Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar årligen ca 6000 kvinnor i Sverige. Sjukdomen och dess behandling leder till omställning i livet med såväl psykisk som fysisk förändring hos individen. Syftet med studien var att beskriva vilka copingstrategier kvinnor använde sig av för att hantera livssituationen vid sjukdom och behandling då de drabbats av bröstcancer. Litteraturstudien baserades på latent innehållsanalys från innehållet i åtta vetenskapliga studier. Resultatet visade att de drabbade kvinnorna kände behov av trygghet och vägledning samt att deras grundläggande kognitiva inställning var betydande för hanteringen av sjukdom. Att känna stöd var viktigt för bearbetningen samt att kvinnorna hade ett behov av att känna sig normala. Det framkom att drabbade kvinnor ansåg optimism som en betydande inställning för tillfrisknandet. Vidare visar resultatet att någon form av sysselsättning främjade hanteringen av känslor i samband med bröstcancer. Slutsatser som dragits var att sjuksköterskan bör vara öppen och visa förståelse för den sjuke individens religiösa tro. Det bör även finnas en öppenhet och engagemang hos sjuksköterskan gällande individers olika sätt att uttrycka och bearbeta känslor på.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader i antalet vänskapsrelationer mellan kvinnor och män, samt om skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta individerna träffar sina vänner kan hjälpa till att förklara denna skillnad. I teoridelen diskuteras vad vänskap är utifrån olika vänskapsdefinitioner, samt varför vi har vänner. Vidare presenteras genusteorier som förklarar varför kvinnor och män agerar på olika sätt i samhället, samt relationen mellan vänskap och genus. Korstabeller och en multipel linjär regressionsanalys har genomförts på datamaterialet som är hämtat ifrån Levnadsnivåundersökningen år 2000. Det slutgiltiga antalet respondenter var 5142 stycken som i undersökningen fick besvara sina levnadsförhållanden som exempelvis vänner, familj, utbildning och arbetsförhållanden. I studien formulerades tre hypoteser, där resultaten till att börja med visade att kvinnor har färre vänskapsrelationer än män, samt att män är yrkesverksamma i större utsträckning och träffar sina nära vänner oftare jämfört med kvinnor. Den multipla linjära regressionsanalysen visade att kvinnor har färre vänner än män, men att skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta vännerna träffas inte helt kan förklara skillnaderna mellan kvinnors och mäns antal vänskapsrelationer.

Det finns ett sysselsättningsgap mellan inrikes- och utrikes födda på arbetsmarknaden vilket är en fråga som har engagerat många forskare. Denna studie undersöker hur immigrationsålder och föräldrarnas ursprung kan påverka utbildningsnivå och sysselsättning. Materialet som används i studien är insamlat mellan 2010-2011 och är ett representativt urval ur den svenska befolkningen. I syfte att förklara dessa samband används immigrationsålder och föräldrarnas ursprung som en proxy för landsspecifikt kapital i form av språkkunskaper och tillgången till sociala nätverk. Resultatet visar att föräldrarnas ursprung har en signifikant inverkan på både utbildningsnivå och sysselsättning. Analyser av immigrationsålder ger dock ett mer svårtolkat resultat. Immigrationsålder har signifikant inverkan på utbildningsnivå men det finns inget stöd för att landsspecifikt kapital kan användas för att förklara sambandet. Sysselsättningsnivå påverkas inte av immigrationsålder på ett sätt som går i linje med tidigare forskning.

Abstract The aim of this paper was to study social workers experience of working with clients that do not have an occupation or who have earlier lacked an occupation and the subsequent work towards change. This study was conducted with a qualitative method. The empirical data is based on five interviews with professional social workers and the result has been analyzed based on systematic theory. The analysis resulted in four different themes; working methods, the process of change, obstacles in the change process and distinctive groups. The result show that the social workers use a variety of working methods in their daily work with clients, such as motivational-, goal-oriented-, empathetic working methods, different kinds of treatment work and by creating a good work alliance with the client. Obstacles that the social workers experience in their work with clients towards change include inadequate cooperation, shame, resources, and the client's negative attitude. The result also show that the respondents of the study agree that participation and a perceived meaningfulness of the client are crucial for the outcome of the work. Another thing that appears in the result is the presence of groups of individuals who are distinguished regarding certain topics. These groups of individuals may be more difficult to motivate than other individuals within the target group or there may be circumstances surrounding the individual, such as alcohol or drug abuse, which makes it difficult to achieve a change. Our conclusion is that the key to successful change is communication and participation. A positive consequence of the client's involvement in (part of) the decision making during the change process means that he or she experiences a sense of meaning with what is happening, which proved to be very important for a successful outcome of the work. Keywords: occupation, mental health, systematic theory / Sammanfattning Syftet med studien var att studera socialarbetares erfarenheter av att möta klienter som saknar eller har saknat sysselsättning samt det påföljande förändringsarbetet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Empirin baseras på intervjuer med fem yrkesverksamma socialarbetare och resultatet har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Analysen utmynnade i fyra olika teman; arbetssätt, förändringsprocessen, hinder i förändringsprocessen samt utmärkande grupper. Resultatet visar att respondenterna i sitt dagliga klientarbete använder sig av en rad olika arbetssätt, så som motiverande-, målfokuserat-, behandlande- och inkännande arbetssätt samt vikten av att skapa en bra arbetsallians med klienten. Hinder som respondenterna upplever i förändringsarbetet med klienterna är bland annat bristfällig samverkan, skam, resurser samt klientens negativa inställning. Resultatet visar även att studiens respondenter är överens om att delaktighet och en av klienten upplevd meningsfullhet är avgörande för arbetets utgång. Ytterligare något som framkommer i resultatet är förekomsten av grupper av individer som utmärker sig rörande vissa frågor. Dessa grupper av individer kan vara svårare att motivera än övriga individer inom den studerade målgruppen eller så kan det finnas andra omständigheter kring individen, till exempel missbruk, som gör det svårt att kunna uppnå en förändring. Vår slutsats är att nyckeln till ett lyckat förändringsarbete är kommunikation och delaktighet. En positiv följd av att klienten själv får vara delaktig i (en del av) de beslut som tas under förändringsprocessen medför att han eller hon i större grad upplever en meningsfullhet med det som händer och sker vilket visat sig vara mycket viktigt för ett lyckat resultat av arbetet. Nyckelord: sysselsättning, psykiskt mående, systemteori

Nya dator– och robotsystem utvecklas ständigt och är på väg in i så gott som alla branscher. En mycket omdiskuterad artikel från USA har med anledning av detta beräknat en så kallad automatiseringssannolikhet för samtliga yrkesgrupper i landet. 2010 gjorde författarna ett försök att förutspå framtiden och drog slutsatsen att 47 procent av alla yrken i USA kommer att försvinna till följd av automatisering under de kommande 20 åren. Denna studie undersöker, med hjälp av måttens svenska motsvarighet, i vilken utsträckning digitaliseringen påverkat sysselsättningsfördelningen i Sverige mellan 2001-2013. Då fler faktorer naturligtvis kan ha betydelse har variabler såsom sannolikhet för att flytta delar av produktionsprocessen utomlands (offshoring) och grad av rutinmässighet (RTI) också tagits med i modellerna. Resultatet visade att det finns ett statistiskt säkerställt samband mellan förändringen i andel sysselsatta i ett yrke och yrkets automatiseringssannolikhet, även om effekten är svag. Ju högre automatiseringssannolikhet ett yrke har, desto sämre har sysselsättningsutvecklingen i termer av yrkets andel av den totala sysselsättningen varit. Även RTI och offshoring uppvisar ett negativt samband med sysselsättningsutvecklingen.

Den svenska migrationen karakteriseras av en stor invandring, vilken nådde en rekordhög nivå under år 2015. Det är framförallt Afghanistan, Irak och Syrien som står för majoriteten av invandringen till Sverige från år 2010 och framåt. Syftet med denna studie är att analysera skillnader i sysselsättningsgraden hos utrikesfödda i Sverige, där framförallt flyktinginvandringen från Afghanistan, Irak och Syrien är av intresse. Genom jämförelser av data från SCB gällande utbildningsnivå och sysselsättning bland män och kvinnor i olika åldrar finner studien att utrikesfödda från dessa tre länder har en lägre sysselsättning än den totala gruppen av utrikesfödda personer. Sysselsättningsgraden och utbildningsnivån är högst i åldern 35–44 år. Den yngre generationen och framförallt kvinnor tenderar att vara väl utbildade men också ha en lägre sysselsättningsgrad än män. Flyktingar från dessa tre länder har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden än utrikesfödda totalt sett och därför bör etableringspolitiken rikta särskilda åtgärder till flyktinginvandrande kvinnor som invandrar i unga år.

Bakgrunden till studien är att daglig verksamhet till stor del handlar om att skapa meningsfull sysselsättning för dem som inte har möjlighet att arbeta eller studera. Dock är meningsfull sysselsättning subjektivt och komplext och skiljer sig åt mellan brukare, personal på dagliga verksamheter och politiker. Syftet med studien är att få kunskap om pedagogers erfarenheter av att skapa meningsfull sysselsättning för brukare på daglig verksamhet. Detta genom att dels få kunskap om pedagogers syn på vad meningsfull sysselsättning kan innebära och vilka förutsättningar som behövs för att skapa meningsfull sysselsättning, dels få kunskap om pedagogernas roll att skapa meningsfull sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ semistrukturerad intervju. Intervjuerna har skett med fyra pedagoger på daglig verksamhet som har det pedagogiska ansvaret. Antonovskys teori om Känsla av sammanhang och Shiers delaktighetsmodell har använts för att analysera resultatet. I resultatet framkommer det att synen på vad meningsfull sysselsättning innebär kan se olika ut och att pedagogerna har en bred roll med flera uppgifter. Uppgifterna handlar bland annat om att ha ett stort kontaktnät runt brukarna och att skapa förutsättningar till meningsfull sysselsättning genom att göra daglig verksamhet till en trygg, motiverande och anpassad miljö. / The background to the study is that daycare center are largely about creating meaningful activity for those who have an LSS decision and are unable to work or study. However, meaningful activity is subjective and complex and differs between participants, staff at daycare centers and politicians. The aim of the study is to gain knowledge about pedagogues’ experiences of creating meaningful activity for participants at daycare center. This by gaining knowledge of the pedagogues’ views on what meaningful activity might mean and what conditions are needed to create meaningful activity, and gaining knowledge of the professional role of the pedagogues’ in relation to creating meaningful activity. The method used is a qualitative semi-structured interview. The interviews were conducted with four pedagogues who have the pedagogical responsibility at daycare centers. Antonovsky's theory Sense of Coherence and Shier's model of participation has been used to analyze the results. The result show that the views of what meaningful activity might mean differs and that the pedagogues’ professional role contains several tasks. The tasks include, among other things, managing a large contact network around the participants and creating the conditions for meaningful activity by making daycare centers a safe, motivating and adapted environment.

Forskning har visat att gruppen individer med psykiska funktionsnedsättningar är de som står längst bort från arbetsmarknaden och att det är den grupp som har minst sysselsättning. Att arbete är en stor och betydelsefull del av en individs liv men att det ändå finns en grupp människor som står utanför är utgångspunkten i studien. Syftet med studien är att studera hur verksamheter i södra Skåne arbetar för att öka möjligheten till arbete och sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Studien syftar till att både analysera men också beskriva hur dessa verksamheter arbetar och vad de har för insatser som stödjer och hjälper till för att öka delaktighet i arbetslivet. Materialet som är inhämtat i denna studie kommer utifrån bland annat semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är genomförda digitalt med olika verksamheter som arbetar med arbetsrelaterade frågor. Materialet från bland annat intervjuerna har jag senare analyserat. Analysen har gjort genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att det utförs ett arbete bland verksamheterna för att öka möjlighet till sysselsättning och arbete för individer med psykisk funktionsnedsättning. Det visar även att det finns verksamheter som prioriterar denna grupp och för att de ska få bli delaktiga i arbetslivet. Resultatet visar dock att verksamheternas arbete inte är det enda som har en påverkan utan att samhällets syn spelar en stor roll. Värderingar och fördomar påverkar en stor del av denna fråga och trots det hårda arbetet från verksamheternas sida så ses personer med psykiska funktionsnedsättningar fortfarande som avvikande. / Research has shown that the group of individuals with mental disabilities are the ones furthest from the labor market and that it is the group that has the least employment. Work is a large and significant part of an individual's life, but that there is still a group of people who are outside is the starting point in the study. The purpose of the study is to study how businesses in southern Skåne work to increase the opportunity for work and employment for people with mental disabilities. The study aims to both analyze but also describe how these activities work and what they have for initiatives that support and help to increase participation in working life. The material obtained in this study is based on, among other things, semi-structured interviews but also previous research. The interviews are conducted digitally with various activities that work with work-related issues. The material from, among other things, the interviews I have later analyzed. The analysis has been done through a qualitative content analysis. The results of the study show that work is being carried out among the activities to increase opportunities for employment and work for individuals with mental disabilities. It also shows that there are activities that prioritize this group and that they should be allowed to participate in working life. The results show, however, that the work of the activities is not the only thing that has an impact on the individual, but that society's view plays a major role. Values and prejudices affect a large part of this issue and despite the hard work on the part of the companies, people with mental disabilities are still seen as deviant.

Syftet med denna studie är att skildra och analysera vilka stödinsatser och förberedelser som behöver vidtas för att underlätta för elever som avslutat sina studier från gymnasiesärskolan att komma ut i arbetslivet. Syftet resulterar i följande frågeställningar: Hur ser elever som gått gymnasiesärskolan och de professionella på utbildningens stödinsatser och förberedelser till arbete? Hur ser elever som gått gymnasiesärskolan och de professionella på möjligheter och hinder till arbete efter avslutad utbildning? Hur ser de professionella på sitt arbete i gymnasiesärskolan för att skapa förutsättningar till arbete efter avslutad utbildning? För att svara på syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod använts. Den utgörs av tolv semistrukturerade intervjuer med sex elever som avslutat sina studier från gymnasiesärskolan samt två yrkeslärare, en speciallärare, två studie- och yrkesvägledare och en kommunsamordnare i två olika städer. Med hjälp av tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna; karriärvalsteori och social identitetsteori, har resultatet analyserats. Resultatet visar att praktikplatserna under studietiden har stor betydelse för huruvida eleverna lyckas komma ut i arbetslivet efter avslutade studier. Samverkan mellan skolan och olika aktörer samt en bra handledare som är villig att ta hand om eleven är en av förutsättningarna för att praktikplatsen skall fungera. Förberedelser och anpassningar på arbetsplatserna framhävs också som viktiga faktorer i vår studie. Några av förutsättningarna för att eleverna ska få och behålla ett arbete visar sig vara att undervisningen anpassas efter den arbetsplats de skall arbeta på med identiska arbetsuppgifter för att förebygga hinder och misslyckanden. Genom handledning och stöd till både handledare på arbetsplatserna och eleverna kan framgång nås och hinder undanröjas.

Bakgrund: Arbetslöshet medför en rad hälsokonsekvenser för individen och i februari 2022 var 7,7% av Sveriges befolkning arbetslösa. Hälsofrämjande insatser och sysselsättning har visat sig medföra ett flertal hälsovinster för individen. Däremot finns det få studier som har undersökt huruvida levnadsvanor påverkar arbetssökandes livssituation.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om arbetssökande upplever att hälsofrämjande insatser skulle kunna bidra till ökad sysselsättning. Frågeställningar: Hur upplever arbetssökande sin hälsa? Upplever arbetssökande att de behöver hjälp med sina levnadsvanor?Metod: Studien är tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och utgår från en mixadmetod med en konvergent design. Data samlades in via en kvantitativ enkät med en likertskala samt via kvalitativ ansats genom öppna frågor med innehållsanalys.Resultat: Resultatet av studien visar på att respondenterna inte är måna om sin hälsa men att de önskar må bättre och kunna känna sig tillfreds med sig själva i framtiden. Resultatet visar även att det finns brister i självtilliten något som även utgör ett hinder för arbetssökande i att uppnå ökad sysselsättning.Slutsats: Det finns ett behov av hälsopromotiva insatser för arbetssökande för utveckling av hälsorelaterade livskunskaper. Hälsofrämjande insatser kan bidra till ökad sysselsättning, då respondenterna upplever att de inte har en bra självbild eller självkänsla för att söka jobb men även att de inte upplever sig ha en god hälsa.