The purpose of this basic independent project is to create a research summary of previous research made within the field of how historical perspectives included in regular history teaching affect the development of historical consciousness and historical thinking. The questions aimed to be answered in this text are: how can one work with different perspectives and historical thinking in history education?; how can different historical perspectives affect the learners’ historical consciousness and historical thinking?; and, what possibilities and/or dilemmas can occur when working with different perspectives in developing historical consciousness and historical thinking? To answer these questions extensive research has been made to find previous studies that deal with these issues, mainly through digital databases such as SwePub and ERIC, and also through the physical university library. The research resulted in ten research articles and dissertations, that deal with developing historical consciousness and historical thinking. The studies conducted in these texts conclude that working with various perspectives within the teaching of history is complex, and must be well thought out and be given time to be successful. However, if performed correctly, working with various historical perspectives can be influential in the development of historical consciousness and historical thinking.

Tidigare forskning visar att om lärare utformar NO-lektioner med inslag av kritiskt tänkande, skapar elever ett större positivt intresse till undervisningen och attityderna förändras till dess innehåll. Syftet med studien är att ta reda på hur NO-lärare arbetar med att utveckla elevers kritiska tänkande samt om de kan använda färdigt material. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex olika mellanstadielärare och det visade sig att lärarna använder tre strategier för att nå dit, vilka är repetition, progression i olika NTA- laborationer samt skriva kritiska frågor och arbeta utefter EP A-modellen. Studien visar att de intervjuade lärarna anser att det är viktigt att utveckla elevers kritiska förmågor och lärarna arbetar aktivt med detta på lektionerna. Avslutningsvis framhåller studien att lärarna aktivt behöver arbeta med elevers kritiska tänkande och med NTA-materialet, samt att Concept Cartoons hjälper läraren i denna process. / Previous research shows that if teachers design their science classes with elements of critical thinking, pupils’ create a greater positive interest in the teaching and attitudes change towards its content. The purpose of this study is to find out how science teachers work to develop pupils' critical thinking and whether they can use ready-made material. Semi- structured interviews have been conducted with six different middle school teachers and it turned out that the teachers use three strategies to get there, which is repetition, progression in different NTA laboration and writing critical questions and working according to the Think- Pair-Share model. The study shows that the interviewed teachers believe it is important to develop pupils' critical abilities and the teachers work actively with this during class. In conclusion, the study highlights that teachers need to actively work with pupils' critical thinking and the NTA-material and Concept Cartoons help the teacher in this process.

Dagens elever lever i en tillvaro där vi blir alltmer beroende av teknologi av olika slag En tillvaro där elever ständigt uppslukas i en teknologisk verksamhet där sociala medier och internet är en stor del av elevernas livsvärld. Även skolan karakteriseras alltmer av teknologi, historieämnet är rimligtvis inget undantag. Denna undersökning syftar till att undersöka om skolans värld och verksamma historielärare ”har hängt med” i den digitala utvecklingen. En naturlig ingång till historieämnet är användandet av digitaliserat källmaterial i undervisningen. Undersökningen har som mål att ta reda på i vilka syften denna eventuella användning sker, vilka plattformar som nyttjas samt vilka eventuella möjligheter och problem högstadielärare kan identifiera kring detta. I en ansats att finna svar använder jag mig av semistrukturerade intervjuer utifrån kvalitativ metod. Resultaten relateras sedan till historiedidaktisk teori som är av relevans. Efter att undersökningen genomförts står det klart att det ser väldigt annorlunda ut på våra skolor, dels utifrån lärarnas undervisningspraktik och dels utifrån teknologiska förutsättningar.

Sammanfattning Denna studie handlar om socialsekreterares uppfattningar kring begreppet hedersrelaterat våld och förtryck och vilka förutsättningar de har i sitt arbete. Studien fokuserar på att lyfta fram socialsekreterarnas definition av HRV och vilka möjligheter och utmaningar de upplever i sitt arbete. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts med ett antal socialsekreterare. Dessa intervjuer visar att hedersrelaterat våld och förtryck är en komplex problematik, som förknippas med familjens heder, kultur och kollektivt tänkande. Studiens resultat visar att det inte finns en sammanhängande definition av hedersrelaterat våld och förtryck, men samtliga socialsekreterare håller med om att det handlar om heder, kultur och patriarkala synsätt. Socialsekreterare upplever många utmaningar i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet av studien lyfter fram att socialsekreterare upplever att det är svårt att komma fram till utsatta personer och erbjuder det stöd som de behöver. Dessutom kommer offren ofta från familjer som präglas av ett kollektivt tänkande och de har svårt att fatta sina egna beslut och söka hjälp. Studien visar att det behövs en mer omfattande definition av hedersrelaterat våld och förtryck samt att erbjuda mer information om hur socialtjänsten kan stödja och hjälpa personer som har blivit utsatta för HRV. / abstract This study concerns how social workers perceive the concept of honor-related violence and oppression, and how they relate to that in their work. The study focuses on highlighting the social workers’ definition of honor-related violence and oppression, and the possibilities and challenges that they encounter in their work. To answer the study’s main questions, interviews were conducted with 6 social workers. The results of the study show that the social workers have varying definitions of honor-related violence and oppression. However, they all agree that it is closely related to honor, culture and patriarchal views. Social workers experience many challenges in their work with honor-related violence and oppression. The study’s results highlight that social workers find it difficult to reach people exposed to such violence and provide the needed support. Moreover, the victims of honor-related violence come from families with a collective mentality and they find it hard to make their own decisions and ask for help. The study indicates that a broader and clearer definition of honor-related violence and oppression is needed. Apart from that, the social services need to offer more information about how they can support or help people that have been victims of honor-related violence and oppression.

Influencers has developed to be our times opinion leaders and social media has become an arena for political information and discussion. In the most recent years they’ve also become an important part of our current political parties' marketing strategies. This has opened up both great opportunities as well as challenges. Within political advertising, there’s unlike commercial advertising, no regulations regarding transparency, which means that influencers have no obligations to label their collaborations with political parties. The distinction has faded between when information is reliable facts or when it’s partial,  biased and based and someone's personal opinion. This has resulted in weakened preconditions for the public to assess and acknowledge reliable sources. The need has increased regarding media competence among citizens in terms of being able to critically review, evaluate and question all the information we encounter. Influencers that spread hidden political advertising is a relatively new phenomenon and has been described as a way for parties to buy political opinions for money, as influencers can be considered to use their trust capital to influence its audience. The experiment in this study is based on theories of credibility and critical thinking, and aims to investigate how young adults perceive political messages in collaborations with influencers depending on the degree of transparency in the media content. The same base  material will be shown in three different experimental groups, but the degree of transparency will vary. In the first experimental group it will not appear at all that it is a collaboration, in the second group it will be only say it is a collaboration and in the third group it will be clearly stated that it is a paid collaboration between a political party and an influencer and that the collaboration is a part of the political parties PR-campaign for the upcoming election. The essay's questions are: To what extent is it possible to discern a connection between the degree of transparency and the credibility of the collaboration? To what extent is it possible to discern a connection between the degree of transparency and the audience's critical thinking? And lastly to what extent does political leaning have an impact on the results of the study? The results of the study shows that an increased transparency on political social media content also increases media users' critical approach. The result of the study could not determine whether or not there is a strong correlation between transparency and the credibility of the content. The study did show strong correlations between political leaning and the answers of the respondents. / Sociala medier har blivit en arena för politisk information och influencers har fått en betydande roll som vår tids nya opinionsledare. På senare år har influencers blivit en del av de politiska partiernas marknadsföringsstrategier, vilket medfört såväl möjligheter som utmaningar. När det kommer till just politisk reklam finns det till skillnad från kommersiell reklam inga krav på transparens, vilket innebär att influencers inte behöver reklammärka samarbeten med politiska partier. Gränsen mellan fakta och åsikt, samt vad som är partisk information eller objektiv fakta är därmed inte lika självklar. Detta har resulterat i att allmänhetens möjligheter till att bedöma mediainnehållets tillförlitlighet har försämrats och förutsättningarna för pålitlig information minskat. Det har uppkommit nya behov av mediekompetens hos medborgare vad gäller att kunna kritiskt granska, värdera och ifrågasätta all den information de möts av. Att influencers sprider dold politisk reklam är ett relativt nytt fenomen och har beskrivits som ett sätt för partier att köpa politiska åsikter för pengar, då influencers kan nyttja sitt förtroendekapital för att påverka sin publik.  Experimentet i studien bygger på teorier om trovärdighet och kritiskt tänkande, och ämnar att undersöka om en ökad transparens i politiska samarbeten har en effekt på unga vuxna. Experiments material består av ett youtubeklipp där en influencer intervjuar två politiker. Ett och samma grundmaterial visas i tre olika experimentgrupper men där graden av transparens gällande samarbets innebörd varierar. I den första experimentgruppen inkluderas ingen vidare information i transparensmeddelandet. I den andra gruppen kommer transparensmeddeladet informera om att videon är ett samarbete mellan influencern och de medverkande parti-representanterna. I den tredje gruppen kommer det tydligt framgå att det är ett betalt samarbete mellan ett politiskt parti och en influencer samt att politikernas medverkan är en del i deras PR-kampanjer inför valet. Uppsatsens frågeställningar lyder: I vilken utsträckning går det att urskilja ett samband mellan grad av transparens och publikens kritiska tänkande? , I vilken utsträckning går det att urskilja ett samband mellan grad av transparens och samarbetets trovärdighet? samt i vilken utsträckning har politisk lutning en påverkan på resultatet?  Resultatet i studien visar att en ökad transparens vid politiska samarbeten underlättar för publiken att ställa sig kritisk till medieinnehållet de möter. När transparensen ökar uppvisade respondenterna en högre grad av kritiskt tänkande. Det gick dock inte att statistiskt fastställa transparensens effekt på materialets trovärdighet. Däremot gick det att urskilja ett tydligt samband mellan politisk lutning och studiens resultat.

Vetandets gräns är en epistemologisk fråga om vilken kunskap människan kan få och ha om allt runt omkring oss. Alla dessa ting som finns omkring oss, men även se på självet1 som objekt. Immanuel Kant skriver om kunskapens gräns i sin bok Kritik av det rena förnuftet och den 1400-tals Juris doktorn Nicolaus Cusanus2 skriver även han om vår vetandets gräns i sin bok ”Gudsseendet”.Det uppsatsen vill söka efter hos Kant och Cusanus är om människans tänkande har någon gräns. Det studiet söker är en större kunskap om vårt egna tänkande, vilket visar på en större kunskap om vår inre värld. ”Den primära världen” som påverkar allt handlande som människan gör i ”den sekundära världen”. Relevansen med detta studium är att människan kan få en mer detaljerad och fördjupad syn på människans tänkandes gränser.Under hela mitt vuxna liv har jag burit på frågan ”varför gör jag det jag gör?”. Under mitt första år som teologistuderande fick jag höra att Immanuel Kant anser att människan inte kan tänka utan tid och rum. Min naturliga reaktion blev att fråga, ”varför inte det?” och fick till svar att ”Det går men det är svårt”. Sedan den dagen har denna tanke varit ämne för reflektion.Detta studium vill se om det kan finna den bortre gräns som människans tänkande har, sin egna förståelse om sig själv och i slutändan kanske få en större kunskap om vad det är att vara en människa i denna tid och rum.

Syftet med studien är att beskriva och exemplifiera uppfattningar och tankar om datorkunskap och programmering inom grundskolan och Makerspace-rörelsen. Lärare, verksamhetsutvecklare och avdelningschef inom samma skolverksamhet samt, i jämförande syfte, en anställd på ett Makerspace intervjuades om deras uppfattning om datorkunskap och programmering. Resultatet av studien visar att inom skolverksamheten används i stor utsträckning färdiga lektionsupplägg för programmeringsundervisningen, framtagna av organisationen Naturkunskap och teknik för alla (NTA). NTA har en central roll i skolverksamheten och erbjuder fortbildning och lektionsmaterial för de naturorienterande ämnena, matematik och teknik. På Makerspace sker utbildning i programmering främst med programmeringsplattformen Roblox som erbjuder en virtuell programmerbar värld.   Alla i studien uttryckte att det behövs medvetenhet och kunskap hos lärare såväl som hos elever om hur och när digitala verktyg ska användas. Framtidens samhälle ställer även krav på individen att ha en grundläggande förståelse för programmering och datalogiskt tänkande. För att möta kraven på arbetsmarknaden samt för att förstå och hantera teknologiska förändringar, inklusive användningen av AI. En erfarenhet från skolverksamheten som både lärare och avdelningschef hade var att programmering tilltalade elever som kan befinna sig i riskzon för att bli hemmasittare. Det skulle vara av värde både för individ och samhälle att utforska vad det är i programmeringsämnet som tilltalar dessa individer. / The purpose of this study is to describe and exemplify perceptions and thoughts about computer science and programming in primary school and the Makerspace movement. Teachers, an educational developer, and a head of a department within the same school organisation and, for comparative purposes, an employee at a Makerspace, were interviewed about their views on computer science and programming. The study’s results showed that within the school organisation ready-made lesson plans for programming education developed by the organisation “Naturkunskap och teknik för alla” (NTA) were widely used. NTA plays a vital role in the school organisation and offers teacher education and lesson materials for the subjects of mathematics, science and technology. In Makerspace, education in programming primarily takes place using the programming platform Roblox, which offers a virtual programmable world. Everyone in the study expressed that there is a need for awareness and knowledge among both teachers and students regarding how and when digital tools should be used. The society of the future also demands that individuals have a basic understanding of programming and computational thinking, to meet the demands of the job market and to understand and manage technological advances, including the use of AI. An experience from the school organisation, that both teachers and the department head had, was that programming appealed to students who may be at risk of becoming non-attenders. It would be of value for both the individual and society to explore what it is about the subject of programming that appeals to these individuals.

Uppsatsen diskuterar fem historielärares erfarenhet av att arbeta med skönlitteratur ihistorieundervisningen samt deras syn på dess användbarhet och roll i historieämnet.Studien har använt en kvalitativ metod och det empiriska materialet har bestått av femintervjuer med fem olika historielärare. Materialet har transkriberats och genomgått bådesortering samt reducering med hjälp av kodning där erfarenheter av att använda skönlitteratur ihistorieundervisningen på gymnasiet, hur skönlitteratur använts samt vilka möjligheter ochsvårigheter som finns med att arbeta med skönlitteratur i historieundervisningen var det somsöktes. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning samt tre begrepp, historisksignifikans, historiskt perspektiv samt evidens, från Seixas och Mortons teori kring historiskttänkande.Resultatet visar hur de fem lärarna arbetat med skönlitteratur i historieundervisningen ochde många fördelar som finns med skönlitteratur i historieundervisningen. Framför alltskönlitteraturens möjligheter att skapa ett intresse för ämnet hos eleverna, möjligheter att arbetamed källkritik och historiebruk samt för att hjälpa elever att utveckla sitt historiskaperspektivtagande sågs som positivt. Den stora svårighet som nämndes var den tidsbrist somfinns i historieämnet på gymnasienivå vilket har lett till att skönlitteraturen inte används i denutsträckning som hade önskats av lärarna. / This paper discusses five history teachers experience working with fiction in history teachingas well as their views on its usefulness and role in the subject of history.The study has used a qualitative method and the empirical material has consisted of fiveinterviews with five different history teachers. The material has been transcribed and then beensorted and reduced with the help of coding, where experiences of using fiction in historyteaching at upper secondary school, how fiction has been used and what opportunities anddifficulties there are in working with fiction in history teaching were what was sought. Theresult was analyzed using previous research and three concepts, historical significance,historical perspective, and evidence, from Seixas and Morton’s theory of historical thinking.The result shows how the five teachers worked with fiction in history teaching and themany advantages of using fiction in history teaching. Above all, fiction’s opportunities to createan interest in the subject among the students, opportunities to work with source criticism andthe use of history and to help the students develop their historical perspective-taking were seenas positive. The major difficulty that was mentioned was the lack of time in the history subjectat upper secondary school level, which led to fiction not being used to the extent that mighthave been desired by the teachers.

The constant growth of technology in our world is changing the way of life all around us.We now have self-driving cars that are programmed by us to drive so we don't have to.The fact that most of us can't go a day without using something that is programmed orengineered to suit our needs is the way of life for kids nowadays. In this essay we havechosen to study programming in a preschool context.The Swedish government is planning to implement a new curriculum in 2018 that will bemore focused on digital knowledge. There is very little historical research on whatknowledge and skills children acquire and develop when they work with programmingso we wanted to do research on this subject. We have interviewed preschool teachers insouthern Sweden and created an activity where we studied preschool children playingwith programming tools in a social context to gather data on the subject. We haveanalyzed and interpreted our data with the help of Lev Vygotsky's sociocultural theory.Our results showed that all of the teachers thought programming was a good tool to workwith in preschool and gave us examples of benefits from working with programming.Most of them talked about learning through social interaction and said that the childrendeveloped better mathematical skills, social skills, problem solving skills andcomputational thinking. In our modern world, where our contact with technology isconstantly growing, research shows that having an early understanding of basicprogramming and the digital world will be highly beneficial in the future.

This paper in philosophy of education deals with order assessment in relation to moral autonomy, which is a way of teaching moral education with the purpose of creating an independent approach towards moral questions. The main research question is ’is order assessment hard to combine with moral autonomy?’. To answer the main question the following questions are used: 1 ’is order assessment hard to combine with a critical approach towards values?’, 2 ’is order assessment hard to combine with a critical approach towards authorities?’ and 3 ’is order assessment hard to combine with a critical approach towards rules?’. The thesis of the paper is that order assessment is hard to combine with moral autonomy. / Den här uppsatsen i utbildningsfilosofi behandlar ordningsomdömen i relation till moralisk självständighet, vilket är ett sätt att undervisa elever i moral med syftet att skapa ett självständigt förhållningssätt i moralfrågor. Den huvudsakliga forskningsfrågan är ’är ordningsomdömen svåra att förena med moralisk självständighet?’. För att besvara forskningsfrågan används följande frågeställningar: 1 ’är ordningsomdömen svåra att förena med ett kritiskt förhållningssätt gentemot normer?’, 2 ’är ordningsomdömen svåra att förena med ett kritiskt förhållningssätt gentemot auktoriteter?’ och 3 ’är ordningsomdömen svåra att förena med ett kritiskt förhållningssätt gentemot regler?’. Den tes som drivs i uppsatsen är att ordningsomdömen är svåra att förena med moralisk självständighet.