Programmering har nyligen introducerats i matematikämnet i grundskolan. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärares inställning är till introduktionen av programme¬ring i matematikämnet i grundskolans årskurs 7–9.Undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerade intervjuer av kvalitativ karaktär. Lärare som undervisar i matematik på högstadiet ingår i studien. Intervjuerna spelas in och transkriberas. Resultaten analyseras med tematisk analys.Resultaten av studien är att några lärare känner sig redo för att starta med program-mering i matematikämnet och några känner sig inte alls redo. Huvudsakligen anser lärarna att programmering ska ingå i matematik, eftersom det datalogiska tänkandet är nära besläktat med hur man systematiskt löser uppgifter i matematiken. Programmering är viktigt och kommer att bli ännu viktigare i framtiden med tanke på hur teknik¬utvecklingen och digitaliseringen i samhället ökar.Lärarna i studien anser att riktlinjerna från Skolverket är ganska otydliga med hur mycket programmering som ska ingå samt vilken nivå det ska vara på program-meringen. De vill hellre ha lite mer styrning. Forskning visar däremot att det är bra att läroplanen inte är så styrd, särskilt inom ett område som programmering där utveckl¬ingen sker i snabb takt.Hur introduktionen av programmering kommer att ske i olika skolor kommer att bero mycket på lärarnas eget intresse och kunskaper samt hur skolledning och huvudman agerar i frågan.

AbstractUppsatsen syfte är att undersöka om matematiklärare på grundskolans senare år och skolan som organisation arbetar med undervisning av programmering i matematik samt hur lärare talar om sin upplevelse av svårigheter och utmaningar inför detta moment. Denna studie kommer att utgå från både elevperspektiv och lärarperspektiv separat och på så sätt ta reda på hur elever upplever att arbeta med programmering och vad lärare tycker om programmering. Jag har genomfört en enkät för 70 elever, enkät för sju lärare på två olika skolor samt intervjuat tre lärare och en skolledare.En enkätundersökning genomfördes på elever som går årskurs 9 på en medelstor skola i Kronobergs län. Undersökningen mål var att undersökte vilken inställning som eleverna hade till programmering. Lärarenkäten genomfördes som en webbaserad enkätundersökning med sju lärare på två olika skolor i Kronobergs län. De lärare som intervjuades jobbar alla på en grundskola i Kronobergs län. Dessa lärare valdes på ett slumpmässigt sätt utifrån skolans personalstyrka och deras vilja att medverka i studien. Skolledares intervju har bidragit till ytterligare en dimension utifrån skolans olika professioner.Dessa kvalitativa intervjuer och samtliga webbaserad enkätundersökning har hanterats utifrån Vetenskapsrådets fyra etiska principer (2011). De fyra principerna är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Utifrån resultatet analyserades samtligt material i koppling till teori, styrdokument och tidigare forskning.Studien kom fram till att lärarna uttrycker en osäkerhet gällande skillnaden i olika sorters programmering vilket resulterar i att de inte vet hur de ska börja sin planering av sin undervisning. Samtliga lärare vill ha kompetensutveckling eller kollegialt lärande för att kunna påbörja sin undervisning av programmering.Skellefteå kommun (2018) insåg att skolorna saknade en plan för undervisning i programmering och tog därför fram en tillfällig undervisningsplan som skolorna skulle kunna använda medan de utveckla sin undervisningsplan. Detta hade underlättat för de lärare som är representerade i studien och även för skolledaren då det hade kunnat finnas en gemensam linje på de aktuella skolorna vilket inte finns i dagsläget.Som avslutning kan det konstateras att elever upplever programmering som intressant och spännande men de saknar kännedom medan lärare känner en viss nervositet i att undervisa i ämnet.

Syftet med detta arbete är tudelat. För det första såg vi ett behov av att ta reda på hur begreppet kritiskt tänkande definieras av verksamma gymnasielärare i samhälls-kunskap, i forskningen med fokus på undervisning i samhällskunskap, samt av Skolverket. För det andra avsåg vi söka svar på vilka metoder som är effektiva att använda för utvecklandet av förmågan kritiskt tänkande baserat på verksamma lärares beprövade erfarenhet. Följande frågeställningar formulerades: (i) Hur definierar verksamma gymnasielärare, Skolverket respektive forskning begreppet kritiskt tänkande? (ii) Hur arbetar verksamma gymnasielärare med kritiskt tänkande; samt vad anser gymnasielärare vara de mest effektiva metoderna baserat på erfarenhet? En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har genomförts. Verksamma samhälls-kunskapslärare med varierad längd av yrkesverksamma år och från två olika kommuner har deltagit i studien. Studiens resultat visar att definitionen av kritiskt tänkande skiljer sig mellan olika forskare, samt olika lärare emellan. Gemensamt för de olika definitionerna är att begreppets omfattning är varierande. Enligt ramfaktorteorin påverkar tolkningen av styrdokumenten hur undervisningen byggs upp och följaktligen vilket resultat eleverna uppnår. Därmed är det problematiskt att det inte finns någon tydlig definition med hänvisning till Skollagens krav om en likvärdig skola. Resultatet visar att källkritik omfattas av samtliga i studien som en del av kritiskt tänkande, samtidigt som vissa intervjupersoner primärt fokuserar på analys- och problematiseringsförmåga samt förmågan att se en samhällsfråga från olika perspektiv med hjälp av teorier och modeller. Dock kan prioriteringen och fokus skilja sig baserat på hur styrd läraren känner sig av de tolkade styrdokumentens olika delar. Ramar tillika förutsättningar som påverkar processen och resultatet av utvecklandet av kritiskt tänkande inkluderar undervisningstid, elevers förkunskaper, programmets- och styrdokumentens uppbyggnad samt styrdokumentens begrepp

Med den här studien ämnar vi att belysa bildämnets kvaliteter i ämnesövergripande undervisningskontext. Vi vill även undersöka om och hur bildlärarna förhåller sig till bildämnet och ämnesövergripande arbete utifrån förmågor som kreativitet, kommunikation, kritiskt tänkande samt kollaboration (de fyra K:na). Frågeställningarna vi utgått från är följande: hur resonerar bildlärare kring bildämnets möjligheter och utmaningar i ämnesövergripande undervisningskontext? Samt: på vilka sätt framkommer förmågorna de fyra K:na i bildlärarnas svar? Genom utförandet av semistrukturerade intervjuer med fem bildlärare har vi tagit del av hur dessa tänker och resonerar kring bildämnet i en ämnesövergripande undervisningskontext. Resultatet visar att bildämnet och visuella kulturer har goda möjligheter att samarbeta med andra ämnen. Vilka möjligheter bildämnet i ämnesövergripande undervisningskontext besitter är ännu ett redskap att kommunicera och uttrycka sig på samt en större kunskapsbild. Utmaningarna ligger främst i strukturell problematik så som bildämnets få timmar, planeringsbrist samt hierarkier mellan skolämnen. Intervjumaterialet synliggör att samtliga informanter för resonemang kring ett eller fler av de fyra K:na. Dock inte i någon högre utsträckning i relation till förmågor. Detta tyder ändå på att de fyra K:na är relevanta för bildämnet, men i andra sammanhang.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att urskilja hur en vetenskaplig grund kan synas och tolkas i framställningen av drottning Kristina i historieläromedel. Den vetenskapliga grunden representeras i undersökningen av två historiedidaktiska traditioner: en empirisk tradition, samt en historiefilosofisk tradition. Frågeställningarna behandlar hur uttryck för en vetenskaplig grund kan synas och tolkas i framställningen av drottning Kristina i historieläromedel utifrån en empirisk respektive historiefilosofisk tradition. Undersökningen realiseras genom att tre läromedel undersöks, samtliga publicerade efter implementeringen av att den nuvarande läroplanen, LGR11 (Skolverket, 2019a) samt Kapitel 1, 5 § i Skollagen (SFS 2010:800).   Analysen har genomförts genom en kombination av en kvalitativ och kvantitativ textanalys. I resultaten och analysen framgår det att det i läromedlen kan synas och tolkas en vetenskaplig grund utifrån båda traditionerna. Bland annat kan det i läromedlen urskiljas exempel på när det skapas möjligheter att både utveckla ett historiskt tänkande, vilket kan kopplas till empirismen, och utvidga ett historiemedvetande, något som kan kopplas till historiefilosofin. Fortsättningsvis visar undersökningen att ett kronologiskt perspektiv på historia kan tolkas som betonat i läromedlen. Det genealogiska perspektivet syns främst i periferin, subtilt eller i textsjok avskilda från brödtexten.   I undersökningens diskussion lyfts det bland annat att det kan uppfattas som problematiskt att det kronologiska perspektivet betonas över det genealogiska i läromedlen. Detta har kunnat kopplas till att läromedlen ofta styr undervisningen och hur historieämnet uppfattas samtidigt som de ofta kan förmedla en traditionell och statisk bild av historien (Hammarlund & Lindahl, 2009; Ammert, 2013). En annan slutsats är att de olika traditionerna verkar kunna samexistera, något som de även kan synas göra i LGR11 (Skolverket, 2019a).

Denna systematiska litteraturstudie inriktar sig på användandet av semiotiska resurser, som i detta arbete uttrycks i form av konkret material, vid beräkning av multiplikation i skolans lägre åldrar. Studiens syfte är att ta reda på de semiotiska resursers roll och funktion i förhållande till undervisning kring multiplikation. Studien grundar sig i flertalet vetenskapliga publikationer och dessa har tolkats utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv som ligger till grund för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Detta har mynnat ut i ett resultat som visar att det finns både för- och nackdelar med användandet av semiotiska resurser. Främst visar resultatet att semiotiska resurser har en positiv och betydande roll för elevers lärande. För att detta ska uppnås krävs det dock att den undervisande läraren introducerar de semiotiska resurserna på rätt sätt för eleverna. Detta i sin tur leder till att eleverna förstår syftet med användningen och kan dra nytta av dess fördelar i matematikundervisningen.

Denna studie undersöker hur elever i årskurs 8 upplever att kreativitet utvecklas med hänsyn till hur de anser att kulturen i klassrummet är, avseende lärarrollen, bilduppgifternas utformning och stämningen mellan klasskamraterna. En enkät gjordes där 17 elever skattade sina möjligheter att arbeta med bilduppgifterna, hur lärarna agerade mot dem gällande uppmuntran att vara kreativa och ta risker, samt hur deras samarbete och respekt för klasskamrater såg ut. För att få en uppfattning om elevernas kreativitet gjordes även två kreativitetstester: ett i divergent tänkande, där de ombads komma på olika sätt att använda ett mjölkpaket, och ett i sammanbindande förmåga, där de tecknade färdigt en bild som redan innehöll ett antal element. Testerna samt enkäten visade att det för de undersökta eleverna fanns ett positivt samband mellan klassrumskulturen och hur eleverna upplevde att bilduppgifterna var utvecklande för kreativiteten. Det fanns samband mellan elevernas resultat på testerna och deras syn på klassrumskulturen, där sambandet var något starkare för testet i divergent tänkande. Eleverna ombads även uppskatta sin kreativitet, men denna uppskattning visade sig inte ha något samband med testerna. Möjliga förklaringar kan vara dålig självkännedom eller en vag bild av vad kreativitet innebär.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn och pedagoger interagerar och kommunicerar i sagoberättande, samt undersöka om det finns en grund till datalogiskt tänkande i redan befintlig undervisning. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet där interaktionen mellan människor är grunden för lärandet, genom att observera sagostunder, som genomfördes med hjälp av flanotavlan och dess bilder. Som metod användes direktobservationer med semistrukturerat observationsschema, utformat från Interaction Process Analysis (IPA). Observationerna visade på att ord som förekommer inom analog programmering så som räkneord, kommandon, position och riktning också förekom i sagoberättandet, men användes inte för analog programmering.

Skolorna i Sverige utvecklar kontinuerligt sin tekniska användning och använder allt mer digitala läromedel i undervisningen i matematik. Utbudet av digitala läromedel i matematik är stort men trots detta är användningen av det låg eftersom en osäkerhet finns bland undervisande lärare. Bråk är dels ett komplicerat område att undervisa i men också ett komplext område för eleverna att befästa (Ervin, 2017). Bråkräkning är problematiskt för eleverna eftersom de har svårt att förankra området till sin verklighet. Bråk är ett moment där flertalet elever förstår det matematiska innehållet genom konkret material eftersom då finns möjlighet att förankra till sin verklighet och vardag. Det digitala läromedlet gör denna process svår då det endast erbjuds ett abstrakt tankemönster i uppgifterna som presenteras. I läromedelsgranskningen som utförs kommer ett digitalt läromedel från Gleerups matematik granskas för att undersöka hur uppgifter inom bråk för årskurs 6  är strukturerade utifrån ett analysverktyg baserat på tidigare forskning och med utgångspunkt från Heddens teori (1986). Läromedelsgranskningen kommer också undersöka hur lärarhandledningen till läromedlet stödjer läraren i sin undervisning inom bråk. Vid granskning av Gleerups digitala läromedel i matematik visar resultatet att uppgifterna är strukturerade och representerade på en nivå som inte skapar djupare förståelse dels eftersom endast ett korrekt svar krävs. Lärarhandledningen beskriver inledningsvis tillhörande generella funktioner och möjligheter för att stödja lärarens undervisning men vid djupare gransknings försvinner dessa riktlinjer och en specifik koppling till bråkområdet förekommer inte.