The encounter with historical artifacts can spark historical questions and create a connection to the past, arousing curiosity and a desire to understand the historical context. This power can be harnessed in history education, where learning to question, interpret, and use historical sources is essential to developing historical literacy. This process not only contributes to understanding what knowledge in history is, but also to building a historical frame of reference and establishing historical concepts. Practicing source interpretation can also qualify students' historical consciousness. Research has shown that while teaching students how to handle historical sources and teaching source criticism skills is valuable, it may not necessarily lead to the development of historical disciplinary skills. This can result in a relative lack of skills among students in managing sources in a disciplinary way. Historical disciplinary skills involve the specific techniques and methods used by historians to analyze and interpret historical sources. This includes understanding the context in which the sources were created, identifying bias and perspective, and using a variety of sources to form a comprehensive understanding of the past. While source criticism skills are important, it is also important to focus on developing students' historical disciplinary skills to ensure that they have a deep and well-rounded understanding of history. This may involve incorporating more advanced historical methods and techniques into the curriculum and providing opportunities for students to practice these skills in a variety of contexts. This study aims to investigate history teachers' use of historical sources and their methodology for teaching based on these. Through interviews with primary school teachers in grades 4-6, the study explores the teachers' views on historical sources and their challenges and opportunities in teaching. The results of this study confirm certain aspects of previous research while also contributing new knowledge. By focusing on teachers' descriptions of their teaching methods and their views on historical sources, the study emphasizes the importance of source-critical criteria, structured source exercises, and the teacher's own historical perspective in teaching. The study contributes to a deeper understanding of how history teachers perceive historical sources, how these should be handled, and how they describe the implementation of their practical teaching. Previous research has either been action-based or has examined source handling at a broad level. This study contributes new insights that deepen and nuance existing knowledge about history teachers' handling of sources. / Mötet med historiska artefakter kan väcka historiska frågor och skapa en koppling till det förflutna, väcka nyfikenhet och en önskan att förstå det historiska sammanhanget. Denna kraft kan utnyttjas i historieundervisningen, där det är viktigt att lära sig att ifrågasätta, tolka och använda historiska källor för att utveckla historisk kompetens. Denna process bidrar inte bara till att förstå vad kunskap i historia är, utan också till att bygga upp en historisk referensram och etablera historiska begrepp. Att öva sig i källtolkning kan också kvalificera elevernas historiemedvetande. Forskning har visat att även om det är värdefullt att lära eleverna hur man hanterar historiska källor och att lära ut färdigheter i källkritik, leder det inte nödvändigtvis till utveckling av färdigheter i historisk disciplin. Detta kan resultera i en relativ brist på färdigheter hos eleverna när det gäller att hantera källor på ett disciplinärt sätt. Historiska disciplinära färdigheter omfattar de specifika tekniker och metoder som historiker använder för att analysera och tolka historiska källor. Detta innefattar att förstå det sammanhang i vilket källorna skapades, att identifiera fördomar och perspektiv och att använda en mängd olika källor för att bilda sig en omfattande förståelse av det förflutna. Även om färdigheter i källkritik är viktiga är det också viktigt att fokusera på att utveckla elevernas historiska disciplinära färdigheter för att säkerställa att de har en djup och väl avrundad förståelse för historia. Detta kan innebära att man införlivar mer avancerade historiska metoder och tekniker i läroplanen och ger eleverna möjlighet att öva dessa färdigheter i olika sammanhang. Denna studie syftar till att undersöka historielärares användning av historiska källor och deras metodik för att undervisa baserat på dessa. Genom intervjuer med grundskollärare i årskurs 4-6 undersöker studien lärarnas syn på historiska källor och deras utmaningar och möjligheter i undervisningen. Resultaten bekräftar vissa aspekter av tidigare forskning, men tillför också ny kunskap. Genom att fokusera på lärarnas beskrivningar av sina undervisningsmetoder och deras syn på historiska källor, framhåller studien vikten av källkritiska kriterier, strukturerade källövningar, och lärarens egna historiska perspektiv i undervisningen. Studien bidrar till en djupare förståelse av hur historielärare uppfattar historiska källor, hur dessa bör hanteras och hur de beskriver genomförandet av deras praktiska undervisning. Tidigare forskning har antingen varit aktionsbaserad eller har på övergripande nivå undersökt källhantering. Denna studie bidrar med ny insikt som fördjupar och nyanserar den befintliga kunskapen om historielärares källhantering.

Från och med 2018 finns programmering inskrivet i den svenska läroplanen. Införandet av programmering har dock visat sig vara problematiskt då det medfört både ett behov av kompetensutveckling och svårigheter med att tolka vad programmering ska användas till. Framförallt är det oklart om programmering ska användas för att utveckla datalogiskt tänkande eller för att behandla ett visst ämnesinnehåll. I och med att undervisningen i att programmera åligger matematikämnet hamnar specifikt tekniklärare i ett dilemma. Å ena sidan ska teknikundervisningen använda programmering som ett verktyg men å andra sidan inte undervisa i hur man programmerar. Tidigare forskning på området är sparsam och har undersökt dels hur elever förstår programmering i tekniska lösningar och dels hur tekniklärare i årskurs 7-9 beskriver användning av programmering i sin teknikundervisning. Syftet med studien är därför för det första att undersöka hur tekniklärare i årskurs 4-6 beskriver användningen av programmering i sin teknikundervisning. För det andra  att undersöka hur tekniklärare i årskurs 4-6 beskriver samarbetet med matematikämnet gällande undervisning i programmering. Studien har med en fenomenografisk forskningsansats kommit fram till att de intervjuade tekniklärarna i årskurs 4-6 beskriver användningen av programmering i sin teknikundervisning utifrån fyra distinkt skilda kategorier: ”Nu programmerar vi”, Ämnesövergripande, ”Vi pratar om alla möjliga olika maskiner” och ”Dom har färdiga koncept”. Framförallt används programmering som ett verktyg för att programmera i sig och inte för att behandla något innehåll i teknikämnet. Ingen av de intervjuade lärarna gör någon skillnad på programmering i matematik och teknik.

Detta arbete har undersökt hur en lektion, som gynnar kritiskt och kreativt tänkande, kan gestaltas i linje med en tänkandebaserad undervisning, som utvecklats och tillämpats av Swartz och McGuinness. Modulen, som utvaldes för tillämpning, bestod av en orsaksförklaring till förminskning av svavelsyra i en kemisk anläggning. Lektionen krävde kunskaper om kemiska jämvikten, ett ämnesinnehåll som elever ofta upplever som svårt och abstrakt. Med hjälp av en enkät och två intervjuer visades att elever och lärare gav en positiv respons till lektionen och att de var intresserade av att arbeta vidare med den typen av uppgift och av tänkandebaserad undervisning. Eleverna förklarade att metoden har fördelen av att vara starkt knuten till en kemisk kontext och att därmed kunna bidra till en roligare och mer konkret lektion. Lärarna påpekade att uppgiften, som bearbetades under lektionen, lyfte en abstrakt uträkning av kemiska jämvikten till en nivå som uppfattades mer logisk. Vidare bekräftade de att denna och liknande uppgifter, utvecklade i linje med Swartz och McGuinnes metod, har som fördel att tillåta bedömningen av analys- och problemlösningsförmågan på ett djupare och mer systematiskt sätt än den som man brukar kunna göra i ramen av en traditionell undervisning. Således kan vidare forskning inom detta område samt implementering av metoden i svenska skolan ses som intressant och önskvärt. / A great deal of effort has been devoted in recent philosophical literature to define and enlight the concept of critical thinking. The topic is of great interest in a modern digitalised society where the individuals are submerged by an increasingly rapid flow of information which needs to be evaluated in order to produce meaningful knowledge. The proper functioning of a liberal democracy requires citizens who can think critically about social issues to inform their judgments about proper governance and to overcome biases and prejudices. Critical thinking also plays a key role in the process of generating and systematically testing hypothesis in science. The Swedish Highschool Curricula 2011 includes the development of critical thinking skills among its goals for science instruction. Both United States ‘next generation’ science standards and the forthcoming PISA (Program for International Students Assessment) tests will focus on using scientific knowledge with the higher order cognitive processes of evaluation, critique and synthesis. The importance of the topic in the field of educational studies has prompted the development of several programmes in critical thinking applied to science and mathematical education both at the primary and secondary level. To our knowledge no wide scope testing of teaching of critical thinking in highschool science has been reported in Sweden and no official courses in critical thinking applied to science are given as part of the highschool curriculum. For this reason a pilot study was initiated with the aim of investigating the kind of knowledge that is available for developing infusion lessons in chemistry and how a thinking based approach in chemistry would impact on Swedish teachers and pupils. The study was based on the implementation of a lesson on skillful casual explanation applied to the troubleshooting of a chemical plant. The structure and organisers for the lesson were provided by the programme Thinking-Based Learning by Swartz and McGuinness. The impact on teachers and pupils was evaluated by means of two interviews and a survey. The results of the study showed that both pupils and teachers appreciated the lesson for different reasons. The main drawbacks of the method were also enlightened. This study will hopefully open the path to more widescope research on the application of infusion methods in Swedish highschools.Nyckelord: kritisk och kreativ tänkande, kemi, kemisk jämvikt, tänkandebaserad undervisning

Vi har gjort en undersökning i skolår 4 för att se hur datorn bidrar till ett lustfyllt lärande, genom att använda oss av datorprogrammet ”Mattekungen”. Syftet har varit att hitta en ny väg till elevers kunskap på ett mer lustfyllt sätt än att följa läroboken från början till slut. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med elever före och efter de fått spela ”Mattekungen”. Undersökningen är gjord i en mindre kommun i södra Skåne. Elevernas svar och våra observationer under tiden som de spelade skulle hjälpa oss att svara på vår frågeställning. Resultatet har visat att datorn stimulerar kommunikationen mellan elever i undervisningen. Detta tillsammans med pedagogernas nya roll, från att ha lärt ut sina egna kunskaper till att handleda eleverna att finna sin egen kunskap och att vara elevernas mentor i klassrummet bidrar till elevernas lärande. Datorn spelar även en stor roll i elevernas vardag, vilket gör det viktigt att skolan integrerar datorn i undervisningen, och då inte som något tidsfördriv. / We have made an investgation in school year 4 to see how the computer contribute to a pleasurable teaching through using the computer programme "The Mathking". The purpose has been to find a new way to pupils knowledge in a more pleasurable way than following the textbook. We have made qualitative interviews with pupils before and after the played "The Mathking". The investigation was made in a small village in the south of Sweden. The pupils answers and our observations during the playing should help us answering our question. The result show the computer stimulating the communication between pupils during teaching. This together with the teachers new role, from teaching their own knowledge to guide pupils finding their own knowledge and to be their mentor in the classroom, contribute to pupils learning. The computer plays a big part in pupils daily life which makes it important to integrate the computer into school teaching, and not as a pastime.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur problembaserat lärande utvecklar kritiskt tänkande hos eleverna. Syftet besvaras genom frågorna: Är problembaserat lärande effektiv för elevers förmåga att utveckla kritiskt tänkande jämfört med strukturerad undervisning? Vad säger forskningen om kritiskt tänkande och dess förmåga att förbättra lärandet? Hur kan läraren möjliggöra för eleverna att utveckla sitt kritiska tänkande genom problembaserat lärande. Materialet som analyserades i denna litteraturstudie är vetenskapliga artiklar från tre olika databaser. De vetenskapliga artiklarna var internationella studier som har genomförts i olika delar av världen.    Det insamlade materialet analyserades genom en översiktsmatris och artiklarnas relevans för studien bedömdes genom användningen av innehållskriterier. Resultatet visade att användningen av problembaserat lärande är effektiv i undervisningen samt att den utvecklar elevers kritiska tänkande. Resultatet visade också att lärarens förhållningssätt och det didaktiska perspektivet har en avgörande roll i hur elever utvecklar sitt kritiska tänkande genom problembaserat lärande.

Goda kunskaper i algebra är viktiga för framtiden. De används såväl i skolan som i vardagslivet. Att lägga grunden och påbörja utvecklingen av dessa kunskaper i tidig grundskola blir därav viktigt. Detta kan göras i form av tidigt algebraiskt tänkande utifrån en av algebrans grunder, generaliserad aritmetik. Syftet med studien är att undersöka tidigt algebraiskt tänkande och hur det kopplas samman med aritmetik och generaliserad aritmetik. Detta syfte besvaras genom frågorna: varför det enligt matematikdidaktisk forskning är viktigt att elever får utveckla ett tidigt algebraiskt tänkande, på vilka olika sätt beskrivs begreppet generaliserad aritmetik i matematikdidaktisk forskning och hur beskriver matematikdidaktisk forskning att aritmetik och generaliserad aritmetik är en del av ett tidigt algebraiskt tänkande? Litteraturen som studien baseras på samlades in genom sökningar i databaser. Materialet som undersökts är vetenskapliga publikationer, där såväl nationella som internationella studier förekommer. Det insamlade materialet analyserades genom en översiktsmall, dessutom användes inklusionskriterier för att bedöma publikationernas relevans för studien.  Resultatet visar att ett tidigt algebraiskt tänkande spelar en stor roll för utvecklingen av kunskaper i andra matematiska innehåll. Vidare framkommer det att begreppet generaliserad aritmetik inte har en entydig definition utan beskrivs på olika sätt av olika forskare. Slutligen visar studien att aritmetik och generaliserad aritmetik utgör en viktig del i utvecklingen av elevers tidiga algebraiska tänkande.

Redan i den första läroplanen för gymnasiet på 1970-talet fanns kritiskt tänkande med som ett centralt mål. Idag ställs hårdare krav på människors förmåga att kunna tänka kritiskt, men lärare har svårt att lära ut kritiskt tänkande och elever har ofta svårt att ta till sig förmågan. Trots att det fortsatt är en viktig del av läroplanen är forskningen i ämnet kritiskt tänkande bristfällig. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur läromedel i samhällskunskap avsedda för gymnasiet förhåller sig till kritiskt tänkande hos gymnasieelever. Undersökningen baseras på en läromedelsanalys av två läromedel som används på gymnasiet där uppgifterna analyseras. Undersökningens fokus är att utreda hur uppgifterna stimulerar kritiskt tänkande och inte hur det manifesteras i klassrummet i övrigt. Uppsatsen kan därför enbart svara på hur uppgifterna i sig uppmuntrar till kritiskt tänkande.  För att genomföra studien används kvantitativ- och kvalitativ innehållsanalys. Angela Bermudez (2014) fyra verktyg för att granska kritiskt tänkande, har legat till grund för analysen. Resultatet visade att båda läromedlen är utformade för att stärka elevernas kritiska tänkande men på olika sätt. De delar av kritiskt tänkande som återspeglades mest är problemformulerande och minst återkommande är reflekterande skepsis. För samhällskunskapsundervisningen innebär detta att det finns större möjligheter för utveckling av förmågor som identifieras som problemformulerande än vad det finns för reflekterande skepsis. Däremellan återfinns alla delar av flerperspektivet förutom kontextualisering samt systemtänkande vilket i sin tur innebär att eleverna får möjlighet till att träna på dessa delar av kritiskt tänkande. De aspekter av kritiskt tänkande som inte återkommer i samma utsträckning kan därmed behöva kompletteras i undervisningen.

För att lärare ska kunna hjälpa eleverna att utveckla sitt historiemedvetande krävs det pedagogiska strategier. Vi vill därför undersöka vilka strategier lärare använder sig av i sin undervisning. Förutom att undersöka lärarnas pedagogiska strategier vill vi även undersöka lärarnas användning av artefakter, museum och historiska platser, för att jämföra om dessa tankar stämmer överens med den forskning som vår uppsats är grundad på. I vår undersökning har vi utgått från hermeneutisk vetenskapsteori för att skapa oss en förståelse kring lärarnas tankar.I läroplanens första kapitel (Skolverket, 2011), som berör skolans värdegrund och uppdrag, står det att skolan genom sitt arbete ska främja elevernas empatiska förmåga genom att utveckla deras förståelse för andra människor. Genom att utveckla elevernas historiemedvetande kan vi stärka det gemensamma kulturarvet. Eleverna lär sig då att skapa sig en förståelse för andra människors förutsättningar och värderingar, inte bara ur det historiska perspektivet, men även i sin vardag. Detta stärker även elevernas förståelse för den mångfald vi har i Sverige idag.Förutom i kursplanen för historia (Skolverket, 2022) står det även med i Läroplanens första kapitel (Skolverket, 2011) att historiemedvetande är viktigt. Begreppet “Historiemedvetande” används inte specifikt. Men innehållet i texten lägger vikt vid liknande tankar som definitionen av historiemedvetande har.Enligt forskning som Wallace-Casey (2016) tagit del av, så ser många elever ämnet historia från ett förenklat perspektiv. Detta ensidiga perspektiv riskerat att eleverna till exempel tror att en händelse sker endast på grund av en enskild orsak. Ett sådant exempel kan vara att första världskriget startade på grund av att Franz Ferdinand blev skjuten. Denna är utlösande faktor är så klart en viktig del av historien, men det är viktigt att eleverna inte fastnar där utan ser vilka andra händelser och perspektiv som gjorde att detta blev den utlösande faktorn för kriget.I den nya revideringen av kursplanen för Historia står det tydligt i syftet att:“Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar sitt historiemedvetande och sin historiska bildning. Det blir möjligt genom att eleverna i undervisningen får utveckla kunskaper om historiska förhållanden och historiska begrepp, får insikter i hur historia skapas genom tolkningar av källor samt utvecklar förståelse för hur historia kan brukas i olika sammanhang. På så sätt får eleverna förståelse för hur det förflutna har format nutiden och därmed präglar våra förväntningar på framtiden.” -Kursplanen för historia (Skolverket, 2022).Dessa visar på att historiemedvetandet fått en större betydelse inom den nya kursplanen. Därför anser vi det viktigt att undersöka hur lärare i praktiken undervisar för att främja denna.Vidare kan vi se i den nya kursplanen för historia (Skolverket, 2022) att eleverna inom historieämnet ska ha möjlighet till att utveckla kunskaper om det förflutna genom att arbeta med historiskt källmaterial, lära sig att tolka dessa, kritiskt granska dem och leva sig in i det förflutna. Till stöd för lärarna finns det redan utformad pedagogik på olika platser såsom olika museums pedagogiska utbud för skolor. Ett sådant exempel är Livrustkammaren. De erbjuder bland annat besök på museet som inkluderar möte med olika artefakter som är direkt knutna till olika historiska personer och händelser, såsom Slaget vid Lützen och Gustav III:s maskeradbaler. Under dessa besök får eleverna möjlighet att utforska bland annat dräkter, rustningar, vagnar och vapen. Enligt Livrustkammaren (Statens historiska museer, 23 februari 2022) bidrar detta till att eleverna får kunskap om och perspektiv på Sveriges kungliga historia. Detta har väckt vårt intresse kring att undersöka om besök på museer, historiska platser och möten med artefakter är något som lärare använder sig av i sin undervisning och om de anser att dessa platser och ting hjälper eleverna i deras utveckling av ett historiemedvetande.

This study focuses on change and continuity with the interwar period as the era to examine in the textbooks. The purpose of this study as such, is to see if the textbooks Levande Historia and Capensis on the chapter of the interwar period balance change and continuity. The theory that underlines the examination of these textbooks is the historical-thinking tradition, which highlights the importance of the students from an early age should learn to think more scientifically and to even think like a historian. Furthermore, a content analysis has been carried out on the interwar period in these textbooks to answer the questions that has been posed in the study. The content analysis highlights change above all, but it also shows that the balance between change and continuity is not even. The results show in relation toward the questions asked that the textbooks’ chapters in the interwar period does not have the balance between change and continuity, as it should. It also must be pointed out that the result of this study is focused on one chapter from both textbooks and that it does not necessarily will apply on the entire textbook. It is also highlighted in this study that there are difficulties in how students’ perspective can be affected by one-sided descriptions. The conclusion of this study shows that it is possible for further development when it comes to the content in textbooks, and that further research for improvement perhaps is what is needed forfuture students

The school and the workplace often characterize two diverse cultures in terms of what is treasured as important skills and values. The role of vocational teachers is to ensure that the students are surrounded by both these cultures. Because the way vocational education and vocational teaching is valued in the courses enclosed to the area of construction and painting field, the students miss a lot of knowledge to become an conscious citizen. However, because of significant differences between the school and the workplace, this positions a professional challenge and a potential for value conflicts. This reflects in the way teachers value such things as critical thinking and the way characters for employment tend to be organiseed in the education. Some values change with the help from schooling to become an educated teacher, some do not. Because years of practice in one profession tends to give a person a strong identity, and this identity follows them, until they take a constructive side too see things from additional side, with the knowledge from those around them.