegrationer. Avhandlingens inriktning är att i vid bemärkelse studera synergibegreppet för att ytterligare öka förståelsen av synergi, både inom ett företag samt i företagets affärsnätverk. Syftet med avhandlingen är att utveckla hur synergi kan realiseras inom företaget och i affärsrelationer till kunder och leverantörer i samband med fusioner och förvärv. Baserat på fusioner och förvärv bland industriföretag analyseras i avhandlingens första del hur och om synergi kan realiseras inom ett integrerande företag. Ett resultat av studien är att synergi inom ett företag sammanfattningsvis kan sägas vara ett resultat av ett samspel mellan skapande av mervärden, samstämmighet mellan strategiska prioriteringar och funktionellt genomförande. Synergi inom ett företag kan sägas vara något som en företagsledning planerar med avsikt att genomföra. Företaget är i centrum och avsikten är att förändra och påverka omgivningen för anpassning till de nya förutsättningar som finns. I en sådan miljö finns andra aktörer, som kunder och leverantörer. Det finns därför ett intresse att också studera hur och om synergi i en affärsrelation kan uppstå. Synergi i ett fusionerande eller förvärvande företags affärsnätverk är en breddning av synergibegreppet till att också omfatta relationen mellan företag. Avhandlingens andra del studerar detta. Det är viktigt att ha ett vidare perspektiv på vad en förändring får för konsekvens i skapande av synergi i ett integrerande företags relation till andra aktörer, som kunder och leverantörer. Synergi i relation kan uttryckas som det samlade resultatet av hur aktörerna anpassar sig till förändringar, hur förändringen påverkar beroendeförhållanden, i vilken utsträckning det sker en koordinering av aktiviteter och hur detta sker i interaktion över tiden. Avhandlingen kombinerar också de två perspektiven på synergi i förhållande till utvecklingen över tiden. Inom det integrerande företaget kan synergi framstå som planerad i integrationens tidiga faser eller ske framväxande över tiden. I det integrerande företagets relation till andra aktörer kan synergi i relation förekomma genom påverkan i integrationens tidiga faser. Det är något som de integrerande bolagen planerar att genomföra i relation till andra aktörer. Synergi i relation kan över tiden ske i interaktion mellan affärsnätverkets aktörer. Synergi genom interaktion handlar om att det integrerande företaget initierar en förändring genom sammanslagningen och de olika aktörerna anpassar sig över tiden till de förändringar som sker. Anpassning är inte en passivitet utan ett uttryck för både aktion och reaktion. Avslutningsvis diskuteras praktiska implikationer av studien. Vid fusioner och förvärv kan det vara av intresse att beakta vad de integrerande företagens agerande får för konsekvenser i relation till andra aktörer samtidigt som den egna verksamheten utreds. Processmedvetenhet innebär att en kedja av aktiviteter startas och att det kan få betydelse för vilket resultat förändringen får över tiden. Stabilitet och beroenden mellan aktörerna påverkas genom de fusioner och förvärv som sker. Fusioner och förvärv kan fungera som drivkraft för att skapa tillväxt hos andra aktörer. Den operativa verksamheten hos andra aktörer kan också påverkas genom de förändringar som sker i en fusion eller ett förvärv. / Synergy is of fundamental interest in mergers and acquisitions. The point of departure in this thesis is that synergy, both theoretically as well as in practice, is used to describe different types of value creation. Mergers and acquisitions is a frequent phenomenon in business and many actors will be affected by such changes, e.g. employees, company management and owners. Company integrations can be assumed to affect the involved actors in the merger or acquisition. Also other actors such as customers and suppliers can be affected by the change a merger or acquisition creates in the business network. This background is of interest in the study of the relationship between synergy and company integrations. The thesis studies synergy as a concept to enhance the understanding of synergy, within a company and in the integrating companies’ business network. The aim with the thesis is to elaborate on how synergy is implemented in mergers and acquisition and in business relationships with customers and suppliers. Based on mergers and acquisitions among industrial companies the realisation of synergy within a company is analysed. The thesis concludes that synergy is the result of the interplay between creating value, alignment between strategic prioritisations and functional performance. Synergy within a company is something the company management plans and intends to carry out. The integrating companies are at the centre and the intention is to affect the companies’ business environment. In the integrating companies business environment there are actors such as customers and suppliers. These actors are also of interest when studying synergy realisation. Synergy in the business network of a merging or acquiring company can be seen as broadening the concept of synergy. The thesis concludes that synergy as a concept also should include relationships in business networks. Thus, creating synergy includes the integrating companies as well as their business relationships with other actors, such as customers and suppliers. Synergy in business relationships can be seen as the result of how companies adapts to changes in the business network, how the changes affects interdependency among actors, in what extent there is a co-ordination of activities between actors, but most importantly how this is carried out over time. The thesis also combines the two perspectives on synergy with the development over time. Within the integrating companies, synergy appears in two forms, as planned in the early phases of integration and, as emerging over time. In the integrating companies’ business relationship synergy can appear as something planned by the integrating companies to purposely influence other actors. Synergy in business relationships can also appear when different actors adapt over time to these changes. The adaptation is not a passiveness but an expression of action and reaction. For practitioners, consequences of merging and acquiring companies’ integration are of interest to take into account in the business relationship to other actors. Companies need to be aware of the integration process. Mergers and acquisitions start a chain of activities. Over time, this can affect the potential result of the integration. Stability and dependence between different actors are also affected. Mergers and acquisitions can be a driving force for other actors needs to create growth. Other actors operating activities can also be affected by the changes initiated by a merger or an acquisition.

Moderna företag är under ständig förändring. Företagen behöver således förändra, bygga ut och modifiera de applikationer som stödjer verksamheten. Att göra ändringar i arkitekturer på stora IT-system är inte heltbekymmerfritt. Det är ofta väldigt dyrt och tidskrävande. Problemet är att det inte finns några enkla metoder för att kvantifiera komplexitet på IT-förslag i tidigt skede av en implementation. Många verksamheter har således behov avatt kvantifiera komplexiteten på IT-förslag i deras beslutsprocess för att avgöra vilka system som är dyra och tidskrävande att implementera. Ett av dem är Sveriges militära försvarsorganisation, Försvarsmakten. Syftet förstudien blir sålunda att presentera en metod för att kvantifiera komplexitet och optimera implementation för IT-förslag. Målet för studien är därmed att presentera en modell som gör det möjligt för verksamheter att identifiera komplexa förslag som kan medföra onödiga projektrisker. Denna studie använder sig utav en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod med en induktiv forskningsansats. Studien evaluerar vilka olika sätt Försvarsmaktens mobilapplikation, FMTK kan implementeras på och vilken av implementationerna som är mest optimal beträffande komplexitet. Därefter presenteras resultatet för studien, Tre-stegsmetoden som inkorporerar den bästa implementationen. Slutligen drar studien slutsatsen, med hjälp av analyser och utvärderingar, att Tre-stegsmetoden är överlägsen andra metoder. / Modern enterprises are under constant change. Therefore, enterprises need to change, extend and modify the applications that support their businesses. Making changes in the architectures of large IT-systems however, are not straightforward. It is often very costly and time consuming. The problem is that there are no easy methods to quantify complexity and optimize an implementation in early phases of an application construction. Thus, many companies are in need of a method to quanitfy complexity of their IT-businessproposals in order to facilitate their decision-making process. One of them is the Swedish Armed Forces (sv. Försvarsmakten). The purpose of this study is therefore to present a simple method to quantify complexity and optimize implementation for IT-proposals. The purpose aligns with the goal, which is to present a model, which forms the basis for IT-proposals, for companies to consider in their process. This study uses a combination of a qualitative and quantitative research with an inductive research approach. Furthermore, this study evaluates in which ways Swedish Armed Forces application FMTK can be implemented and which implementations that are most optimal in terms of complexity. A method which incorporates the implementation is thereafter presented as a result of the study. Conclusively, the study shows with the help of analyses and evaluations that the presented method, namely the Three-stepmethod is superior to other methods.

2015 is a turning point in the common history where the 2030 Agenda has set 17 Sustainable Development Goals (SDGs) to transform our world into a thriving and sustainable society in which humankind’s well-being is ensured while protecting the planet’s environmental boundaries. The same year, the European Commission adopted its first Circular Economy Action Plan with 54 actions to be implemented with a concise milestone: closing the loop. This inspiring concept of shifting to a Circular Economy (CE) in opposition to a linear economy is now gaining tremendous attention worldwide in the light of the emergency of redesigning our society to accelerate the journey towards a sustainable development. To successfully make this transition, a systemic change is required and it is a necessity to join forces to implement an extensive collaboration needed to align those two far reaching commitments. Thus, this study scrutinizes the interconnections between the CE targets and the SDGs targets using unique pairs of indicator time-series from 2000 to 2019 for 28 member states of the European Union (EU). The Global SDG Indicators Database and the Circular Economy Monitoring Framework of the European Commission were selected to perform this analysis. Firstly the correlations are disentangled into synergies for positive correlations and trade-offs for negative correlations using the Spearman’s rank correlation. Secondly this study aims at going further in the interpretation by examining causality in correlations found through a Transfer Entropy (TE) model measuring the power of coupling strength for two possible causal directions. This means that the directionality is assessed in a correlation by understanding which indicator in a pair is the cause and which is its effect. Hence a synergy could either be due to a positive impact of a CE target on a SDG target or to a SDG target that enhances a CE target. An analogous analysis is performed for a tradeoff. Broadly, the outcomes highlight a stronger causality in the interconnections in the direction CEtowards SDGs and overall the results show more positive interconnections with 22.43% of share than negative ones with 8.62% of share. The highest share of positive impacts of the CE on the SDGs isfound with SDG 7 (Affordable and Clean Energy), SDG 3 (Good Health and Well-Being) and SDG 15(Life on Land) while the highest share of negative impacts of the CE on the SDGs is found with SDG 2(Zero Hunger), SDG 9 (Industry, Innovation and Infrastructure) and SDG 10 (Reduced Inequalities). Additionally, the study identifies various speeds of development between countries in the alignmentof their SDGs progress and CE implementation. United Kingdom, Spain and France gather the best results in term of positive interconnections while Italy, Latvia and Luxembourg appear to have the highest share of negative interconnections. To succeed in both commitments, identified synergiesshould be leveraged and trade-offs efficiently tackled. / År 2015 var en vändpunkt i den gemensamma historien när Agenda 2030 satte de 17 Globala Målenför hållbar utveckling (SDGs) som syftar till att omvandla vår värld till ett välmående och hållbartsamhälle där mänsklighetens välbefinnande säkerställs samtidigt som planetens miljögränserskyddas. Samma år antog den Europeiska Kommissionen sin första handlingsplan för cirkulärekonomi med 54 åtgärder som ska genomföras med en enda milstolpe: att sluta kretsloppet. Detta inspirerande koncept om att byta till en cirkulär ekonomi (CE) i stället för en linjär ekonomi får nu stor uppmärksamhet över hela världen i ljuset av det akuta behovet av att omforma vårt samhälle för att påskynda övergången till en hållbar utveckling. För att lyckas med denna övergång krävs en systemförändring och ett omfattande samarbete är nödvändigt för att sammanfoga dessa två omfattande åtaganden. Därmed undersöker denna studie kopplingarna mellan CE-målen och SDG delmålen med hjälp av unika par av indikatortidsserier från 2000 till 2019 för 28 medlemsstater av Europeiska Unionen (EU). ”The Global SDG Indicators Database” och ”The Circular EconomyMonitoring Framework” av den Europeiska Kommissionen valdes ut för denna analys. Först kopplas korrelationerna loss till synergier för positiva korrelationer och avvägningar för negativakorrelationer med hjälp av Spearmans rangkorrelationskoefficient. Vidare syftar denna studie till att gå längre i tolkningen genom att undersöka kausalitet i de korrelationer som hittades med hjälp aven Transfer Entropy (TE)-modell för att mäta kopplingsstyrkan för två möjliga kausala riktningar. Detta innebär att riktningen i en korrelation bedöms genom att förstå vilken indikator i paret som är orsaken och vilken som är verkan. En synergi kan alltså bero på en positiv inverkan av ett av CEmålen på ett av SDG-delmålen eller tvärtom. En likartad analys utförs för en avvägning. På det helataget visar resultaten på en starkare kausalitet i kopplingarna i riktning från CE-målen till SDGdelmålen, och överlag visar resultaten att det finns fler positiva sammankopplingar med 22.43% än negativa med 8.62%. Den högsta andelen av CE-målens positiva effekter på SDG-delmålen återfinnsför mål 7 (Hållbar Energi för Alla), mål 3 (God Hälsa och Välbefinnande) och mål 15 (Ekosystem ochBiologisk Mångfald) medan den högsta andelen negativa effekter på SDG-delmålen återfinns för mål2 (Ingen Hunger), mål 9 (Hållbar Industri, Innovationer och Infrastruktur) och mål 10 (Minskad Ojämlikhet). Dessutom identifierar studien olika utvecklingshastigheter mellan länderna när det gäller deras framsteg i SDG-delmålen och genomförandet av CE-målen. Storbritannien, Spanien och Frankrike har de bästa resultaten när det gäller positiva sammankopplingar medan Italien, Lettland och Luxemburg tycks ha den högsta andelen negativa sammankopplingar. För att lyckas med både SDG och CE bör identifierade synergieffekter utnyttjas och kompromisser hanteras effektivt.

Kindergarden - How can we create different synergies between different fields that they can benefit from each other? What different activities will suit the kindergarden? How will our perception of the kindergarden, of its need and function in society, change? In this Degree Project in Architecture I will be investigating the combination of the kindergarden together with a restaurant and a dance studio. I believe these activities will harmonize since they have overlapping benefits: We all eat, move and grow. With the new architectural activities in mind, I will further investigate the importance of the kindergarden as a part of society, more specifically our perception of what function it may, may not or could fill. I share the idea with a lot of authors, scientist that we are headed toward a society where children are kept too safe, thus minimising their chance to experience and learn to cope with a harsh reality when they grow up as adults. It's ok to get hurt to an extent, as long as they do not endanger their lives.

<p>Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet på uppdrag av konsultbolaget Sustainia AB. Lean produktion, ofta benämnt Lean, har det senaste decenniet blivit en allt mer attraktiv produktionsfilosofi för att minska kostnader och öka kundnöjdhet genom förbättrad leveransservice och effektivare flöde. Ett flertal författare har påpekat att införandet av Lean direkt kan förbättra ett företags miljöprestanda, främst till följd av det minskade slöseri som Lean avser ge upphov till. Vidare finns studier som visar att vissa möjligheter till förbättringar och kostnadsbesparingar riskerar att gå oupptäckta om verksamheten ses ur ett strikt Lean-perspektiv. Med ett miljösynsätt finns dock chans att dessa blir upptäckta. Detta indikerar att såväl kostnads- som miljömässiga fördelar kan nås genom en integration av arbetet med Lean och miljöaspekter.</p><p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur ett företags arbete med Lean respektive miljöaspekter påverkar varandra för att ta reda på om och hur väl de båda arbetssätten skulle kunna fungera tillsammans. Om det visade sig att en integration av Lean och miljö vore möjlig och fördelaktig ur affärsmässig synvinkel skulle sedermera ett förslag tas fram på hur en sådan modell skulle kunna se ut. Arbetets syfte har uppfyllts genom en kombination av litteraturstudier och intervjuer. Fyra svenska företag som arbetar enligt Lean och även har ett uttalat aktivt miljöarbete intervjuades gällande sitt sätt att arbeta med Lean och miljöfrågor samt hur de såg på en eventuell integration av de två arbetssätten.</p><p>Utifrån resultaten från litteratur- och intervjustudien kan konstateras att flera av grundtankarna inom såväl Lean som miljöarbete stöder varandra. Inom båda arbetssätten ses kontinuerliga förbättringar och eliminering av slöseri som viktiga inslag, och båda främjar en organisationskultur där personalen uppmuntras att lösa problem och förbättra företagets prestation. Vissa enskilda verktyg inom Lean riskerar emellertid att ha en negativ inverkan på företagets miljöprestanda, något som i många fall dock kan avhjälpas genom god planering.</p><p>Till ett företags miljöarbete kan Lean bidra med ett proaktivt förhållningssätt och strukturerat arbetssätt och därmed få organisationen att arbeta mer förebyggande och långsiktigt med miljöfrågor. De intervjuade företagen ansåg att Lean generellt hade en positiv inverkan på deras miljöarbete, även om de inte hade gjort någon utvärdering av hur arbetet med Lean påverkat deras miljönyckeltal. De kvantitativa data som erhölls från litteraturstudien pekade på att arbete med Lean kan leda till en direkt minskning av företagets miljöpåverkan inom flera områden. Med utgångspunkt i dessa kvantitativa och kvalitativa data anser författarna således att det finns starka och tydliga tecken som visar på att Lean kan ha en positiv inverkan på miljörelaterade nyckeltal. Ett aktivt miljöarbete kan å sin sida bidra till arbetet med Lean genom att besparingsmöjligheter, som annars skulle riskerat att förbli oupptäckta, uppdagas.</p><p>Studien visade vidare att det inte bara är möjligt att integrera arbete med Lean och miljö, utan att en sådan integration dessutom har potential att vara fördelaktigt ur såväl ett ekonomiskt som ett miljömässigt perspektiv. En integrering kan minska risken för suboptimeringar, och synergieffekter kan erhållas som innebär att större framgångar kan uppnås än vad som skulle ha varit möjligt om arbetet med Lean och miljö hade bedrivits isolerat. Med vetskapen om att en integration är möjlig och har potential att vara fördelaktig ur företagsekonomisk och miljömässig synvinkel utarbetade författarna en modell för hur Lean och miljöarbete kan bedrivas integrerat. I samråd med Sustainia AB bestämdes att denna modell skulle kallas Green Lean, vilket således åsyftar en miljöanpassad, ”grön” form av Lean.</p> / <p>This report is the result of a master thesis written at the Department of Management and Engineering at Linköping University commissioned by the consultancy firm Sustainia AB.</p><p>Lean production, also known as Lean, has during the last decade increasingly become a more attractive production philosophy for decreasing costs and increasing customer satisfaction by improving customer service and obtaining more efficient production flows. Several authors have pointed out that Lean has the potential to directly improve the environmental performance of a company, mostly by decreasing waste generation. Further, there are studies showing that some possibilities for improvement and cost savings risk not being discovered if the operations are seen strictly from a Lean perspective. When an environmental perspective is included there is a chance that these improvements and cost savings are discovered. This indicates that both environmental and cost related advantages might be achieved by integrating the Lean approach with that of the environment.</p><p>The purpose of this master thesis was to investigate how the work with Lean and environmental aspects affect one another. If applying the two principles together was shown to be both possible and beneficial from a business point of view, the authors would propose how these two concepts could be integrated into a single model. A combination of literature studies and interviews were used to fulfill the purpose. Four Swedish enterprises, which work according to the Lean principles and also have an active environmental profile, were interviewed about their way of working with the two approaches, as well their views on an integration of these.</p><p>From the findings in this study the authors concluded that several of the fundamental concepts concerning Lean and environmental aspects support each other. Within both, continuous improvements and waste elimination are seen as important components, and they both support an organisational culture where the personnel are encouraged to solve problems and improve the performance of the company. Conversely the authors found that there is a risk that certain of the Lean tools risk having a negative influence on the company’s environmental performance. However, in many cases this can be avoided by proactive planning.</p><p>Lean can contribute to a company’s environmental work by its proactive approach, structured way of operating and long-term way of thinking. In general the interviewed companies regarded Lean as having a positive influence on their environmental work, even though none of them had carried out an evaluation on how their work with Lean affected their environmental key performance indicators. The quantitative data obtained from the literature study indicates that Lean can lead to a direct decrease of a company’s environmental impact within several areas. As a result of these qualitative and quantitative data the authors of this thesis have found clear indications showing that Lean might have a positive impact on environmental key performance indicators. An active environmental work can also contribute to the work with Lean. Potential cost saving, which might not have been discovered with the Lean perspective, can be revealed when the organisation is studied from an environmental point of view.</p><p>The study further showed that it not only is possible to integrate Lean and environmental work, but that it also has potential to be beneficial from both a business and an environmental standpoint. An integration of Lean and environmental issues can reduce the risk of sub optimisations, and synergies can be achieved, meaning that the two systems can accomplish more together than they would in isolation. With this knowledge, the authors composed a model for how Lean and environmental work can be practised and integrated. In consultation with Sustainia AB it was decided that this model should be called Green Lean, which hence refers to an environmentally favourable, “green”, version of Lean.</p>

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet på uppdrag av konsultbolaget Sustainia AB. Lean produktion, ofta benämnt Lean, har det senaste decenniet blivit en allt mer attraktiv produktionsfilosofi för att minska kostnader och öka kundnöjdhet genom förbättrad leveransservice och effektivare flöde. Ett flertal författare har påpekat att införandet av Lean direkt kan förbättra ett företags miljöprestanda, främst till följd av det minskade slöseri som Lean avser ge upphov till. Vidare finns studier som visar att vissa möjligheter till förbättringar och kostnadsbesparingar riskerar att gå oupptäckta om verksamheten ses ur ett strikt Lean-perspektiv. Med ett miljösynsätt finns dock chans att dessa blir upptäckta. Detta indikerar att såväl kostnads- som miljömässiga fördelar kan nås genom en integration av arbetet med Lean och miljöaspekter. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur ett företags arbete med Lean respektive miljöaspekter påverkar varandra för att ta reda på om och hur väl de båda arbetssätten skulle kunna fungera tillsammans. Om det visade sig att en integration av Lean och miljö vore möjlig och fördelaktig ur affärsmässig synvinkel skulle sedermera ett förslag tas fram på hur en sådan modell skulle kunna se ut. Arbetets syfte har uppfyllts genom en kombination av litteraturstudier och intervjuer. Fyra svenska företag som arbetar enligt Lean och även har ett uttalat aktivt miljöarbete intervjuades gällande sitt sätt att arbeta med Lean och miljöfrågor samt hur de såg på en eventuell integration av de två arbetssätten. Utifrån resultaten från litteratur- och intervjustudien kan konstateras att flera av grundtankarna inom såväl Lean som miljöarbete stöder varandra. Inom båda arbetssätten ses kontinuerliga förbättringar och eliminering av slöseri som viktiga inslag, och båda främjar en organisationskultur där personalen uppmuntras att lösa problem och förbättra företagets prestation. Vissa enskilda verktyg inom Lean riskerar emellertid att ha en negativ inverkan på företagets miljöprestanda, något som i många fall dock kan avhjälpas genom god planering. Till ett företags miljöarbete kan Lean bidra med ett proaktivt förhållningssätt och strukturerat arbetssätt och därmed få organisationen att arbeta mer förebyggande och långsiktigt med miljöfrågor. De intervjuade företagen ansåg att Lean generellt hade en positiv inverkan på deras miljöarbete, även om de inte hade gjort någon utvärdering av hur arbetet med Lean påverkat deras miljönyckeltal. De kvantitativa data som erhölls från litteraturstudien pekade på att arbete med Lean kan leda till en direkt minskning av företagets miljöpåverkan inom flera områden. Med utgångspunkt i dessa kvantitativa och kvalitativa data anser författarna således att det finns starka och tydliga tecken som visar på att Lean kan ha en positiv inverkan på miljörelaterade nyckeltal. Ett aktivt miljöarbete kan å sin sida bidra till arbetet med Lean genom att besparingsmöjligheter, som annars skulle riskerat att förbli oupptäckta, uppdagas. Studien visade vidare att det inte bara är möjligt att integrera arbete med Lean och miljö, utan att en sådan integration dessutom har potential att vara fördelaktigt ur såväl ett ekonomiskt som ett miljömässigt perspektiv. En integrering kan minska risken för suboptimeringar, och synergieffekter kan erhållas som innebär att större framgångar kan uppnås än vad som skulle ha varit möjligt om arbetet med Lean och miljö hade bedrivits isolerat. Med vetskapen om att en integration är möjlig och har potential att vara fördelaktig ur företagsekonomisk och miljömässig synvinkel utarbetade författarna en modell för hur Lean och miljöarbete kan bedrivas integrerat. I samråd med Sustainia AB bestämdes att denna modell skulle kallas Green Lean, vilket således åsyftar en miljöanpassad, ”grön” form av Lean. / This report is the result of a master thesis written at the Department of Management and Engineering at Linköping University commissioned by the consultancy firm Sustainia AB. Lean production, also known as Lean, has during the last decade increasingly become a more attractive production philosophy for decreasing costs and increasing customer satisfaction by improving customer service and obtaining more efficient production flows. Several authors have pointed out that Lean has the potential to directly improve the environmental performance of a company, mostly by decreasing waste generation. Further, there are studies showing that some possibilities for improvement and cost savings risk not being discovered if the operations are seen strictly from a Lean perspective. When an environmental perspective is included there is a chance that these improvements and cost savings are discovered. This indicates that both environmental and cost related advantages might be achieved by integrating the Lean approach with that of the environment. The purpose of this master thesis was to investigate how the work with Lean and environmental aspects affect one another. If applying the two principles together was shown to be both possible and beneficial from a business point of view, the authors would propose how these two concepts could be integrated into a single model. A combination of literature studies and interviews were used to fulfill the purpose. Four Swedish enterprises, which work according to the Lean principles and also have an active environmental profile, were interviewed about their way of working with the two approaches, as well their views on an integration of these. From the findings in this study the authors concluded that several of the fundamental concepts concerning Lean and environmental aspects support each other. Within both, continuous improvements and waste elimination are seen as important components, and they both support an organisational culture where the personnel are encouraged to solve problems and improve the performance of the company. Conversely the authors found that there is a risk that certain of the Lean tools risk having a negative influence on the company’s environmental performance. However, in many cases this can be avoided by proactive planning. Lean can contribute to a company’s environmental work by its proactive approach, structured way of operating and long-term way of thinking. In general the interviewed companies regarded Lean as having a positive influence on their environmental work, even though none of them had carried out an evaluation on how their work with Lean affected their environmental key performance indicators. The quantitative data obtained from the literature study indicates that Lean can lead to a direct decrease of a company’s environmental impact within several areas. As a result of these qualitative and quantitative data the authors of this thesis have found clear indications showing that Lean might have a positive impact on environmental key performance indicators. An active environmental work can also contribute to the work with Lean. Potential cost saving, which might not have been discovered with the Lean perspective, can be revealed when the organisation is studied from an environmental point of view. The study further showed that it not only is possible to integrate Lean and environmental work, but that it also has potential to be beneficial from both a business and an environmental standpoint. An integration of Lean and environmental issues can reduce the risk of sub optimisations, and synergies can be achieved, meaning that the two systems can accomplish more together than they would in isolation. With this knowledge, the authors composed a model for how Lean and environmental work can be practised and integrated. In consultation with Sustainia AB it was decided that this model should be called Green Lean, which hence refers to an environmentally favourable, “green”, version of Lean.