<p>Arbetslöshet har visats medföra effekter på folkhälsan. Arbetslösheten är för tillfället stor isamhället och det är främst unga som drabbas. Till följd av detta har Tranemo kommun startatprojektet Vita Villan med syfte att främja arbetslösa ungas välmående och förbättra derasmöjligheter till sysselsättning. Det finns många sätt arbeta på då människor påverkas på olikasätt och i olika sammanhang. Sociala faktorer och individens upplevelser inverkar påarbetslöshetens konsekvenser. Syftet med studien var att undersöka deltagarnas upplevelser avprojektet samt hur Vita Villan har påverkat dem. Studien bygger på åtta enskilda intervjuermed deltagare från Vita Villan. Resultatet visade att deltagarna överlag upplevde projektetVita Villan som positivt. Deltagarna fick hjälp med att utforma ett CV och de kände att de fåttsocialt stöd från både handledare och övriga deltagare. Det som betydde allra mest var självasysselsättningen, att ha någonstans att tillbringa sin vardag. Slutsatsen blir därför att den härtypen av projekt kan medföra positiv påverkan på deltagarnas psykiska hälsa men även attarbetssättet kan utvecklas för att bli mer effektivt, bland annat kan förbättringar ske genommer individanpassat stöd och större utrymme för egen aktivering. Fler studier behövs för attkvalitetssäkra arbetsmetoderna och säkerställa arbetets effekter.</p>

Arbetslöshet har visats medföra effekter på folkhälsan. Arbetslösheten är för tillfället stor isamhället och det är främst unga som drabbas. Till följd av detta har Tranemo kommun startatprojektet Vita Villan med syfte att främja arbetslösa ungas välmående och förbättra derasmöjligheter till sysselsättning. Det finns många sätt arbeta på då människor påverkas på olikasätt och i olika sammanhang. Sociala faktorer och individens upplevelser inverkar påarbetslöshetens konsekvenser. Syftet med studien var att undersöka deltagarnas upplevelser avprojektet samt hur Vita Villan har påverkat dem. Studien bygger på åtta enskilda intervjuermed deltagare från Vita Villan. Resultatet visade att deltagarna överlag upplevde projektetVita Villan som positivt. Deltagarna fick hjälp med att utforma ett CV och de kände att de fåttsocialt stöd från både handledare och övriga deltagare. Det som betydde allra mest var självasysselsättningen, att ha någonstans att tillbringa sin vardag. Slutsatsen blir därför att den härtypen av projekt kan medföra positiv påverkan på deltagarnas psykiska hälsa men även attarbetssättet kan utvecklas för att bli mer effektivt, bland annat kan förbättringar ske genommer individanpassat stöd och större utrymme för egen aktivering. Fler studier behövs för attkvalitetssäkra arbetsmetoderna och säkerställa arbetets effekter.

Hartz-reformen inleddes 2003 och förändrade mycket i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och systemet för den ekonomiska ersättningen vid arbetslöshet stramades till stor del åt. Många regleringar rörande låginkomsttagare skrevs om och hela arbetsmarknaden verkade vändas upp och ner. Innan den ekonomiska krisen slog till i Europa var Tyskland ett land med hög arbetslöshet och statistiken såg inte alls bra ut. Vid 2005 vände detta, och när många EU-länder såg en kraftig ökning av arbetslösheten fortsatte Tyskland att reducera sin arbetslöshet. I Sverige kan vi se många förändringar som liknar reformen eller syftar till att åtgärda samma problemområden. Exempel på detta är subventioner på vissa grupper av arbetstagare, motverkan av svart husarbete och liknande arbetsmarknadspolitiska program genom arbetsförmedlingsstjänster för att hjälpa arbetssökande in på marknaden. De mest betydande faktorerna som spelat in i Tysklands höga sysselsättning bland ungdomar, är till synes en välutvecklad övergång mellan skola och arbetsliv samt en kulturell inställning och sedvänja bland företagarna att stötta ungdomar och leda dem in på arbetsmarknaden. Vidare finns ett samband mellan den generellt höga sysselsättningen i Tyskland och utvecklingen för gruppen låginkomsttagare. Omregleringar och skattesubventioner har möjliggjort låginkomstarbeten i en betydligt högre grad och det nya systemet tenderar att forcera arbetslösa till dessa arbeten. Uppsatsen behandlar en jämförelse av arbetsmarknadspolitiken bakom Tyskland och Sveriges utveckling av sysselsättningsgraden främst under 2000-talet. Syftet är att redogöra vilka likheter och skillnader som kan ha bidragit till ländernas olika utveckling vad gäller sysselsättningsgraden.

During the study's first stage we noticed that the Swedish term ” utanförskap” was constructed for political purposes, the term’s ambiguity what was first raised our interest. Therefore the aims of this study was to examine how social workers at the social welfare office and the labor market related project Framtid Kronoberg  as well as politicians within the administration of Arbete &amp; Välfärd (Work &amp; Welfare) relates to utanförskap as a social phenomenon. The study’s second aim was to examine how the aforementioned persons consider utanförskap to be counteracted among young adults. The study has shown that the interviewees have different opinions regarding the meaning of utanförskap. Furthermore the study shows that there is a consensus regarding activation as the solution for utanförskap through either employment or by attending labor market related activities. The study has also shown that the activation requirements made by the politicians of the administration, with the purpose of placing young adults on social welfare in labor market activities consists of continuous controls and sanctions when deviation is noted.

Frågor som rör missbruk och missbrukare är omdebatterade i samhället. Ofta sker debatten i kombination med de ekonomiska aspekterna. Missbrukare som grupp är tärande för samhället och ofta hörs åsikter om hur problemen bäst kan lösas. Vår intention med undersökningen är att belysa problemet med ett inifrånperspektiv för att på det sättet utveckla en annars ganska ensidig debatt. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med personer som själva varit drogmissbrukare. Vi har valt att undersöka tiden efter brytpunkten och har varken intresserat oss för deras aktiva missbruk eller hur och varför de bröt med drogerna. Studiens syfte är att undersöka vad som gör det möjligt att behålla en drogfrihet. Detta har vi belyst utifrån frågeställningarna: "Vad anser personer med egen erfarenhet av drogmissbruk att de behövt för hjälp för att hålla sig drogfria", samt "vilka faktorer tycker tidigare drogmissbrukare har bidragit till att de kunnat behålla drogfriheten?" Vi har valt att analysera vår empiri utifrån de teoretiska begreppen förändring, nätverk och identitet. Resultatet visar att denna grupp har stora behov som samhället och det sociala skyddssystemet behöver uppmärksamma. Det sociala nätverk som omger personen är en faktor som fyller en betydande funktion, liksom en fungerande sysselsättning som ger personen förutsättningar att utvecklas på flera plan. Personerna behöver till detta också förståelse och stöd i olika former och de behöver framför allt gott om tid att genomföra sin omfattande förändring i sin egen takt. Nyckelord: Förändring, Nätverk, Sysselsättning, Identitet, Drogfrihet, Behov / Issues related to drug abuse and drug abusers are debated in society. Often the debate is done in combination with economic aspects. Addicts as a group is debilitating to society and often hear opinions on how best to resolve. Our intention with the survey is to illustrate the problem with an inside perspective on the development of an otherwise fairly one-sided debate. The survey is based on interviews with people who themselves were drug addicts. We chose to investigate the post-break point and have no interest in us for their active addiction or how and why they broke away from drugs. The purpose of this study is to examine what makes it possible to maintain a drug-free. This has been highlighted on the basis of questions: "What do people with personal experience of drug abuse that they needed help to stay drug-free", and "what factors like former drug addicts have contributed to those able to maintain drug-free?" We have chosen to analyze our empirical data by the theoretical concepts of change, network and identity. The result shows that this group has great needs that need attention by society and the social protection system. The social network surrounding the person is a factor that plays a significant function, as well as a functional activity that gives the person the opportunity to develop on several levels. Those people also need understanding and support in various forms and they need above all plenty of time to implement its comprehensive change at their own pace. Keyword: Change, Network, Employment, Identity, Drug-free, Needs

Efter avtjänat fängelsestraff kan individen befinna sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap, vilket gör att risken för återfall ökar. Trots att dessa individer förväntas försörja sig själva efter avtjänat fängelsestraff, visar forskning att de möts av flera hinder. Syftet med denna studie var att försöka förstå och förklara hur individers upplevda självförmåga påverkar deras möjligheter att skaffa sig en laglig sysselsättning efter avtjänat fängelsestraff för narkotikabrott. Ett socialpsykologiskt perspektiv valdes, som studerades med hjälp av Albert Banduras teori om den upplevda självförmågan. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta personer som avtjänat fängelsestraff för narkotikabrottoch som lyckats hitta laglig sysselsättning. Den insamlade empiriska datan bearbetades med tematisk analys. Resultatet visade att individens upplevda självförmåga hade både en positiv och en negativ inverkan på deras möjlighet att skaffa sig en laglig sysselsättning efter avtjänat fängelsestraff. Samtliga respondenter berättade att den motivation som stödet från deras familj, bekanta och/eller partner gav dem var nyckeln till den lyckade omställningen. Samhällets antistöd i form av krav på utdrag ur belastningsregister samt deras avsaknad av arbetslivserfarenhet och körkort minskade deras möjlighet att hitta en laglig sysselsättning. / After serving a prison sentence, an individual may experience social and economic exclusion, which further increases the risk of recidivism. Although it is expected that such individuals should be able to support themselves after serving a prison sentence, the study highlights the fact that they may encounter several obstacles in their attempt to obtain legal employment. The research questions concerned the sources of information that contribute to the individual's perceived self-efficacy. The purpose of this study is to gain an understanding of how an individual’s perceived self-efficacy affects her/his opportunities to obtain legal employment after serving a prison sentence for drug offenses. A social psychological perspective was chosen, which was studied with the help of Albert Bandura's theory. This qualitative study is based on semi-structured interviews with eight individuals who served prison sentences for drug offenses and managed to find legal employment afterwards. The collected empirical data were processed by means of thematic analysis. The results showed that perceived self-efficacy had both a positive and a negative effect on the possibility of obtaining legal employment after serving a prison sentence. All respondents stated that the motivation derived from family, acquaintance or partner support was the key to a successful transition. Society's anti-support/ in the form of criminal record as well as lack of work experience and a driving license reduced the possibility of obtaining legal employment

Syfte: Syftet med litteraturstudien är att identifiera hur sysselsättning påverkar känslan av välbefinnande hos vuxna med högfungerande autism. Syftet är också att identifiera behov av ytterligare forskning. Metod: Studien genomförs som en litteraturstudie/scoping study av 16 artiklar. Resultat: Resultatet av litteraturstudien presenteras utifrån fyra teman: Sysselsättning som betydelsefull för identitetsskapande, identitetsskapande som väg till välbefinnande, psykisk ohälsa och behov av kunskap och stöd. Det finns idag olika stödinsatser för målgruppen men de är få. De stödinsatser som finns är inte optimala för vuxna med högfungerande autism. Insatserna tillgodoser inte målgruppens behov. Personer med högfungerande autism motiveras av en sysselsättning inom personens intresseområde. Slutsatser: De slutsatser som presteras berör vidare forskning på vuxna med högfungerande autism. Vidare forskning behövs överlag på vuxna med diagnosen men även vidare utveckling av tillfredställande insatser för stöd och hjälp till sysselsättning. / Purpose: The purpose of the scoping study is to identify how activities relate to the feeling of well-being in adults with high functioning autism. The purpose is also toidentify needs of further research.Method: A scoping study is used to analyze and discuss 16 articles.Result: The result of the scoping study is presented through four themes: activities as important to the development of identity, identity development as a way to wellbeing, mental illness and the need for further support and knowledge. Various support exists for the adults with high functioning autism but they are few. The support available is not specifically for adults with high functioning autism. The support does not meet their needs. Adults with high functioning autism can be motivated through their specific area of interest.Conclusion: The conclusion presented refers to the need of further research considering activities and its consequences in adults with high functioning autism. Further research is also needed overall in the field of adults with the specific diagnosis and also to develop satisfying support and help to engage in activities.

According to several studies, it is difficult for highly educated immigrants to find a job that match their education. A large number of them are forced to work in low-skilled jobs to cope with their daily lives. In this study, I will examine highly educated immigrants experience of their situation in the Swedish labor market. The study aims to examine the obstacles and opportunities that highly educated immigrants face in the labor market. The study is based on internal opinions where personal experiences and reflections of different participants were analyzed. The focus of the study is how six educated immigrants describe their situation in the Swedish labor market. This paperaims to increase knowledge about highly educated immigrants' conditions, expectations, obstacles and opportunities in the Swedish labor market. The results of the interviews with the participants were analyzed using key concepts from the two sociologists Erving Goffman and Pierre Bourdieu. The results show that the lack of a valuable social network, loss of symbolic and cultural capital that the participants had in their home country, plus the various demands from the employer, which is a major focus on the Swedish language, makes it difficult for academic immigrants to find a qualified job. respond to their education. / Enligt flera studier är det svårt för högutbildade invandrare att hitta ett jobb som möter deras utbildning. Ett stort antal högutbildade invandrare tvingas arbeta i lågkvalificerade jobb för att klara av sitt dagliga liv. I den här studie kommer jag att undersöka högutbildade invandrares upplevelser av sin situation på den svenska arbetsmarknaden. Studien syftar till att undersöka de hinder och möjligheter som högutbildade invandrare står inför på arbetsmarknaden. Studien bygger på interna åsikter där personliga erfarenheter och reflektioner av olika deltagare analyseras. Studiens fokus ligger på hur sex högutbildade invandrare beskriver sin situation på den svenska arbetsmarknaden. Syftet är att fördjupa förståelsen kring faktorer som påverkar högutbildade invandrares inträde och integration på den svenska arbetsmarknaden. Resultaten av intervjuerna med deltagarna analyserades med hjälp av centrala begrepp från de två sociologerna Erving Goffman och Pierre Bourdieu. Mitt resultat visar att bristen på ett värdefullt socialt nätverk, förlust av symboliskt och kulturellt kapital som deltagarna hade i hemlandet, plus de olika kraven från arbetsgivaren som ligger stor fokus på det svenska språket gör det svårt för högutbildade invandrare att hitta ett kvalificerat jobb som bemöter deras utbildning.

Previous studies show that different groups of people fall between the cracks and that is a problem in society. One of these groups that tend to fall between the cracks are people with intellectual disabilities, since the transition between school and occupation is especially hard for the targeted group. That’s why we, in this essay, have studied how Social services, The Swedish employment agency and the adapted high school works with young adults aged 18-25 with intellectual disability so that they will get an occupation and not fall between the cracks. We also have studied what consequences not having an occupation can give, according to the professionals working with the group. To study this, we used a qualitative method through semi structured interviews and vignette study. To analyze the empirics we’ve used the theory collaboration and previous studies. We interviewed three professionals from The Swedish employment agency, three professionals from adapted high school and two professionals from Social services. The conclusion was that there were a minimal risk that young adults with intellectual disability will fall between the cracks in the specific municipality because of a strong safety net. However, it appeared that the authorities had flaws in their way of working that could increase the risk of adults with intellectual disability falling between the cracks. We also found that adults with intellectual disability did experience consequences like mental health issues and financial vulnerability by not having an occupation.

Detta arbete ämnar att beskriva hur arbetsmarknaden för sjökaptensexaminerade från examensåren 2010, 2013 och 2016 ser ut. Här redogörs skillnader och likheter mellan såväl de tre examensåren som svenska lärosäten med sjökaptensutbildning. Genom att kombinera en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag ges en inblick i situationen för den undersökta gruppen. Arbetet är en mixed mode-studie, datainsamlingsmetoder bestående av webb- post- och telefonenkät användes. Resultatet visar att en stor andel av respondenterna arbetar inom sjöfartssektorn, men att sysselsättningsgraden till sjöss har minskat jämfört med tidigare studier. Arbetsbrist har blivit en faktor att ta hänsyn till för sjökaptensexaminerade som är nya på arbetsmarknaden. En högre procentuell andel respondenter från Sjöfartshögskolan i Kalmar är sysselsatta till sjöss medan Chalmers i Göteborg representeras av en högre sysselsättning i land. Arbetets slutsats är att arbetsmarknaden för nyutexaminerade från sjöbefälsskolarna i Sverige genomgår en förändring. / This thesis focuses on study of the employment market for graduates from the Master Mariner degree that graduated in 2010, 2013 and 2016. It is a comparison between the three years of graduation within two Swedish universities that offer the Master Mariner programme. Data collection with combined quantitative and qualitative techniques within a mixed-mode study. Results show a majority occupied within the maritime sector, although vessel-based employment has decreased compared to past studies and redundancy is an emerging element. The percentage occupied within the vessel-based sector is higher in Kalmar Maritime Academy, Linnaeus University, compared to Chalmers University, the results from which show a higher concentration in shore-based occupation. The conclusion of this thesis is that the employment market for graduates from maritime institutions in Sweden is undergoing change.