Tidigare forskning har påvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och män påverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, är muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mäns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjälpa sina anställda tillbaka till sysselsättning. Nystart är en enhet inom ett svenskt företag där sjukskrivna får hjälp att omskolas för att återgå till sysselsättning. Tre kvinnor och två män intervjuades. Analysen gjordes genom en induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatet påvisade att det fanns vissa likheter och skillnader i kvinnornas och männens upplevelser men inga anmärkningsvärda variationer vilket gjorde det svårt att dra några generella slutsatser. Framtidsperspektivet framkom som en viktig del, vilket borde lyftas fram för vidare studier.

När IT-kraschen inträffade under 2001 fick den påtagliga konsekvenser för svensk ekonomi. Tillväxten, som tidigare varit hög, fick negativa värden och sysselsättningsökningen avstannade. När sedan tillväxten återhämtade sig, efter knappt ett år, förblev sysselsättningsnivån oförändrad. Ännu idag (dec 2005) har sysselsättningen inte visat några markanta förbättringar. Vi vill med vår uppsats närmare kartlägga var denna tillväxt utan nyanställningar uppkommer. Detta har vi gjort genom att skapa oss en överblick över hela arbetsmarknaden och därefter analyserat vilka sektorer som markant ökat sin produktion per anställd utan att nyanställa. Vi har även använt oss av en analys för hela tillverkningsindustrin där vi undersökt om det skett en arbetskraftomfördelning inom sektorn som lett till en produktionsökning. Vi fann att den enda riktigt tydliga tillväxten utan nyanställningar har skett i sektorn ”fastigheter och företagstjänster”. Arbetskraftsförflyttning mellan branscherna inom tillverkningsindustrin har inte påverkat produktiviteten nämnvärt.

This is a qualitative study aiming to examine peoples’ experiences when retiring. In that purpose a criteria based sample has been used, participants have been asked in that they fulfilled the criteria’s to be a retiree within the age of 65 to 71 years of age. The reason of the age criteria was that the experiences should not be so far away in time. Data has been collected through 11 semi-structured interviews which has been recorded and transcribed ongoing during the collecting of data. Thematic analysis was used as a method of analysis under the premise that it is a flexible method which leaves room for interpretation if adequate depth exists in the material. Four overall themes emerged through the analysis, these are life changes, to leave work, demands changes and last chapter – hope or despair. The themes are founded in retirees’ own stories about their experiences and describes de different aspects of retiring which the respondents has gone through. A deeper analysis of the result gave that the central factors of the experiences is about searching for meaningful activities as a replacement for work and thereby finding a sense of meaning in life. It is also about searching for identity in the new role as a retiree. All together is a lack of meaning in life and uncertainty regarding the own identity reasons for experiencing existential anxiety, coping strategies are used to restore the imbalance sprung from retiring. With this in mind the process is also run through by a positive feeling of freedom in the new situation of being a retiree. The study finishes by proposing future research and applications, there underlying causes for the differences in the experiences and the production of a model over the process in retiring are the main proposals. / Det här är en kvalitativ studie med syfte att undersöka människors upplevelser av att gå i pension. Med den ansatsen har ett kriteriebaserat urval använts, deltagare har tillfrågats som uppfyllde urvalskriterierna att vara pensionär och i ålder 65 till 71 år. Orsaken till ålderskriteriet var att upplevelserna inte skulle ligga så långt bak i tiden. Data har samlats in genom 11 semistrukturerade intervjuer vilka har spelats in och transkriberats löpande under datainsamlingen. Tematisk analys användes som analysmetod i studien under föresatsen att det är en flexibel metod som lämnar utrymme för tolkningar om tillräckligt djup finns. Fyra övergripande teman utkristalliserade sig genom analysen, dessa är livet förändras, att lämna arbetet, kraven förändras och sista kapitlet – hopp eller förtvivlan. Teman grundas på pensionärerna egna berättelser om sina upplevelser och beskriver de olika aspekter av att gå i pension respondenterna genomgått. En djupare analys av resultatet gav att det centrala i upplevelserna handlar om att söka efter meningsfull sysselsättning som ersättning för arbetet och därigenom finna mening i tillvaron. Det handlar också om ett sökande efter identitet i den nya rollen som pensionär. Sammantaget är avsaknad av mening i tillvaron och osäkerhet kring den egna identiteten orsaker till existentiell ångest, coping strategier används för att återställa obalansen skapad genom pensioneringen. Med det i minnet är även processen genomsyrad av en positiv känsla av frihet i den nya situationen som pensionär. Studien avslutas med att ge förslag på framtida forskning och användningsområden, där bakomliggande orsaker till att upplevelserna skiljer sig åt och framtagande av en modell över processen av att gå i pension är de huvudsakliga förslagen.

Det finns många människor i samhället som har en svag anknytning till arbetsmarknaden. Sociala företag är en form av verksamhet som arbetar för att bemöta dessa problem genom att integrera människor till både samhället och arbetsmarknaden. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att fördjupa förståelsen för sysselsättningens betydelse genom att undersöka erfarenheter som individer fått på ett socialt företag. Bronfenbrenners bioekologiska modell för mänsklig utveckling och Antonovskys känsla av sammanhang har använts för att analysera individernas erfarenheter med ett fokus på utveckling och sysselsättningens betydelse. Datamaterialet består av en blandning av semistrukturerade intervjuer, observationer och dokument och har insamlats under totalt fyra dagar i verksamheten. Studien tyder på att en meningsfull sysselsättning har positiva effekter för individer oavsett om de får sin försörjning från det sociala företaget eller annat håll. För vissa individer blir det sociala företaget ett steg mot den öppna arbetsmarknaden. För andra individer är det en meningsfull tillvaro som kan tänkas bevara hälsa och förhindra återfall i missbruk. Trots att sysselsättning på det sociala företaget inte erbjuder en långsiktig trygghet uttrycker intervjupersonerna en rad olika positiva effekter som sträcker sig från bland annat stärkt självförtroende till förbättrad språklig förmåga. Några av de faktorer som tycks vara betydelsefulla för utvecklingen är stort inflytande över den egna arbetsbelastningen och arbetsuppgifterna, låg grad av kontrollerande inslag från verksamheten, samt en öppen och tillåtande arbetsmiljö.

The municipalities' costs for social assistance are expected to grow by over 20 per cent in the coming years (Prop. 2018/19:1). There are plenty of studies of how the design and level of unemployment insurances affect labor market outcomes – higher benefits have a negative impact on annual income and wages after unemployment – but few concerning the social assistance system. For recipients of social assistance, the benefit is reduced by the same amount a person earns, which create weak incentives for work as the substitution effect remains neutral. As a measure to lower the effective marginal tax rate from a hundred percent, Sweden has introduced a claw-back tax: the so-called job stimulus. Labor supply models assume voluntary unemployment, where the incentives depend on the fixed costs of working. If the fixed costs remain neutral, everyone who has a potential income over the benefit limit should work. However, under 2 per cent receive the job stimulus, even though approximately 50 per cent meet the eligibility requirements (Socialstyrelsen, 2016). Therefore, this thesis investigates potential explanations to this lag between theory and reality, analyzing a specific policy using traditional analysis tools from the economic theory of labor supply. The results show that the effective marginal tax rate is significantly affected, which strengthens the assumption that traditional analysis tools for labor supply seem insufficient when studying social assistance. Therefore, the effort model is introduced as an analysis tool to complement the established theories.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Valet av uppsatsämne berör de ökade kraven på kulturell kompetens som ställs på arbetsterapeuter. Att granska och förstå arbetsterapeutiska teorier är viktigt för att ha förmågan att överföra teorierna i praktiken.</p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att beskriva begreppen aktivitet, person, omgivning och kultur i, de arbetsterapeutiska teoretiska modellerna, Kawamodellen, MOHO, CMOP och Mosey´s modell.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Arbetet är en studie där datainsamling och analys har varit en jämsides process som kontinuerligt har växt fram.</p><p>Analysen har genomförts av utvalda begrepp från de olika teorierna och har bestått i en beskrivning av begrepp som sedan har jämförts mellan de olika teorierna.</p><p> </p><p><strong>Huvudresultat:</strong> Det huvudsakliga resultatet är att uppfattningen om personens placering i förhållande till omgivningen i de olika modellerna har del i hur aktivitet förklaras.</p><p>I Kawamodellen har begreppet person en decentraliserad plats och omfattas av omgivningen. Mänsklig aktivitet bestäms utifrån den sociala situationen och inte utifrån ett centralt placerat jag. Att göra något som har betydelse för kollektivet har högre prioritet än att göra något för sig själv som individ. I övriga modeller är begreppet person ett fristående, centraliserat begrepp med olika grad av närhet till omgivningen.</p><p> </p><p><strong>Slutsats:</strong> Slutsatsen är att både skillnader och likheter, avseende aktivitet, finns mellan Kawamodellen och de modeller vi har studerat i den analys vi har genomfört. Centrala begrepp inom arbetsterapi kan tolkas på skilda sätt i olika kulturer. Arbetsterapeuter bör vara medvetna om att kulturella skillnader finns, vara mottagliga för dem och därmed också förberedda på att bemöta dem.</p>

Integration of the labor is becoming increasingly topical, with increasing immigration. Labour market integration has been proved to be problematic, partly due to linguistic and cultural differences between the migrant's home country and Sweden. Difficulties with labour market integration have resulted in high numbers of unemployment and dependence on social welfare. Projects VIAM is an employment project conducted by Folkhälsobyrån AB in Västerås, aimed at finding jobs for welfare dependency immigrants. The purpose of this study is to investigate how the informants on Folkhälsobyrån and administrators on the Social service in Västerås has experienced the work of the project VIAM, development issues and the informant´s and administrator´s perception of factors that are influencing immigrant´s employment situation in Västerås. The study was conducted by interviewing four informants and two administrators. The results showed that the respondents had positive experiences of the project. The relationship with the clients was generally good, and was affected both by the client's background and motivation, and of the informant's own experiences. The administrators on the Social service were affected by the project mainly through the workload and contact with Folkhälsobyrån. Respondents put forward various proposals for development, and identified issues that affect immigrants' work situation.

No description available.

No description available.

Att drabbas av schizofreni påverkar hela personens livssituation. Schizofrenin medför funktionsnedsättningar som gör det svårt att ta tillvara på de vardagliga resurserna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med schizofreni upplever sin livssituation. Metoden som användes var en litteraturstudie. Sökningarna gjordes i Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar. Åtta vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats vilket resulterades i fyra kategorier av upplevelser: upplevelser av ohälsa, upplevelser av relationer, upplevelser av sysselsättning och oro inför framtiden. Dessa upplevelser påverkade livssituationen i flera olika avseenden. Denna litteraturstudie är av betydelse för vårdpersonal eller anhöriga till en person med schizofreni för att förstå dennes livssituation och på så sätt bemöta dem på ett tillfredställande sätt.