Syftet med studien är att klargöra om nyckelhålsmärkningen har betydelse för konsumentens uppfattning och val av produkt, samt belysa förekomsten av källkritiskt tänkande kring nyckelhålsmärkningen. Som metod tillämpades intervjuer på 50 respondenter. Studien indikerar att nyckelhålsmärkningen har en inverkan på både val av produkt samt den generella uppfattningen om hur hälsosam en produkt är. Studien visar även på en slående avsaknad av källkritik då konsumenter utvärderar nyckelhålsprodukter. / The purpose with this study is to illustrate if the keyhole-symbol of food products has an impact on consumers view on, and choice of food product. This study will also illuminate if the consumers reasoning is critical of the sources. Fifty interviews were applied. The study shows that the keywhole-symbole has a positive influence on respondent's perception of healthiness and on likelihood to buy the product. The study also shows striking results int the absence of critical thinking about the sources.

This essay analyzes the doctrines of the revival preacher E.W. Kenyon (1867-1948), such as perfect health, faith and positive thinking. Two of his late works from 1941 and 1942 is analyzed and contextualized referring to the contemporary New Thought movement, Christian revival movements and religious pragmatism in America during the late 19th century continued into the 20th century. Kenyon’s anthropology, his soteriology and epistemology is showed to be pneumocentric in a way that can be compared with the New Thought movement, but also has connections to Christian revival theology and Christian mysticism. Nevertheless, Kenyon’s theological system is eccentric compared with Christian faith, but it is also divergent from New Thoughts rejection of the atonement of Christ. Kenyon’s doctrine of perfect health and the possibility for a Christian to experience completely divine healing through faith is explained by his eccentric theological system. Therefore it is suggested that Kenyon is a predecessor of positive thinking dressed in a mix of Christian doctrines, New Thought ideas and a pragmatic adaptation of psychological and religious pragmatism.

This thesis is an attempt to have a critical look at the very craft of teaching within the social sciences. The scope of my study is teachers own accounts of their teaching practices within the Swedish secondary education (gymnasieskolan). This is done through interviews which I have performed with two teachers, whose answers I have analyzed textually. My aim is to explore their motivations for their practices with the theory and method of Norman Fairclough’s critical discourse analysis to discover how different discourses emerge, compete and work together. Among my results is that the teachers motivations express a variety of discourses covering topics as: preparations for university studies, civic responsibility, critical thinking, objectivity and secularism, among other things. This is then compared and discussed in relation to some of the Swedish curriculum studies.

With our modern deluge of information through social media, news and blogs, the importance of giving our children a better understanding of source criticism and critical thinking has become increasingly clear. In the field of critical thinking, the use of argument mapping software, a visual way of structuring arguments, has been shown to increase the understanding of arguments, and college students using the method score as much as three times higher on critical thinking tests.  This thesis presents a simplified digital argument mapping tool, developed in order to explore the feasibility of argument mapping for students in secondary school (aged 13-15). The tool is then tested on two secondary school classes. The thesis shows that the students are proficient at basic argument mapping with the tool, but also that the more complex facets of the method require more instruction in order to be used by the students. Recommendations are presented for further development of the argument mapping tool, as well as further studies of critical thinking using argument mapping in secondary school. The thesis has shown the argument mapping has potential for use in secondary school, and should be further studied. / Med vårt moderna överflöd av information genom sociala media, nyheter och bloggar, så ökar vikten av att ge våra unga en bättre förståelse för källkritik och kritiskt tänkande. I fältet kritiskt tänkande har en metod som kallas argument mapping, en visuell metod för att strukturera argument, visats öka förståelsen av argument, samt vid användning studenter i universitet har metoden ökat resultaten på test i kritiskt tänkande upp till tre gånger. Uppsatsen presenterar ett förenklat digitalt argument mapping-verktyg, utvecklat för att studera hur elever på högstadiet (13-15 år) kan använda sig av metoden, som sedan testas på två högstadieklasser. Resultatet visar att studenterna klarar av grundläggande argument mapping med verktyget, men att de mer komplexa delarna av metoden behöver vidare instruktion för att eleverna ska kunna förstå. Rekommendationer presenteras baserat på den data som samlats in, både för vidareutveckling av det designade verktyget, samt för framtida studier av kritiskt tänkande och argument mapping i högstadiet. Uppsatsen visar att argument mapping har potential för användning av högstadieelever, och bör därmed undersökas vidare.

This thesis by publication contains an introductory summary chapter and three papers. The first paper presents a study of how the concept of historical consciousness has been defined, applied, and justified in Swedish history didactical research. It finds that there is consensus regarding the definition of what a historical consciousness is, but that there is variation in how the concept is applied. It is suggested that this variation makes historical con­sciousness a complex and vague concept.      The second paper uses the results presented in the first paper as a point of departure and from thence argues for a broadened understanding of the concept of historical consciousness that incorporates its definition, applica­tion, development, and significance. The study includes research about his­torical consciousness primarily from Sweden, the UK, the USA and Canada. The paper presents a typology of historical consciousness and argues that level of contextualisation is what distinguishes different types of historical consciousnesses and that an ability to contextualise is also what makes his­torical consciousness an important concept for identity constitution and morality.      The third paper proposes a methodological framework of historical con­sciousness based on the theory of historical consciosusness presented in the second paper. It presents arguments for why the framework of historical consciousness proposed can be useful for the analysis of historical media and it discusses how aspects of the framework can be applied in analysis. It then presents a textbook analysis that has been performed according to the stipulated framework and discusses its results regarding how textbooks can be used to analyse historical consciousness and its development. / Forskarskolan Historiska Medier (ForHiM)

This report is about coding and programming for children in the Swedish primary school. Even though we live in an increasingly digitalized world, programming is not available as a subject in the Swedish school. Sweden has relatively good access to computers and the Internet, yet we are already lag behind in terms of knowledge when it comes to programming. My thesis is a proposal on how to introduce computational thinking and programming for children in primary schools in a simple, analogous manner, without the need for PCs or tablets. To best be able to answer the question: How can you introduce computational thinking for children between 6 and 8 years old, I have conducted interviews with children, teachers and programmers. The project has been carried out in Umeå during ten weeks. Observations and interviews were conducted in Stockholm, at Mälarhöjden’s school and in Malmö at FooCafé. The workshop I held with teachers revealed that the availability of computers and tablets in primary school is not very good, something that complicated the teaching of programming. Another important factor that emerged is that teachers today have no proven methods nor materials to teach programming, all responsibility for teaching programming is solely on the teachers and their dedication to the subject. Teachers would like to see a material that is ready to use, the situation now creates reluctance from teachers, which means that other organizations step in and take over the school’s role. The problem with that is that these organizations do not manage to meet the demand, waiting lists for CoderDojo or Barnhack (Nonprofit organizations) is over one year. The basis for this work was that the product was not allowed to require that there is a computer or internet access available in the children’s homes. During the process I also took the decision that the product should not require a computer or tablet at all because the teachers expressed a great desire for a material that did not need to be used with a computer to function, but basically is plug and play.

I den här rapporten beskrivs hur elever mellan åtta och tolv år upplever användningen av datorn och Internet i skolan. Genom att studera användningen av Internet med hjälp av intervjuer, deltagande observationer och informella samtal har författaren i den här rapporten valt att utifrån elevernas perspektiv beskriva deras situation. Utifrån den etnografiska studie och de konstruktionistiska teorier författaren gjort utnyttjas sedan erfarenheter från utbildningstiden för att försökta skapa ett koncept om hur ett framtida klassrum skulle kunna komma att se ut. Undersökningar har gjorts om hur information, kunskaper och erfarenheter utbyts i klassrummet och vilken betydelse det har för användningen av Internet. Men även hur elevernas själva utvecklas och skapar sig ett kritiskt tänkande och att lära sig sortera, för dem, relevant information. Jag har även studerat hur lärarens roll förändras och hur det påverkar undervisningskulturen. Då eleverna arbetar med uppgifter som de själva skapar sökstrategier för, hittar information till och slutligen gör val som påverkar hur de vill gå vidare med uppgiften. Allt detta sammanfattas sedan i en designvision om hur ett klassrum skulle kunna stödja datoranvändningen och sudda ut gränsen mellan den och den traditionella läromedelsundervisningen.

Syftet med föreliggande undersökning är att ta reda på huruvida vuxna andraspråkstalare av svenska, med arabiska som modersmål, uppfattar framtid som något som metaforiskt sett ligger framför eller bakom talaren. Genom en experimentell ansats och kvantitativ analys mättes tidskognitionen hos 45 deltagare som fick utföra ett experiment och fylla i en tidsfokusenkät, båda utformade av de la Fuente et al. (2014). Desutom kompletterades empirin med en språklig bakgrundsenkät. Uppsatsens hypotes säger att erfarenheten med svenska som andraspråk i någon mån påverkar individens tidskognition, där vistelsetid i Sverige och användningsfrekvens av svenska torde ha störst betydelse. Resultaten från experimentet visar att en majoritet (ca två tredjedelar) av deltagarna hanterar sin tidskognition på ett liknande sätt som målspråkstalarna och placerar framtiden framför talaren, medan minoriteten av deltagarna istället placerar dåtiden framför talaren. Resultaten från tidsfokusenkäten visar att deltagarna, oavsett tidskognition, tenderar att i högre grad fokusera på framtiden, och inte på förfluten tid. De statistiska beräkningarna påvisar ett samband med förändrad tidskognition och mängden svenskstudier. Slutsatsen man kan dra är att erfarenheten med svenska som andraspråk påverkar tidskognitionen i riktning mot målspråkstalarna: inlärare med längre svenskstudier uppvisar oftare en tidskognition i enlighet med målspråkstalarna. Hypotesen bekräftas således när det gäller att erfarenheten med svenska som andraspråk påverkar deltagarnas tidskognition, men refuseras vad gäller vilken specifik faktor det är som ligger bakom.

Sammanfattning Utgångspunkten i masteravhandlingen är att mellanmänsklig dialog är en förutsättning för tänkande i konstnärliga processer. Mitt syfte är att undersöka vilka dialogiska former som är verksamma i tänkande och hur relationen mellan dialog och tänkande kan interagera i olika konstnärliga kontexter. Masteravhandlingen är uppbyggd med tre spår: teorispåret, samtalsspåret och dramatikspåret. I teorispåret utgår jag ifrån Martin Bubers, Michail Bachtins och Hannah Arendts texter om dialog och tänkande. I samtalsspåret diskuterar jag teoretikernas idéer med en fokusgrupp bestående av yrkesverksamma konstnärer inom skilda konstnärliga discipliner. Informanternas erfarenheter kommer i dialog med teorierna. I dramatikspåret presenterar jag exempel på hur sceniska dialoger kan tillföra ytterligare en komplexitetsnivå i diskussionen om vår förmåga och oförmåga till mellanmänsklig dialog. De tre spåren visar tillsammans, utifrån skilda infallsvinklar, att dialog i konstnärligaprocesser inte är möjlig utan en ömsesidig tillit. Tilliten ska i sammanhanget förstås som en aktiv handling att vilja samtala, för att kunna samtala. Det framkommer också hur betydelsefull frågan och lyssnandet är för att kunna tänka och ha en dialog. När vi ställer frågor behöver vi öppna oss för att vi inte vet och lyssna för att höra även det vi inte förväntar oss. De oväntade frågorna och det oväntade lyssnandet. Spåren visar också hur tänkande inbegriper ett görande, i en konkret och fysisk bemärkelse, som en förutsättning för att fördjupa tankeprocesser. Kroppen som en del av tanken. Till detta utmärks konstnärligt arbete av att ha en riktning utanför sig själv, en riktning vars vilja är att kommunicera med den andre. Utan riktning till konstverkens mottagare faller dialogen samman. / Abstract The premise of this master’s thesis is that - within the context of the artistic process -interpersonal dialogue is a prerequisite for the act of thinking. My aim is to investigate which dialogue forms are active in such acts of thinking and how dialogue and thinking can interact in different artistic contexts. The thesis consists of three tracks: a theory track, a conversation track and a drama track. In the theory track, I expand on Martin Buber’s, Michail Bachtin’s and Hannah Arendt’s texts on dialogue and the act of thinking. In the conversation track I discuss these theories with a focus group of professional artists active in a variety of fields. Here the practical experiences of the informants come into dialogue with the theories expressed in the thesis. In the drama track, I show how different scenic dialogues are able to add yet another level of complexity to the discussion of our ability (or inability) to participate in interpersonal dialogue. The three tracks show from a variety of perspectives that dialogue within the artistic process is not possible without mutual trust. In this context trust is understood as an act of intending to engage in dialog. Mutual trust also exposes the importance of questioning and listening in order to be able to think and participate in dialogue. When we ask a question we must be open to that which we do not know and to that we do not expect to hear. The tracks also show that the act of thinking is also an action, in a physical, practical sense, which is itself a prerequisite to being able to think more deeply. It is also important that artistic work be characterized by having an aim beyond itself - an ambition to communicate with an Other. Without such an aim, dialogue can only fail.

This thesis by publication contains an introductory summary chapter and three papers. The first paper presents a study of how the concept of historical consciousness has been defined, applied, and justified in Swedish history didactical research. It finds that there is consensus regarding the definition of what a historical consciousness is, but that there is variation in how the concept is applied. It is suggested that this variation makes historical con­sciousness a complex and vague concept.      The second paper uses the results presented in the first paper as a point of departure and from thence argues for a broadened understanding of the concept of historical consciousness that incorporates its definition, applica­tion, development, and significance. The study includes research about his­torical consciousness primarily from Sweden, the UK, the USA and Canada. The paper presents a typology of historical consciousness and argues that level of contextualisation is what distinguishes different types of historical consciousnesses and that an ability to contextualise is also what makes his­torical consciousness an important concept for identity constitution and morality.      The third paper proposes a methodological framework of historical con­sciousness based on the theory of historical consciosusness presented in the second paper. It presents arguments for why the framework of historical consciousness proposed can be useful for the analysis of historical media and it discusses how aspects of the framework can be applied in analysis. It then presents a textbook analysis that has been performed according to the stipulated framework and discusses its results regarding how textbooks can be used to analyse historical consciousness and its development. / Forskarskolan Historiska Medier (ForHiM)