<p> </p><p>The aim with this essay is to examine the individual's expectations in the meeting with a job coach. It has become all more common with job coaches, in order to meet the unemployment in the society. The survey builds on a quantitative method, where 29 individuals who are linked to a changeover-program towards new jobs, have replied to a questionnaire. The survey shows that the participants have expectations on the coach as a supporting function. There is also a trust to that the contact with a coach will lead to new employment. In conclusion, there is among some of the participants a view about that there is someone else than themselves that has a responsibility in order to reach employment.</p><p> </p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder upplevde var en meningsfull sysselsättning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsättning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra män, med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder som hade sin sysselsättning tillgodosedd genom en privat hjärnskadeverksamhet. Teorierna som användes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM – känsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen. Studien visade att det är viktigt att träffa andra i ett socialt sammanhang och att arbete kan vara en viktig del i identifikationen för individer. Studien visade även att en meningsfull sysselsättning kunde innebära att hänsyn togs till individernas funktionshinder, att kunna påverka sitt arbete, och att känna sig behövd samt att individen känner att denne kan ge något till andra.</p>

<p> </p><p> </p><p>Sammanfattning</p><p>Arbetsmarknaden förändras hela tiden, vilket innebär en omställning för alla som har ett arbete och en sysselsättning. Det ställs högre krav på arbetstagarna vilket, medför ännu svårare förutsättningar för de som redan nu står utanför arbetsmarknaden.</p><p>Vi har i denna studie valt att se på hur sociala arbetskooperativ kan fungera som alternativ sysselsättning. Vi har valt att titta på detta, tänkt för människor som har någon typ av psykisk nedsättning och utifrån deras behov.</p><p>Vi har genom att titta på denna specifika grupps behov i arbetslivet, undersökt om dessa behov kan tillgodoses genom ett socialt brukarkooperativ.</p><p>Detta för att få ökade kunskaper om sociala arbetskooperativs plats som en alternativ sysselsättning/arbete för människor med särskilda behov.</p><p>Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativa intervjuer med ovan nämnd målgrupp samt personal som arbetat med kooperativa verksamheter. Vårt resultat baseras dels på dessa intervjuer dels, på jämförelser med relevant insamlad data i form av tidigare studier och litteratur.</p><p>Resultatet visar att respondenternas behov mycket väl kan tillgodoses i ett socialt brukarkooperativ. Vidare framgår av resultatet att det i stor utsträckning finns både ekonomiska och sociala vinster att utvinna genom dessa.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse omgivningens stöd har för en fungerande återgång till sysselsättning för whiplashskadade kvinnor. Fem kvinnor som alla har återgått till sysselsättning efter sin whiplashskada deltog i en kvalitativ intervju med öppna frågor kring betydelsen av omgivningens stöd och andra bidragande faktorer. Jag har haft Antonovskys teori om KASAM samt Putnams teori om socialt stöd som teoretisk grund. Då fokus har legat på att få fram deras upplevelse av omgivningens stöd genom min tolkning och förståelse har hermeneutiken använts som metod. Resultatet visade att omgivningens stöd i olika former var en viktig faktor för en lyckad återgång. Det handlade främst om praktiskt eller emotionellt stöd från myndigheter, familj och vänner. Det visade sig också att personliga förhållningssätt spelade in, såsom envishet och positivt tänkande.</p>

<p>Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar årligen ca 6000 kvinnor i Sverige. Sjukdomen och dess behandling leder till omställning i livet med såväl psykisk som fysisk förändring hos individen. Syftet med studien var att beskriva vilka copingstrategier kvinnor använde sig av för att hantera livssituationen vid sjukdom och behandling då de drabbats av bröstcancer. Litteraturstudien baserades på latent innehållsanalys från innehållet i åtta vetenskapliga studier. Resultatet visade att de drabbade kvinnorna kände behov av trygghet och vägledning samt att deras grundläggande kognitiva inställning var betydande för hanteringen av sjukdom. Att känna stöd var viktigt för bearbetningen samt att kvinnorna hade ett behov av att känna sig normala. Det framkom att drabbade kvinnor ansåg optimism som en betydande inställning för tillfrisknandet. Vidare visar resultatet att någon form av sysselsättning främjade hanteringen av känslor i samband med bröstcancer. Slutsatser som dragits var att sjuksköterskan bör vara öppen och visa förståelse för den sjuke individens religiösa tro. Det bör även finnas en öppenhet och engagemang hos sjuksköterskan gällande individers olika sätt att uttrycka och bearbeta känslor på.</p>

<p>Vi har haft för avsikt att, med hjälp av Foucaults teori om styrning, synliggöra styrningspraktiker och styrningsstrategier utifrån verksamhetschefens, handledares och assistenter berättelser om arbetet i ett socialt företag. Går det att se styrningens strategier, genom egenmakt och delaktighet istället för att med lagar och tvång, med hjälp av en teori som belyser maktrelationer och styrning?</p><p> </p><p>Analysen och tolkningen av den insamlade empirin har gjorts ur ett maktperspektiv, med hjälp av Foucaults teori om styrningsmentalitet. Denna teori beskriver hur människor, genom styrning, formas till goda och fungerande medborgare. Den problematiserar och belyser hur makten och dess strategier förändras under utveckling och förändring av samhället och den liberala demokratin. Nya makt- och styrningsformer har bildats, som bättre är anpassade till den ökade individualiseringen i samhället. Lagar och förordningar, som verktyg för att styra människor till önskade beteenden, har delvis ersatts med en styrning och strategier som tar ursprung i mer liberala tankar. Nya strategier som siktar in sig på att ge individer känslan av egenmakt över sitt eget liv, men med samma fortsatta mål av styrning.</p><p> </p><p>I vår analys och vårt resultat, ser vi denna teori som användbar för att få en ökad förståelse för hur maktstrategier kan belysas. Genom intervjupersonernas berättelser har vi fått en förståelse för, ur ett styrningsperspektiv, hur strategier och tekniker som utgår från en inställning till medarbetarna och den verksamhet de bedriver, verkar inom Atrium som socialt företag. </p><p> </p><p>Undersökningen har en kvalitativ deduktiv ansats med intervju som teknik för att insamla empiri. Intervjuerna har genomförts i form av öppna riktade intervjuer kring tre temaområden. De tre teman vi utgått ifrån är: Atriums funktion och syfte. Vad det är som gör att Atrium fyller sin funktion som ett socialt företag? Hur ser intervjupersonerna på sina och andras roller i Atrium?</p>

<p><strong>Variations in fertility have caused a problematic situation in Sweden among other European countries. According to </strong>the Council of Europe we are facing an economic and demographic challenge, when the baby boomers of the 1940’s are retiring. <strong>Economists have for a long time studied the connection between economic factors and fertility, and several studies have found a correlation between business cycles and birth rates. This connection is again of current interest 2008, when a financial bubble bursts at the same time as a baby boom occurs. A similar event happened in 1992 when the latest baby boom occurred at the same time as a financial bubble.</strong></p><p><strong> </strong></p><p>This study investigates the correlation between real disposable income, employment among women, the price development of small houses, family policies and fertility during the period 1960-2008. The conclusions are reached by studies of earlier research and literature on economic theory of fertility. In the analysis theories and the results of earlier research are compared to empiric macro data taken from the Swedish Statistical Agency.</p><p> </p><p>The conclusions are that a causal relation between economic factors and fertility exists, but it is not obvious; is fertility affected by variations in economic factors or the opposite? Employment affects both women’s income and their entitlement to parental benefit, which means that fertility and female employment are closely connected. Both financial bubbles and baby booms arise from the same psychological factors, which are rarely explained in economic models. When the Swedish parental benefit was introduced it had two effects; first it made the average age of women having their first baby increase, and secondly fertility became more closely connected to business cycles.<em>  </em></p>

No description available.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder upplevde var en meningsfull sysselsättning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsättning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra män, med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder som hade sin sysselsättning tillgodosedd genom en privat hjärnskadeverksamhet. Teorierna som användes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM – känsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen. Studien visade att det är viktigt att träffa andra i ett socialt sammanhang och att arbete kan vara en viktig del i identifikationen för individer. Studien visade även att en meningsfull sysselsättning kunde innebära att hänsyn togs till individernas funktionshinder, att kunna påverka sitt arbete, och att känna sig behövd samt att individen känner att denne kan ge något till andra.

Variations in fertility have caused a problematic situation in Sweden among other European countries. According to the Council of Europe we are facing an economic and demographic challenge, when the baby boomers of the 1940’s are retiring. Economists have for a long time studied the connection between economic factors and fertility, and several studies have found a correlation between business cycles and birth rates. This connection is again of current interest 2008, when a financial bubble bursts at the same time as a baby boom occurs. A similar event happened in 1992 when the latest baby boom occurred at the same time as a financial bubble.   This study investigates the correlation between real disposable income, employment among women, the price development of small houses, family policies and fertility during the period 1960-2008. The conclusions are reached by studies of earlier research and literature on economic theory of fertility. In the analysis theories and the results of earlier research are compared to empiric macro data taken from the Swedish Statistical Agency.   The conclusions are that a causal relation between economic factors and fertility exists, but it is not obvious; is fertility affected by variations in economic factors or the opposite? Employment affects both women’s income and their entitlement to parental benefit, which means that fertility and female employment are closely connected. Both financial bubbles and baby booms arise from the same psychological factors, which are rarely explained in economic models. When the Swedish parental benefit was introduced it had two effects; first it made the average age of women having their first baby increase, and secondly fertility became more closely connected to business cycles.