Syftet med detta examensarbete är att studera och bidra med nya insikter om vad som är meningsfull kunskap för eleverna på en gymnasiesärskolas individuella program. Anledningen till att jag vill undersöka detta är att jag i mitt arbete inom denna skolform nästan dagligen möter ett dilemma i frågan om vad som är det viktigaste för den enskilda eleven att lära sig för att ha de bästa förutsättningarna i sitt framtida vuxenliv. Styrdokumenten för gymnasiesärskolans individuella program lämnar ett stort utrymme till individuella anpassningar, både beträffande stöd och kunskapsutveckling, och därmed blir också tolkningsutrymmet stort. Därför vill jag undersöka vilka uppfattningar lärare och elever, bland andra, har kring vad som är meningsfulla kunskaper för eleverna att få med från utbildningen ut i vuxenlivet. För att finna svar på detta har jag utgått från ett fenomenologiskt inspirerat metodval med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet av intervjuerna har jag tagit hjälp av teorier om KASAM och pliktetik respektive konsekvensetik för att belysa och perspektivera empirin. Huvuddragen i resultatet handlar om att meningsfulla kunskaper för eleverna på den undersökta gymnasiesärskolan utgår från elevernas framtidsbehov kopplat till vuxenliv och framtida sysselsättning. Följaktligen är det viktigt att få en bild av hur respektive elevs framtida liv kan se ut beträffande sysselsättning och vuxenliv. Eftersom det flesta eleverna, efter gymnasiet, går vidare till daglig verksamhet framstår det också som viktigt att eleverna i skolan arbetar med kunskaper relaterade till denna sysselsättning. Därmed framträder också en tydlig bild av att samarbetet mellan skolan och daglig verksamhet skulle behöva stärkas, bland annat i syfte att skapa samsyn kring vilka kunskaper som kan vara relevanta för den enskilda eleven utifrån framtida potentiella sysselsättningar. / The purpose of this thesis is to study and contribute with new insights about what is meaningful knowledge for the students who study the individual program on a special needs upper secondary school. The reason I want to investigate this is that I, in my work within this school form, almost daily meet a dilemma in the question about what´s the most important for the specific student to learn to get the best possibilities in their future adult life. The control documents regarding the special needs upper secondary school gives great opportunities to individual adjustments, concerning both support and learning and thereby the interpretation space is large. Therefore, I want to investigate the opinions of teachers and students, amongst others, about what is meaningful knowledge for the students to bring along into the adult life. To find answers to my questions I have used a phenomenologically inspired method including qualitative, semi-structured interviews. In the analysis of the results of the interviews I have applied theories about SOC together with duty ethics and impact ethics to help me illuminate and get perspectives on the empirical. The main results of the study indicate that meaningful knowledge for the students of the concerned special needs upper secondary school depend on the student’s future needs regarding adult life and future pursuits. Consequently, it is important to have an understanding on what the adult life and future pursuits of the specific student may consist of. Since the main part of the students, after leaving secondary school, continues in daily activities it also appears important to work with abilities linked to this kind of employment. Therefore, there is also a clear picture of the fact that the cooperation between school and daily activities would need to be strengthened, for instance to create consensus about what knowledges are relevant to the individual student regarding potential future pursuits.

I denna undersökning studeras betydelsen av färdigheterna läskunnighet, räknefärdighet och problemlösning på sysselsättning och lönenivå. Undersökningen fokuserar främst på att studera om färdigheterna hos kvinnor och utrikes födda har annorlunda påverkan än för befolkningen i helhet. Studien jämför resultaten mellan Sverige och Tyskland. Metoden som används är linjär multipel regressionsanalys med minsta kvadratmetoden.   Resultaten visar att en individs färdigheter har större betydelse för var i lönefördelningen hen befinner sig än om hen är sysselsatt eller inte. Effekterna på lön är genomgående positiva för båda länderna, men större för Tyskland än för Sverige – vilket indikerar att avkastningen på färdigheter är större i Tyskland. Resultaten visar vidare att kvinnor har lägre löner än män i både Sverige och Tyskland, men skillnaderna är genomgående större i Sverige. Det finns även vissa indikationer på att utrikes födda har det något svårare att komma in på den svenska än den tyska arbetsmarknaden. / This study analyses the importance of the skills literacy, numeracy and problem solving on employment and earnings. The main focus of this study is particularly if the effects of skills within the groups ‘women’ and ‘foreign born’ differ from the population as a whole. The study compares the results between Sweden and Germany. The method used is multiple linear regression analysis using ordinary least squares.   The results show that skills have a greater importance for an individuals placing in the wage distribution than for whether the individual is employed or not. The effects on wages are all through positive for both countries, but greater for Germany than Sweden – indicating that the return to skills is higher in Germany. The results further show that women’s wages are lower than men’s in both Sweden and Germany, but the gaps are larger in Sweden. There is also some evidence that foreign-born individuals have a harder time entering the Swedish labour market than the German.

<p>Syftet med studien har varit att ta reda på de idéer som unga vuxna (18-24 år) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsättningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det är möjligt att någon form av organiserad verksamhet kan hjälpa dem i övergången till vuxenlivet. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre män och två kvinnor, som har kontakt med Stockholms läns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller Täby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgångspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utläsas att det är viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att få möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet. Några känner sig ensamma med sin problematik, men menar att det skulle gå lättare om de fick stöd och hjälp att ta sig vidare av någon som förstår deras problematik och kan finnas till hands när de behöver extra stöd. Ett resultat är att de unga vuxna tycker det är av vikt att få stöd med studier och arbete i övergången till vuxenlivet och att det inom dessa verksamheter finns människor som tar hänsyn till deras funktionshinder. Ytterligare ett resultat visar att de unga vuxna upplever att det är svårt att få den hjälp de behöver. Slutsatsen är att det behövs ett närmare samarbete mellan landsting och kommun, kanske i en ny organisation som skulle kunna erbjuda både medicinska och rehabiliterande åtgärder för att kunna erbjuda unga vuxna en bra verksamhet. En sådan verksamhet skulle även kunna inrymma samarbete med övriga aktörer som arbetsförmedling, försäkringskassa, gymnasium och högskola.</p>

Syftet med studien har varit att ta reda på de idéer som unga vuxna (18-24 år) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsättningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det är möjligt att någon form av organiserad verksamhet kan hjälpa dem i övergången till vuxenlivet. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre män och två kvinnor, som har kontakt med Stockholms läns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller Täby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgångspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utläsas att det är viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att få möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet. Några känner sig ensamma med sin problematik, men menar att det skulle gå lättare om de fick stöd och hjälp att ta sig vidare av någon som förstår deras problematik och kan finnas till hands när de behöver extra stöd. Ett resultat är att de unga vuxna tycker det är av vikt att få stöd med studier och arbete i övergången till vuxenlivet och att det inom dessa verksamheter finns människor som tar hänsyn till deras funktionshinder. Ytterligare ett resultat visar att de unga vuxna upplever att det är svårt att få den hjälp de behöver. Slutsatsen är att det behövs ett närmare samarbete mellan landsting och kommun, kanske i en ny organisation som skulle kunna erbjuda både medicinska och rehabiliterande åtgärder för att kunna erbjuda unga vuxna en bra verksamhet. En sådan verksamhet skulle även kunna inrymma samarbete med övriga aktörer som arbetsförmedling, försäkringskassa, gymnasium och högskola.

Studiens syfte är att belysa klientens bedömning om boendestödets relevans i vardagen. Studien stöds av teoretiska perspektiv som besvarar frågan om hur klienten upplever vardagliga aktiviteter, meningsfull sysselsättning. I motsättning till klientens bedömning beskriver boendestödjarna deras syn på meningsfull sysselsättning och vardagliga aktiviteter. Syftet för studien uppnås genom en kvalitativ studie och baseras på intervjuer om hur klienten och boendestödjarens upplever boendestödets relevans i vardagen. I studien har fyra olika klienter och två boendestödjare (i åldrarna 29-60 år) intervjuats. Klienterna har psykiska och fysiska sjukdomar och har haft boendestöd i minst 3 år. Vid analys av intervjumaterialet har vi använt oss av verksamhetsteorin. Det perspektivet är samhällsvetenskapligt inriktat och studerar hur människan på olika sätt är beroende av verksamheter för att kunna hantera vardagen.   För att stärka vår teori har vi använt oss av ett teoretiskt perspektiv KASAM (känsla av sammanhang. Därefter har vi valt att stärka empirin och våra teoretiska perspektiv med två avhandlingar i den tidigare forskningen. Genom tidigare forskning kan förklaring ges till hur olika faktorer påverkar människor med psykiska funktionsnedsättningar, likväl som en förståelse för hur klienten upplever meningsfull sysselsättning, aktivitet och boendestöd som relevant för deras vardag.   För att kunna analysera intervjumaterialet valdes två strategier, meningskategorisering och meningstolkning. Utifrån dessa två strategier omformades sex teman till tre som sedan presenteras i resultatet. Analysen visar att boendestödet har en stor betydelse för att klienterna ska uppnå meningsfull sysselsättning, arbete och aktivitet i vardagen. Samtliga klienter har bra kontakt med sina boendestödjare och känner en trygghet samt gemenskap till dem.

The purpose of this study was to examine the experiences and perceptions of representatives for user-organizations regarding personal assistance at occupational activities, such as labour, studies and daily activity centers. This in order to gain knowledge about the meaning of personal assistance in regard to these kinds of occupations. We used a qualitative method with a social constructionist approach and interviewed a total of eight representatives from six different user-organizations. The study was based on their experiences and perceptions regarding the possibilities and limitations to personal assistance related to occupational activities. In order to interpret our empirical material we used empowerment as a theoretical concept. The study shows that personal assistance makes it possible for many users to work, study and participate in daily activity centers, which also has effects on other aspects of the users life. These effects sometimes differ between users and type of activities. Improvements regarding self-perception, health, social relationships and inclusion occurs however within all categories.

Verksamheten Spindeln i Västerås vänder sig till personer med så kallad dubbeldiagnos, människor med psykisk sjukdom och samtida missbruksproblematik. Syfte med denna studie var att söka kunskap om vad klienterna med så kallad dubbeldiagnos på verksamheten Spindeln upplevde som meningsfull sysselsättning, samt om verksamheten Spindeln bidrog till att klienterna upplevde sig inneha någon form av meningsfull sysselsättning. Empirin insamlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem klienter från Spindeln. De teorier som behandlades var känslan av sammanhang (KASAM), stigma samt socialt kapital. Dessa teorier användes till att tolka empirin tillsammans med tidigare forskning inom området psykisk sjukdom och meningsfull sysselsättning. Studiens resultat visade på betydelsen av att ha något att göra om dagarna, att meningsfull sysselsättning innebar en sorts trygghet i vardagen som medförde struktur och mening. Att ha ett socialt sammanhang att delta i var även det av mycket stor vikt enligt studiens deltagare samt en strategi för att undvika att hamna i psykos. Meningsfull sysselsättning var mycket individuellt och varierade beroende på respondenternas livssituation i relation till ålder, sjukdom, erfarenhet och visioner. Resultatet visade att Spindelns verksamhet upplevdes som meningsfull av deltagarna. / The activity Spindeln in Västerås is a project that attempts to deliver daily occupation for clients with dual diagnosis, people diagnosed with a mental disorder and a contemporary substance abuse. The purpose of this bachelor thesis was to gain knowledge about what Spindeln's dual diagnosis clients experience as meaningful occupation. The purpose was also to examine if Spindeln contributes to making its clients experience meaningful occupation.  The empirical material was based on qualitative and semi-structured interviews with five clients of Spindeln. The conceptual framework was based on concepts such as sense of coherence (SOC), stigma and social capital. This theories was used mainly to interpret empirical material together with earlier research regarding mental disorder and meaningful occupation. The findings of the study indicated that meaningful daily occupation was very important for dual diagnosis patients because it provides them with a feeling of safety which led to structured and meaningful days. Also the study indicated that having social connection to participate in, and a strategy to avoid a state of psychosis, was of great importance to the clients at Spindeln. Meaningful occupation turned out to be highly individual depending on variables such as age, disease, experiences and visions. The findings also indicated that Spindeln was meaningful according the clients.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur en kommun i Sverige arbetar kringatt förebygga ungdomsbrottslighet genom samverkan, hur uppfattningen avungdomsbrottslighet är av deltagarna i arbetet samt deras upplevelser av samverkan.Studien byggs på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio informanter som deltari samverkan kring att förebygga ungdomsbrottslighet. Intervjuerna analyserades utifråntematisk analys. Vad studien har observerat var att sysselsättning och förebilder ärdominerande synsätt på hur brottslighet förhindras för ungdomar, och att detta stämmerin med insatser som finns i kommunen. Sekretess upplevdes som det största hindret isamverkan, detta eftersom socialtjänsten var bundna till sekretess vilket försvåradeåterkopplingar om individer. Relationskapande var en viktig punkt i arbete, speciellteftersom det finns en låg tilltro till myndigheter i områden i kommunen. Över lagfungerade samverkan bra där många aktörer var delaktiga. Skillnader från andra kommunersom studien har hittat var att civilsamhället var en viktig aktör inom denna kommun, därden används som en brygga för polis och socialtjänst att nå ungdomar och som ögon påområden för att skapa en bättre helhetsbild av områdena. / The purpose of this essay was to examine how a municipality in Sweden collaborates usingcooperation in preventive work around dealing with juvenile delinquency, how juveniledelinquency is seen by the actors in the collaboration and the experiences working usingcollaboration. The study is based on a qualitative method with semi-structured interviewswith nine actors involved in collaboration with preventing juvenile delinquency. Theinterviews were analyzed using the method thematic analysis. The finding of the study wasthat occupation (leisure activities), and role models are the dominating views about howcrimes are prevented for youth, and that these views overlap with the kind of efforts thatare made to prevent crime in the municipality. Secrecy was seen as the main hindrance inthe collaboration, as the social service is bound by secrecy which leads to trouble regardingfeedback about individuals. Relationship building was an important part, especially sincein the areas there was a low trust towards authority. Overall, the collaboration worked well,and many actors were involved. Differences from other municipalities that the study hasfound were that civil society was an important player in this municipality, where it is usedas a bridge for police and social services to reach young people and as eyes on areas tocreate a better overall picture of the areas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare som arbetar med långtidsarbetslösa uppfattar fenomenet livslångt lärande. Uppfattningarna leder oss mot en djupare förståelse för hur fenomenet livslångt lärande konstrueras och hur denna konstruktion formar den praktik där studie- och yrkesvägledaren och den arbetslöse befinner sig. För att fånga dessa uppfattningar av livslångt lärande utgår studien från en fenomenografisk ansats och empirin samlas in genom intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som arbetar med individer i långtidsarbetslöshet. Studiens resultat visar på att konstruktionerna kring fenomenet livslångt lärande hos respondenterna innehåller uppfattningar om livslångt lärande som ett verktyg till den ekonomiska utvecklingen i vårt land. Inbyggt i denna konstruktion återfinns även uppfattningar om en idealbild kring hur individer ska kunna ta del av den del av det livslånga lärande som erbjuds inom ramen för utbildning eller arbete. För de individer som befinner sig i långtidsarbetslöshet och faller utanför denna ram blir studie- och yrkesvägledaren en central person. / The purpose of this study is to investigate how study and career counsellors who work with the long- term unemployed perceive the phenomenon of lifelong learning. The perceptions lead us to a deeper understanding of how the phenomenon of lifelong learning is constructed and how this construction shapes the practice where the study and career counselor unemployed are. To capture these perceptions of lifelong learning, the study is based on a phenomenographic approach and the empirical data is collected through interviews with eight study and career counsellors who work with individuals in long-term unemployment. The results of the study show that the constructions around the phenomenon of lifelong learning in the respondents contain perceptions of lifelong learning as a tool for the economic development in our country. Built into this construction are also perceptions of an ideal picture of how individuals should be able to take part in the part of life-long learning that is offered within the framework of education or work. For those individuals who are in long-term unemployment and fall outside this framework, the study and career counsellor becomes a key person. The study and career counselor ́s constructions of lifelong learning affect professional practice, which need to be made visible and reflected on.

There is no single commonly adapted model that explains the influence that various monetary policy instruments carry for the economy. During 2011-2017, the Swedish inflation rate has remained below the 2 percent target which has led the Riksbank to take measures aimed at stimulating the inflation. As of May 2018, the repo rate has experienced a number of decreases and is now at 􀀀0:50% which represents an unprecedentedly low level. With the inflation rate remaining below the target whilst the housing market has experienced substantial growth and recent decline, the question arises regarding what impact the repo rate exerts on various macroeconomic measures. In this paper, a statistical time series analysis is conducted using a Vector Autoregression model and the impulse responses are studied. A model of 7 economic variables is constructed to specially study the effect of the repo rate on employment and housing prices. Results demonstrate that rational expectations exist in the economy. Furthermore, results show that the repo rate influences factors affected by inflation rapidly, exerting maximum influence during the first year after the shock. On the other hand, real variables based on quantitative measures that are adjusted for inflation experience the greatest influence of the repo rate after a delay of 6 to 7 quarters. Employment experiences the greatest negative response to a repo rate shock after 7 quarters, with a magnitude of 0.317 standard deviations per standard deviation in the repo rate shock. Housing prices experience the greatest negative response to a repo rate shock after 4 quarters, with a magnitude of 0.209 standard deviations per standard deviation in the repo rate shock. / Det finns ingen allmänt vedertagen modell som beskriver olika penningpolitiska instruments påverkan på ekonomin. Under 2011-2017 har Sveriges inflationstakt legat under 2-procentsmålet vilket har fått Riksbanken att vidta åtgärder i syfte att stimulera inflationen. Fram till maj 2018 har upprepade sänkningar av reporäntan genomförts och den ligger i dagsläget på 0:50% vilket är den lägsta nivån någonsin. Då inflationstakten inte nått målet samtidigt som bostadsmarknaden har upplevt kraftig tillväxt och nylig nedgång uppstår frågan gällande vilken effekt som reporäntan utlovar på diverse makroekonomiska mått. I denna rapport genomförs en statistisk tidsserieanalys med en vektorautoregression och impuls-responserna studeras. En modell med 7 ekonomiska variabler skapas för att specifikt studera effekten av reporäntan på sysselsättning och bostadspriser. Resultaten visar att rationella förväntningar finns i ekonomin. Vidare visar resultaten att reporäntan influerar inflationspåverkade variabler omgående, med maximal påverkan inom det första året efter chocken. Å andra sidan påverkas volymbaserade variabler som justeras för inflation maximalt först efter en fördröjning på 6 till 7 kvartal. Sysselsättningen upplever störst negativ påverkan från en reporäntechock efter 7 kvartal motsvarande 0.317 standardavvikelser per standardavvikelse i chocken. Bostadspriser upplever störst negativ påverkan från en reporäntechock efter 4 kvartal motsvarande 0.209 standardavvikelser per standardavvikelse i chocken.