Fallstudien beskriver bildlärares erfarenheter i demokrati och värdegrundsfrågor i bildundervisningen men också i övrigt arbete med värdegrundsfrågor på skolan. Studien undersöker hur bildlärarnas olika erfarenheter ser ut och identifierar vilka möjligheter och svårigheter de möter i arbetet som bildlärare idag. Två legitimerade bildlärare bidrar till studien genom intervju. Deras erfarenheter kommer från två olika högstadieskolor i Sverige från klass 7-9. Studien bygger på en pragmatisk teoretisk grund där erfarenheter, elevinflytande och kritiskt tänkande blir en del av studiens teoretiska ramverk om hur kunskap blir till utifrån pragmatismens idéer om lärande. Bildlärares erfarenheter i värdegrundsfrågor sammanfattas att lärarkollegiet har en stor betydelse för genomförandet av värdegrundsarbetet på en skola. Deras gemensamma engagemang för enskilda elever ger möjligheter att förändra attityder som strider mot värdegrundens principer. Bildlärare möter svårigheter när elever inte kan det svenska språket. Studien visar genom att bygga relationer med elever blir det en viktig faktor för ökad trivsel. Elever får lära sig kritiskt tänkande i ämnet bildanalys. Elever får praktisk träning i att kunna utrycka sig fritt och får kunskaper i yttrandefrihet. En bildlärare kan anpassa undervisningen efter elevers olika kunskapsnivåer. Uppgifters inramning i bildundervisningen kan både hindra och hjälpa elever i sin kunskapsutveckling visar studien. Konstprojekt som ger elevinflytande kan skapa bättre förutsättningar för demokratiska värderingar.

Detta examensarbete handlar om att skapa mer kunskap om hur lärare till elever i årskurs 1–3 använder undervisning för att kunna bedöma elevers algebraiska tänkande. Intresset för ämnet väcktes bland annat genom erfarenheter från VFU-perioder och arbete i skolan där vi upplevde att algebran var frånvarande i matematikundervisningen. Vid påbörjat arbete kring ämnet utvecklades intresset vidare eftersom den tidigare forskning är begränsad. Undersökningen i detta examensarbete bygger på det sociokulturella perspektivet och en fenomenografisk forskningsansats med utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna har det ingått fyra legitimerade lärare i årskurs 1–3. Utifrån intervjuerna användes en fenomenografisk analysmetod där svaren kategoriserades. Kategorierna gav sedan ett resultat som visar att variation i undervisningen är avgörande för att både kunna utveckla och bedöma elevers algebraiska tänkande. Resultatet visar också att lärarna verkar sträva efter variation i undervisningen men att tidsbristen är en del av att detta inte sker systematisk. Dessutom visar resultatet en önskan, från de deltagande lärarna, om mer stöd i bedömningen av algebraiska färdigheter och algebraiskt tänkande. Tidigare forskning kring ämnet algebraiskt tänkande kopplat till bedömning är begränsad och därför är även diskussionen tämligen begränsad. / <p>Matematik</p>

No description available.

Uppsatsen synliggör hur matematikböcker under de senaste 50 åren erbjuder elever i åk 5–6 ett algebraiskt tänkande utifrån Kierans aktiviteter och Blantons stora algebraiska idéer. Kierans aktiviteter är en modell inom algebra där uppgifter i matematikböcker kategoriseras utifrån tre aktiviteter: skapande, transformella- och globala meta-aktiviteterna. I de skapande aktiviteterna ska elever själva skapa eller skriva ett uttryck eller ekvation. I de transformella aktiviteterna ska elever lösa en ekvation eller förenkla ett uttryck och i de globala meta-aktiviteterna ska elever möta problemlösning, generalisera och se strukturer. Aktiviteterna hjälper oss att på ett djupare plan analysera om uppgifterna erbjuder ett algebraiskt tänkande eller inte. Uppsatsen analyserar även uppgifter genom Blantons fem stora idéer för att kategorisera algebrans delar och för att de, om de framförs på ett visst sätt, erbjuder ett algebraiskt tänkande. I uppsatsen används en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av läromedel. Resultatet av de analyserade läromedlen visar att de äldre läromedlen erbjuder ett algebraiskt tänkande genom generaliserande uppgifter (GA) i kombination med globala meta-aktiviteter, samtidigt som de nyare läromedlen erbjuder ett algebraiskt tänkande genom algebraiska strukturer och variabler (EEEI + VAR) i skapande aktiviteter. Tidigare forskning förespråkar generaliserad aritmetik i uppgifter för att erbjuda ett algebraiskt tänkande, vilket enligt uppsatsens resultat inte syns i hög grad. Dessutom menar forskning att algebraiskt tänkande inte måste förutsättas genom vissa uppgifter av kombinationer av stora idéer eftersom de i vissa fall kan lösas med hjälp av aritmetiska procedurer.

Allt fler delar av samhållet digitaliseras och i och med detta ökar behovet av digital kompetens, bland annat inom programmering. Programmering som skolämne finns på gymnasienivå och kan antingen ingå inom ramen för ett program eller läsas som valbar kurs. Utgångspunkten för detta arbete är programmeringsundervisningen på gymnasiet, med särskilt fokus på kursen Programmering 1.  Syftet med detta arbete är att kartlägga hur elevers arbetssätt vid lösning av en individuell uppgiftg i kursen Programmering 1 kan förstås utifrån ett antal förmågor inom datalogiskt tänkande. De förmågor inom datalogiskt tänkande som avses här är abstraktion, algoritsmiskt tänkande, dekompositionm, mönsterigenkänning och generalisering.  För att samla in studiens data, som är kvalitativ, användes observationer och intervjuer. Totalt sett studerades åtta elever som gick årskurs 3 på teknikprogrammet på en gymnasieskola och som läste kursen Programmering 1 som en obligatorsik del av sitt program. Insamlade data analyserades genom att göra en tematisk analys.  Den tematiska analysen resulterade i en tankekarta som visualiserar hur elevernas beteenden under uppgiftslösningen kan förstås utifrån förmågorna inom datalogiskt tänkande. Analysen visade att alla undersökta förmågor förekom i någon utsträckning, men att eleverna använde abstraktion och algoritmiskt tänkande i större utsträckning och med större säkerhet än dekomposition och mönsterigenkänning. / An increasing number of sectors in society are being digitalized, which in turn increases the need for digital skills, including programming. Programming is a subject in upper secondary school and can either be part of a program or taken as an elective course. The focus of this study is programming education in upper secondary school, specifically the course Programming 1.  The purpose of this study is to map how students' approach to solving individual tasks in the Programming 1 course can be understood based on a set of abilities related to computational thinking. The computational thinking abilities considered here are abstraction, algorithmic thinking, decomposition, pattern recognition, and generalization.  To gather qualiktative data for the study, observations and interviews were conducted. A total of eight students in their third year of the technology program at an upper secondary school, who were taking Programming 1 as a mandatory part of their program, were studied. The collected data was analyzed using thematic analysis.  The thematic analysis resulted in a concept map that visualizes how students' behaviors during task-solving can be understood in terms of the abilities within computational thinking. The analysis revealed that all the examined abilities were present to some extent, but students utilized abstraction and algorithmic thinking to a greater extent and with more confidence compared to decomposition and pattern recognition.

The purpose of the study was to examine if intuitive thinking, analytical thinking, critical thinking, pseudoscientific beliefs, rejection of science regarding climate, rejection of science regarding vaccines and education correlates with belief in conspiracy theories. The data was collected through a non-randomized convenience and volunteer sampling by a questionnaire that was answered by the participants and measured all variables. The study used a quantitative cross-sectional design with 125 participants, of whom 48 were men, 75 women and 2 other/wish not to say, aged 18–82 (M=46.28, SD=13.48). The result showed that the model was significant and that people with a more negative attitude towards vaccines, a higher degree of belief in pseudoscience and higher preference for and trust in intuitive thinking showed a higher belief in conspiracy theories; other variables were not significantly related to belief in conspiracy theories. The result can be used as a basis for future research on belief in conspiracy theories and its relationship to other factors than in current study. / Syftet med studien var att undersöka ifall intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, kritiskttänkande, tro på pseudovetenskap, inställning till klimatforskning, inställning tillvaccinforskning samt utbildningsnivå, korrelerar med tro på konspirationsteorier. Insamlingen av data skedde genom ett icke slumpmässigt tillgänglighetsurval samt frivillighetsurval via ett frågeformulär som mätte samtliga variabler och besvarades av deltagarna. Studien var av kvantitativ tvärsnittsdesign med 125 deltagare, varav 48 män, 75 kvinnor samt 2 annan/vill ej uppge, i åldrarna 18–82 år (M=46.28, SD=13.48). Resultatet visade att modellen var signifikant och indikerar att personer med en mer negativ inställning till vaccin, högre grad av tro på pseudovetenskap, samt högre preferens för och tilltro till intuitivt tänkande uppvisar en högre tro på konspirationsteorier. Övriga variabler var inte signifikant relaterade till tro på konspirationsteorier. Resultatet kan användas som underlag för framtida forskning om tro på konspirationsteoriers och dess samband med andra variabler än de i aktuella studien.

I denna litteraturstudie undersöks det vad styrdokumenten säger om källkritik och kritiskt granskande och hur det ska läras ut. Studien har svarat på vilken kritik det finns mot läroplanens intentioner och hur utfallet blivit. Studien tar upp forskning om den praxis som råder när elever i åldrarna årskurs 4 – 6 använder Internet och sociala medier. Läroplanen, kommentarmaterial, analyser av gällande läroplan samt artiklar har belyst en viss frånvaro av kunskap och tillämpning av begreppet källkritik i en skolkontext. Studiens slutsats blir att begreppen källkritik och kritiskt granskande helt borde genomsyra läroplanen och gå tvärsigenom alla ämnen.

No description available.

Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka hur elever och lärare i svenska 2 på gymnasiet tillsammans kan arbeta med skönlitterära verk inom sciencefiction-genren för att utveckla ett nyanserat perspektiv på omvärlden. Utöver detta har vi också undersökt målen med läsning i gy 11 och jämfört dem med målen i lpf94, för att ta reda på hur läsandets syfte och mål har motiverats och förändrats.För att exemplifiera sciencefiction-genrens potential att påverka elevers syn på omvärlden har vi valt att analysera två skönlitterära verk av Margaret Atwood: Oryx och Crake och Syndaflodens år. I analysen har tematiken analyserats med ett ekokritiskt perspektiv. För att stödja analysen har vi använt Grimbeeks (2017) avhandling Margaret Atwood’s Environmentalism: Apocalypse and Satire in the MaddAddam Trilogy och Peter Barrys (2009) Beginning Theory: An introduction to literary and cultural theory. Vi har kommit fram till att tematiken som återfinns i båda verken kan användas didaktiskt för att utveckla elevers kritiska och kreativa tänkande.För att ta reda på hur elever kan påverkas av läsandet av skönlitteratur i sciencefiction-genren har vi undersökt de olika läsarterna efferent, estetisk och kreativ läsning då sättet att läsa på påverkar resultatet av läsningen. Vi har även kommit fram till tre steg som går att följa i arbetet med skönlitteratur: att leda in elever i skönlitteraturen, under läsandets gång och efter läsandet. Utifrån dessa tre steg har vi undersökt olika teorier för lärande, tänkande och läsning. För att beskriva hur elever kan ledas in i skönlitteraturen har vi tagit stöd av bland andra Collie och Slater (1987) som menar att noveller och utdrag kan fungera väl när det handlar om att leda in elever i skönlitteraturen. Vi har även tagit stöd av Bommarco och Parmenius Swärd (2018) som menar att elever kan “skriva sig in i litteraturen” (2018, s. 58). Elever behöver även stöd och motivation under läsandets gång. För att beskriva hur lärare och elever tillsammans kan gå tillväga för att stödja och motivera läsningen har vi tagit stöd av Edvardsson (2016) som menar att elever behöver lära sig olika lässtrategier. Vi har även tagit stöd av Murphy et al. (2016) som menar att litteratursamtal är en viktig del av läsningen och bidrar till en utveckling av nya perspektiv på omvärlden.

I takt med den ökade digitaliseringen har digitala verktyg lyfts in i den svenska förskolansläroplan utifrån en ny revidering (Skolverket, 2018), vilket innebär att utvecklandet av digitalkompetens samt källkritisk förmåga blir innehåll för måluppfyllelse i förskolans verksamhet.Med hänsyn till det enorma informationsflöde som barn möter varje dag blir det väsentligt attförstå hur barn skapar mening och kunskap av multimodala texter. Studiens syfte är därför attundersöka hur källkritik konstitueras av barn i digitala aktiviteter. De frågor som studien ämnarsvara på är: “Vilka kunskaper om källkritik uttrycker barn när de samtalar om digitala bilder?”,“Vilka tecken på källkritik representeras i barns handlingar när de möter digitala bilder?” samt“Vilka kunskaper om källkritik konstitueras i aktiviteter med digitala bilder?”. Studien ärkvalitativ och utgår från socialkonstruktionistiskt perspektiv med multimodal designinriktningsom teoretisk utgångspunkt. Utifrån detta skapades aktiviteter där barn skulle studera ett antaldigitalt manipulerade bilder med utgångspunkt i källkritiska kriterier. Resultatet visade på attdialogen har stor betydelse för meningsskapande i barns utvecklande av källkritik. I dettasammanhang är barnen aktiva aktörer i meningsskapandet av de bilder som de studerar, där allaolika aktörer bidrar till att konstituera erfarenheter och kunskaper om källkritik. Utvecklandetav källkritik är väsentligt för barns livslånga lärande och är något som bör integreras redan itidig ålder.