No description available.

The purpose of this study is to achieve deeper knowledge of what experiences and perceptions school librarians who work in high school libraries have of media and information literacy (MIL). School librarians have always struggled to assert themselves and their skills among the teachers. When MIL was launched it was very well recieved by teachers and school librarians. Will the collaboration between teachers and school librarians improve due to MIL? The empirical material has been collected through semistructured interviews with eight school librarians who work with high school students. They gave their opinions about what is included in the concept of MIL and how it differs from the former concept; information literacy (IL) and how MIL work as a phenomenon. Furthermore, the informants answered questions about how they used MIL in their everyday teaching. The theoretical framework used to analyze the results from the interviews is called ”Diffusion of Innovations” by Everett M. Rogers. Rogers’ theory shows how fast an innovation is established due to different factors. It seems like the new concept of MIL should be accepted rather rapidly since the innovation met most of the beneficial criterias. Our major finding shows no particular change in the way librarians work with the new concept of MIL in comparison to the former concept. Since this innovation has not yet reached the confirmation step of Rogers’ innovation-decision process, it cannot be considered as fully executed.

Syftet med denna undersökningen är att med hjälp av kvalitativ textanalys, statistikredovisning, tidigare forskning och medie- och informationskunnighet som teoretisk analysram undersöka betydelsen medieundervisning har för skolans demokratiuppdrag. Detta genom att kartlägga hur unga orienterar sig i dagens medielandskap och vidare se hur läroplanens innehåll kan relateras till tidigare forskning samt hur den avser att hjälpa kommande generationer att orientera sig i informationssamhällets komplexa verklighet. Genom att vidare analysera läroplanens texter med hjälp av medie- och informationskunnighet som teoretisk analysram hjälper denna studie till att identifiera skolans behov av tydliga metoder som redskap för att kunna genomföra sitt demokratiska uppdrag. Redskap som den teoretiska analysramen kan stå för och vidare styrka den betydelse som medieundervisningen har för att skolan ska kunna förankra sitt demokratiska uppdrag ännu mer i samhället.

Syftet med denna studie är att få en bild av förutsättningarna lärare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde läraren kring detta samt de nya krav som de upplever ställs på dem i denna digitala tidsålder? Jag intresserar mig för vad lärare anser krävs för att kunna använda både tekniken, tankarna och de nya arbetssätten i sina klassrum. På samma sätt intresserar jag mig för vilka möjligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring lärandet i en digital vardag. Genom att jämföra denna bild med teorier kring medieundervisning idag i fråga om till exempel Media- och informations- kunnighet och deltagarkulturer vill jag skissa en samtidsbild. Frågeställningen jag har valt är; Hur talar lärare i grundskolan om förutsättningarna för att använda sig av digitala medier i skolan och undervisningen? Vad anser de krävs för att kunna använda både tekniken, tankarna och de nya arbetssätten i sina klassrum? Hur uttrycker de sig kring lärandet i en digital vardag? Jag har haft förmånen att besöka fyra skolor med väldigt olika förutsättningar och intervjuat grundskollärare som undervisar i ämnena so, svenska och bild. Genom mötet med informanterna har det bland annat blivit tydligt hur viktigt det är med en kunnig skolledning som leder och stödjer arbetet med digitala medier i undervisningen. En ledning som har genomtänkta strategier för implementering av digital teknik och nya arbetsmetoder i undervisningen och som kontinuerligt ger utrymme för pedagogiska diskussioner och gemensam utveckling. Bristen på tid återkom genomgående, och flera informanter berättar att det är vanligt att lärare inte alls tar sig an de digitala medierna då de inte ser syftet med dem och de ofta förknippas med tekniktrassel. Undersökningen visar att man i skolans värld behöver öka den digitala allmänbildningen, men också eftersträva att låta elevernas digitala vardagsupplevelser tas in/upp i undervisningen. Om eleverna kommer att möta en medie- och informationskunnig lärare är idag fortfarande en fråga om en slump, vilket innebär att många barn och ungdomar riskerar att inte få de kunskaper det har rätt till och behöver för att ta sig fram i dagens samhälle. Digital bildning borde vara ett grundkrav för dagens lärare, oavsett ämne.

Den här uppsatsen undersöker bedömningsdiskursen kring multimodala framställningar inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörns högskola. Syftet med undersökningen är att belysa vilka kunskaper som känns igen och värderas i studenters medieproduktioner och få en förståelse de föreställningar om kunskap som finns hos studenter och i lärarkollegiet. Uppsatsen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv. De andra teorier som används i analysen är hämtade från bedömningsforskning, multimodalitetsforskning samt forskning kring praktisk kunskap och olika kunskapsbegrepp. Empiriskt bygger uppsatsen på intervjuer med lärare och studenter kring multimodala examinationer. Intervjuerna har sedan analyserats enligt Faircloughs modell för kritisk diskursanalys. Undersökningen visar att diskursordningen kring multimodala framställningar rymmer två konkurrerande diskurser. Fördjupningsdiskursen, som betraktar multimodala gestaltningar som ”ett annat sätt” att nära sig ett ämne och som kan bidra med en fördjupad förståelse för detta, och bonusdiskursen, där det multimodala är underordnat teorin och mest fungerar som ett roligt kursmoment för studenterna. Inom diskursordningen dominerar en icke-sammansatt syn på kunskap, men fördjupningsdiskursen rymmer en motdiskurs som utmanar denna kunskapssyn och har potential att förändra undervisning och bedömningspraktik så att de innefattar sammansatt kunskap och flera olika uttrycksformer.

Denna studie syftar till att undersöka filmpedagogik i en digital era, genom att sätta barnen ochkameran i centrum. Studien placerar sig inom forskningsområdet visuell kultur och är gjordmed hjälp av dubbla perspektiv; det konstnärliga/praktiska och det vetenskapliga/pedagogiska.Frågeställningarna undersöks med hjälp av ett filmat dokumentationsmaterial från en workshopmed barn, samt genom dokumentationsmaterial från en workshop inne i en camera obscura påKonstfacks vårutställning 2017. Workshopen i camera obscuran utgjorde även den gestaltandedelen av detta mastersarbete. Det empiriska materialet är insamlat genom metoden visuellperformativ etnografi. I analysen letar jag upp situationer där barnens agerande stör mig pånågot sätt, vilket blir en metod att hitta de konventioner inom filmpedagogiken jag villgenomlysa och utmana. Med hjälp av teoretiska verktyg från det posthumanistiska tänkandetanalyserar jag materialet. Resultaten från studien pekar på att en ny filmpedagogik, anpassadtill det digitala, skulle kunna utgå från barnen och drivas av barnens intresse och utforskandemed kameran, snarare än att barnen ska lära sig en fast norm för vad film är. Resultaten visarockså att genom att göra bildfenomenet som uppstår i camera obscura till en utgångspunkt förfilmpedagogiken kan synen på vad film är och kan vara idag utforskas vidare och därmedlösgöras från konventioner bundna till en analog teknik.

This licentiate thesis aims to explore how teachers comprehend, transform and teach media and information literacy in the courses Swedish 1, 2 and 3 in Swedish upper secondary school. The empirical data is based on semi-structured interviews with eight teachers in Swedish upper secondary school. The interviews were held in 2019 and were conducted for the most part in the teachers’ own place of work, except for one interview, which was held via Skype. The respondents in the study were all teachers who were – or had been – especially assigned to develop teaching and pedagogy in some form in their different schools.   The study rests on the theoretical framework of Young and Muller’s theory of powerful knowledge (2010), and Shulman’s model of pedagogical content knowledge (1987). Hudson’s theory of high and low epistemic quality in teaching (2018) and Ball’s theory of policy enactment (2012) are also used.   Albeit a small study, the findings highlight that the teachers have diverse views on what media and information literacy entails. All respondents interpreted the concept in different ways. The study also shows that there is a great need for a definition of the term when it comes to media and information literacy. There is no shared base of knowledge among teachers when it comes to this topic. In addition, time is a crucial factor when it comes to planning and preparing lessons, and time was something that the teachers felt that they lacked – both to prepare and to execute the lessons in media and information literacy. Furthermore, the teachers reported that school policies stipulate that they have to use specific learning management platforms in teaching. / Dagens medielandskap är i konstant förändring. Behovet av att kunna tolka och förstå medier har ökat, liksom förmågan att delta i debatter och samtal på olika plattformar. Idag är elever inte enbart läsare och konsumenter, utan även producenter av information. Lärare ställs därför inför utmaningar i sin undervisning när det gäller medie- och informationskunnighet. Denna licentiatuppsats utforskar hur lärare förstår, transformerar och undervisar i medie- och informationskunnighet i kurserna Svenska 1, 2 och 3 i gymnasieskolan. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i svenska. Resultatet av studien visar att det finns ett behov av ett gemensamt metaspråk runt begrepp som rör medie- och informationskunnighet. Det saknas en ämnesdisciplinär samsyn och en gemensam kunskapsbas – särskilt när det gäller det splittrade begreppet källkritik.  Lärarnas berättelser visar att olika digitala lärplattformar och provprogram har skapat en digitaliseringsparadox. Policydokument som förordar dessa plattformar och program fungerar ibland som hinder för lärarna när det gäller att låta elever söka information, publicera sig digitalt och revidera och analysera sitt eget skrivande.   Studien visar också att det finns få incitament för lärare att ge elever möjlighet att sovra och söka i ett större källmaterial och svårfångade värden som informationssökning och upphovsrätt läggs ibland åt sidan i undervisningen.

Uppsatsen är skriven med syftet att undersöka hur elever framställer sig själva genom socialamedier, men även hur sociala medier kan påverka högstadieelevers förmåga att behärskamedie- och informationskunnighet och demokratiska frågor. Dessutom kommer ett fokusriktas mot hur sociala medier kan användas i och runt ämnet samhällskunskap för att stärkaeleverna inom medie- och informationskunnighet. Undersökningen är en kvalitativ studie därfokusgruppsintervjuer har varit metoden som använts. I undersökningen är det totalt tregrupper av elever som undersökts, med 4-6 elever i varje grupp. Vidare har empirinanalyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv, dels för att tydliggöra elevernasidentiteter, men också för att se hur de påverkas av de sociala rum de befinner sig i. Resultatetav studien visar att eleverna framställer sig på olika sätt beroende på kontext på socialamedier, samtidigt som de hela tiden måste visa en identitet som inte utmärker sig från detsociala rum som är gemensamt konstruerat av eleverna. Dessutom visar resultatet attrespondenterna inte använder sociala medier i syftet att diskutera och förstå demokratiskafrågor, som exempelvis politiskt deltagande. Avslutningsvis kommer studien fram till attinom samhällskunskapen och andra ämne behövs mer arbete med medie- ochinformationskunnighet för att elever ska få godare kunskap om sociala medier, så attdesinformation och propaganda inte sprids.

The purpose of this study was to investigate what knowledge 16 year old highschool students have when it comes to text- and imageposting on social media and how they act on the basis of their skills and attitudes on text and image publishing. An important aspect of this was to investigate the impact of young people 's identity in relation to text- and image posting on social media as this according to research is a big part of what motivates young people in their everyday practices (Buckingham, 2008). The essay questions was , What is young people’s experience on posting text- and image on social media? How aware are young people at the pros and cons on posting text and images on social media? What are young people's attitudes about text and image posting? And how do young people act on the basis of experience , awareness and attitude? Which role plays identity in their actions? To seek answers to my questions and achieve the aim of the thesis was conducted three semi-structured focusgroup interviews in collaboration with two high schools. The results have been reported, interpreted and analyzed by pattern-seeking.   The theoretical framework used in this paper is the research and theories of primarily media researchers who have distinguished themselves in the Media and Youth research, For example, Ulla Carlsson, David Buckingham, Sonia Livingstone and Kristen Drotner. I have primarily studied books with different themes within the topic of identity, Media literacy, children , media and culture. Through these researchers and their theories I could gather knowledge about young people's media habits and identity processes in relation to media use. Media Literacy during the course of the study proved to be a very important topic and especially the book Children and Youth in The Digital Media Culture, editor Ulla Carlsson, contains a lot of interesting theories and reflections on the subject. Through the various articles in the book I have gained an understanding and knowledge on the topic Media Literacy, a topic that most of the researchers argue is so important, but seems to be forgotten, or even not taken into consideration in schools. This study showed that young people are living a life where the boundary between the physical and the digital world is in principle non-existent but that several of the youngsters lacked guidance and support when it came to things that happened on the internet. Despite the fact that the digital world is as integrated into the physical world in the lives of young people, adults are not present in the young people's life’s on the internet. However, one of the schools in this study had focused on teaching Media Literacy and these young people showed a greater confidence and security in their virtual living. These young people had a clearer strategy and awareness of the risks of social media. The researchers' strong argumentation for educations in Media Literacy in schools teach from the youngsters in this study to be highly relevant arguments, however, Media Literacy seems to be a forgotten subject in schools , a subject that in most schools is’nt taken into consideration. Why? Is it the lack of time or the lack of knowledge about the youngsters or the subject?   Some interesting conclusions could be drawn from the focusgroup interviews in this study and it was that there is a big difference in how knowledge is achieved amoung the students. The girls had knowledge of the advantages and disadvantages of text and picture published by particularly bad experiences and had thus learned how best to act on social media and the internet. The boys, however had media and information education in school and experienced social media as a relatively safe place to stay on. This in theory could be due to differences between the sexes when girls are generally more vulnerable in society, but also according to researchers it could have to do with Media Literacy. Media Literacy is currently no compulsory element in the curriculum, but can pose a big difference to young people 's digital lifestyle. Why let go of the children in the digital world when we hold their hands in the physichal?

Swedish public libraries offer different kinds of digital help for their users. Sometimes by ”digital drop in” or ”smartphone courses”, and sometimes spontaneously at the reference desk. This study investigates librarians’ experience of helping users with non-traditiontal library questions, for example: banking issues and smartphone problems. Four librarians were interviewed and a phenomengraphical theoretical approach was taken. In the beginning of the interviews the informants was asked to define what digital questions are for them which resulted in a broad definition that included for example: Youtube, copying, e-mail, e-books, wifi, virtual reality and information seeking. The interviews were transcribed and then categorized in four themes that was especially prominent: definition of digital questions, what should the library help with, librarians competence for digital questions and digital help at the library related to the democracy mission. Because of the phenomengraphical approach the study focused on the librarians experience of digital questions as a phenomenon rather than on describing the digital activities the libraries offers itself. The result showed, among other things, that the librarians in this study experience digital help at libraries as an important task and describes it as relevant for the libraries mission of prevent digital alienation. The informants also problematize banking issues as a phenomenon at libraries in the light of legal and ethical dilemmas.