Studier av exekutiva förmågor har visat lägre resultat för unga vuxna födda för tidigt, prematurt, jämfört med jämnåriga födda i fullgången tid. Föreliggande studies syfte var att undersöka ordflödestest som indikator på olika aspekter av exekutiv förmåga samt att utröna vilka förmågor som krävs för verbalt flöde. Resultat på ordflödestest för kontrollgrupp och prematurgrupp, samt inom prematurgruppen, jämfördes. Samvariation med andra exekutiva mått från 18-årsuppföljningen i Stockholm Neonatal Project undersöktes. Antal deltagare var för prematurgruppen 134 och kontrollgruppen 94, totalt 228 testpersoner. En signifikant skillnad i verbalt flöde påvisades till kontrollgruppens fördel. Likaså påvisades en signifikant skillnad inom prematurgruppen. Verbal intelligens var en stark prediktor för ordflöde, semantiskt flöde predicerades av mental snabbhet och ordmobilisering för kontrollgruppen och för prematurgruppen även av verbal intelligens och mental flexibilitet. Studien visade att deltesten ordflöde, semantiskt flöde och semantisk växling har olika svårighetsgrad och delvis kräver olika förmågor för prematurgruppen och kontrollgruppen.

Användandet av tecken som alternativt kommunikationssätt är något som ökat mer och mer i förskolorna. Pedagoger använder då tecken som en förstärkning av de ord som förmedlas till barnen för att ge dem en chans att förstå de vuxnas intentioner. I denna studie studerades det hur barnen använde sig av TAKK (Tecken som altenativ komplement till kommunikation) i sina interaktioner med varandra. Använde de sig av TAKK överhuvudtaget och hur använde de sig av det? Fanns det några situationer där barnen använde det mer än i andra situationer? Studien redovisar även hur barnens kommunikativa kompetens influeras när de använde sig av TAKK. Insamling av empiri gjordes med hjälp av observationer som redovisas med både kvantitativ och kvalitativ metod. Observationerna utfördes på tre förskolor och sammanlagt fyrtiofem barn deltog i studien. Resultatet visade att barnen, i de förskolor som observerats, använde TAKK i väldigt låg utstäckning. Detta trots pedagogernas naturliga och kontinuerliga användande av verktyget. I de situationer där barnen använde sig av tecken var det främst under villkorslösa former till exempel i den fria leken. Resultatet visade att de yngre barnen sällan använde sig av TAKK, till större delen använde de sig av gester och pekande i sin kommunikation. De barn som hade det verbala språket var de barn som i studien använde sig flest gånger av TAKK i sina interaktioner sinsemellan, detta trots att TAKK enbart användes vid ett fåtal tillfällen.

Samhället är förändrat vilket innebär att förskolans pedagogiska uppdrag stärkts. Det har gjorts revideringar i förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) som innebär att det bland annat gjorts förtydligande kring barns språkliga och kommunikativa utveckling och förskollärarens ansvar. I förskolans verksamhet möter förskolläraren barn som kommit olika långt i sin utveckling av språk, utvecklar språk parallellt samt barn som stött på hinder i sin utveckling av språk. I detta självständiga arbete uppmärksammas förskollärarens uppfattning av möjligheter och hinder att utveckla barns utveckling av språk. Syftet med uppsatsen är att belysa förskollärarens syn på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan. För att få svar på vårt syfte i vår undersökning ställer vi frågan vilka möjligheter och hinder finns att som förskollärare arbeta med barns språk och språkutveckling i förskolan. Undersökningen genomförs av en kvalitativ forskningsmetod där tio förskollärare intervjuas. Bakgrunden kopplas till litteratur och resultat/analysdelen tolkas med tidigare forskning och vetenskapliga teorier.   I resultat framkommer att det finns goda möjligheter att utveckla barns språk i förskolans verksamhet. Då förskolläraren är ansvarig för hur verksamheten utformas och organiseras ses de ha en roll som språkutvecklare. Sociala relationer, samspel mellan barnen och vuxna samt miljön och omgivning är betydelsefullt för barns utveckling av språk. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. För att förbereda barnen inför kommande utbildning är det angeläget att verksamheten organiseras och planeras så att barnen möter språk. Nyfikenhet ska väckas för olika kunskapsämnen som barnen kommer möta i skolans värld vilket inte framkommer i studien.   Resultatet av undersökningen visar att förskollärarnas kompetens är avgörande för hur de ser på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan. Pedagoger har olika engagemang och kunskap kring förskolans uppdrag vilket påverkar förskolans kvalitet och utveckling av barns språk. Detta synliggörs genom vår frågeställning där förskolläraren beskriver möjligheter och hinder med att arbeta med barns utveckling av språk i förskolan. I undersökningen framkommer det att informanterna önskar kompetensutbildning om barns språk, utveckling av språk samt hur barn utvecklar språk parallellt.

No description available.

<p>Hästar är flockdjur som (enligt de flesta) har en tydlig dominansstruktur, i alla fall när resurserna är begränsade. För att människan ska kunna lita på hästen och få hästen att lita på en och lyda ens kommandon, måste även människan passa in i hästens flock. Hästens perception och kommunikation har studerats, liksom människans sätt att visa dominans mot varandra. Studien har visat att det inte fungerar att vara dominant mot hästen på samma sätt som vi är dominanta mot andra människor, när det gäller att få hästen att lyda. Hästen tolkar antagligen inte våra dominanstecken så som vi önskar. Däremot borde inte dessa tecken göra någon större skada för interaktionen. Det som man bör vara mest medveten om är vilka gester man använder. Hur snabb en gest är har visat sig spela större roll för hur mycket hästen reagerar på den, än hur stor gesten är. Det här har undersökt med hjälp av triangulering, där litteraturstudie, intervju och experiment har ingått.</p>

No description available.

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur en förskola och en skola arbetar för att främjadet verbala språket hos andraspråkselever. Frågor som vi använt oss av för att få svar på dettaär– Vilka arbetssätt använder sig lärarna av för att främja andraspråkselevernas språkligautveckling?– I vilka situationer uppstår en verbal dialog mellan lärare och barn och mellan barn och barn?Vi anser att detta är ett relevant ämne att undersöka då det alltid är viktigt och ett måste förlärare att arbeta med språkutveckling. Det svenska samhället idag går åt en ännu mermångkulturell framtid och därför ser vi att det är av intresse att undersöka hur man arbetarmed andraspråkselever idag, både för att se det positiva men även för att se vad som kanutvecklas.I vår empiriska undersökning har vi använt oss av observationer i en förskola och i en skolamed samma upptagningsområde av barn. Resultatet av vår undersökning visar både positivaresultat men även att det behövs en del förbättringar och utveckling av det språkutvecklandearbetet i skolan. I förskolan så anser vi att de bör ha mer arbete med skönlitteratur, och ha flerarbetssätt som inbjuder barnen till samtal. I skolan bör lärarna sträva efter att samtalstiden skatillägnas eleverna och även använda sig mer av grupparbeten och låta barnen samspela medvarandra på lektionstid och på så sätt kunna lära sig av och med varandra. Vi tror att förskolanoch skolan hade kunnat ha nytta av ett samarbete då lärarna i skolan har många bra arbetssättmedan lärarna i förskolan strävar efter ett bra arbete med samtal.

Vårt syfte är att undersöka på vilket sätt pedagoger använder det verbala samspelet som verktyg i sin undervisning med utgångspunkt i dialoger. Olga Dysthe och Lev Semjonovitj Vygotskij som är två forskare, betonar båda vikten av dialogens förekomst i klassrummet. I vår studie har vi valt att lägga stor tyngd på dessa forskare, då de enligt oss har spelat en avgörande roll för dagens aktuella pedagogik. Vi har valt att använda oss utav två kvalitativa metoder, observation och intervju. Observationerna skedde i fyra klasser med elever i årskurs fem, det vill säga barn som är 11-12 år samt en intervju med en av klassernas pedagoger. Vi kompletterade undersökningen med ytterligare tre pedagogers skriftliga enkätsvar. Undersökningarna genomfördes i två klasser på en central skola i en större stad samt i två klasser i en byskola belägen utanför staden. Vårt resultat visar att pedagogernas ambitioner att skapa dialoger i klassrummet, inte alltid överensstämmer med det som sker i praktiken. Vi kom i vår undersökning fram till att samtalsstrukturen i storstadskolan till stor del bestod av lärarstyrda monologer, medan det i byskolan i stor utsträckning förekom dialoger. Vi kunde vidare konstatera att det val av samtalsstruktur som pedagoger valde att använda sig av, hörde ihop med om pedagogen använde sig av autentiska eller ickeautentiska frågor. De autentiska frågorna gav eleverna möjlighet till diskussion och reflektion vilket forskning visar är viktiga moment i barns inlärningsprocess (Dysthe, 1995; Vygotskij, 1999).

Syftet med föreliggande undersökning är att ta reda på huruvida vuxna andraspråkstalare av svenska, med arabiska som modersmål, uppfattar framtid som något som metaforiskt sett ligger framför eller bakom talaren. Genom en experimentell ansats och kvantitativ analys mättes tidskognitionen hos 45 deltagare som fick utföra ett experiment och fylla i en tidsfokusenkät, båda utformade av de la Fuente et al. (2014). Desutom kompletterades empirin med en språklig bakgrundsenkät. Uppsatsens hypotes säger att erfarenheten med svenska som andraspråk i någon mån påverkar individens tidskognition, där vistelsetid i Sverige och användningsfrekvens av svenska torde ha störst betydelse. Resultaten från experimentet visar att en majoritet (ca två tredjedelar) av deltagarna hanterar sin tidskognition på ett liknande sätt som målspråkstalarna och placerar framtiden framför talaren, medan minoriteten av deltagarna istället placerar dåtiden framför talaren. Resultaten från tidsfokusenkäten visar att deltagarna, oavsett tidskognition, tenderar att i högre grad fokusera på framtiden, och inte på förfluten tid. De statistiska beräkningarna påvisar ett samband med förändrad tidskognition och mängden svenskstudier. Slutsatsen man kan dra är att erfarenheten med svenska som andraspråk påverkar tidskognitionen i riktning mot målspråkstalarna: inlärare med längre svenskstudier uppvisar oftare en tidskognition i enlighet med målspråkstalarna. Hypotesen bekräftas således när det gäller att erfarenheten med svenska som andraspråk påverkar deltagarnas tidskognition, men refuseras vad gäller vilken specifik faktor det är som ligger bakom.

This essay describes a single case self-study of a music composer in order to track the compositional process in real time. In the study the subject and the researcher are the same person. The study builds on previous empirical studies that have used methodological approaches such as analysis of computer-based digital data collection, verbal protocol and video observations. It deals with issues of the compositional process related to for example time consumption, number of artistic decisions, the different roles and skills of a music composer, and methods of research in the musical composition process. During three shifts the researcher worked as a music composer dealing with the issue of converting an audio sketch of a composition into a representative finished audio product. The aim of the study was to highlight a specific phase the composititional process. The results can be divided into artistic and a scientific perspective. An artistic result is a developed and improved musical composition. Examples of scientific results is making visible and discussing artistic strategies in the context of musical composition. The study discusses different artistic roles that the composer uses during composing, each role with different skills and conditions, and how this role-playing significantly may influence the artistic result.