This study aims to investigate how school librarians work with media- and information literacy, MIL, with middle- and highschool pupils with intellectual disability, ID, in Sweden.  The Swedish government has decided that all Swedish citizens shall be digitally included, but there are people that are not. For example people with different disabilities. In Sweden it is common that school librarians work with MIL in schools – but it is also common to not have either a school library or an educated librarian in the school library.  In this study I have interviewed three school librarians that are educated and work full time in their schools´ library, with all the pupils in the school, also the pupils with ID. The theory in the study is the TLC-model, Teacher and Librarian Cooperation, by Professor Patricia Montiel-Overall. The model is explaining how teachers and librarians can work together in school, to fulfill the curriculum for every student. The model has four stages, where the first stage is not working together so much at all, and up to the fourth stage, where teachers and librarians work closely, and also plan the lessons and education, together. Monitel-Overall´s model is based mainly on sociocultural theory, which means that we learn things best in a social context, as the Russian philosopher and psychologist Vygotsky said. His thoughts on sociocultural theory has often been used and referred to in pedagogical research and also in school context. This study shows that the school librarians that are interviewed all have support from their headmasters and the teachers. The librarians are creative and often make their own material. But it also shows that librarians often are quite lonely in their profession in school, even when they have teachers as colleagues. / Denna studie undersöker hur skolbibliotekarier arbetar med medie- och informationskunnighet, MIK, med elever i mellan- och högstadiet med intellektuell funktionsnedsättning, IF, i Sverige.  Den svenska regeringen har bestämt att alla medborgare ska vara digitalt delaktiga. Men det finns de som inte är det, exempelvis personer med olika funktionsnedsättningar.  Det är vanligt att skolbibliotekarier arbetar med MIK i skolor, men det är också vanligt att inte ha antingen ett skolbibliotek eller en utbildad bibliotekarie i skolbiblioteket.  I denna studie har jag intervjuat tre bibliotekarier som är utbildade och arbetar heltid i sina skolbibliotek med alla elever i skolan, även de som har IF. Studien har använt sig av professor Patricia Montiel-Overalls samarbetsmodell, som grundar sig i en sociokulturell teori, som den ryske filosofen och psykologen Vygotskij lade grunden till. Han menade att vi lär oss bäst i en social kontext och hans teori har ofta använts i pedagogisk forskning och i skolans praktik. Studien visar att bibliotekarierna är kreativa och använder olika sorts material när de undervisar elever med IF, men att de också måste ta fram mycket material själva. Den visar också att de har rektorns och lärarnas stöd.  Men den visar också att skolbibliotekarier ofta är ensamma i sitt yrke på skolan, även om de har lärare som kollegor.

In this study, we have used a survey to investigate students in higher education and their self-efficacy abilities in Media and information literacy (MIL). We have investigated whether the students felt that the MIL-related education, offered by the libraries, helped them develop their abilities when they took part in it. The survey also asked if the students would like more such education. The results in this study revealed that the students at Chalmers had a high self-efficacy for critical thinking and information seeking both in their studies and in their social media habits. The result also revealed that despite their high self-efficacy the students still wished for more education in media and information literacy.

Purpose: Our main task is to find out how the Swedish government deals with media and information literacy (MIL) among the general public, and which key actors it identifies in this process. More specifically we want to know whether public libraries are considered to be such key actors – which is the common view within library and information science (LIS). Method: This is a document study, applying Carol LeeBacchi's WPR approach, on a selection of Swedish government assignments published 2018–2022. Findings: From earlier looking at digitalization in positive connotations, today the Swedish government talks more alarmistically about the dangers of digitalization and attributes MIL as a safeguard and as a means in the protection of democracy, leading to the presence of MIL in practically all of the governmental offices. Major joint investments are emphasized to achieve high MIL. But due to the shifting and situation-dependent understanding of the MIL concept, the results of the investments run the risk of being ineffective. In 2019 the government therefore assigned The Swedish Media Council (Statens medieråd) to coordinate the promotion of MIL. As for the apparent urgency of MIL issues in our research material, LIS and the public libraries extensive MIL expertise should be taken into account. How the Swedish Media Council perceives the library field's competence within MIL can have a major impact on public libraries' future promotion of MIL. The result raises the question of how the library field can mediate its solid knowledge of MIL to the outside world.

Studien är en undersökning av elevers upplevelser av bildundervisningens syfte och centrala innehåll i relation till förmågan att tolka, analysera och kommunicera med bilder. Intervjuer har genomförts med fem elever i årskurs nio från två olika skolor i Sverige. Studien intresserar sig främst för elevers upplevelser av bildundervisningen i relation till förmågan att tolka, analysera och kommunicera med bilder. Studien visar att eleverna upplever att de utvecklar en förmåga relaterad till visuell kommunikation från informella lärprocesser. Eleverna beskriver bildundervisningen som främst orienterad mot bildframställning även om bildanalys förekommer.

Den digitala världen utvecklas i rask takt, och elever i dagens skola spenderar mycket tid på mediala plattformar. Trots att styrdokument fastslår att samhällskunskapsundervisningen ska utveckla de kompetenser som elever behöver för att navigera detta har undervisningen inte följt med i utvecklingen. Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur undervisning i medielitteracitet kan genomföras, varför sådan undervisning är nödvändig och vilka utmaningar som behöver adresseras för att undervisningen ska vara möjlig. Empirisk data från nio forskningsartiklar analyserades utifrån pragmatisk lärandeteori. Resultatet visade att undervisningen inte sällan bedrivs med lärarcentrerad metodik, att innehållet fokuserar på de grundläggande delarna av medielitteracitet och att lärare saknar förståelse och förmåga relaterat till detta begrepp. Uppsatsen presenterar elevcentrerade aktiviteter med inslag av produktion som förslag på hur medielitteracitet kan utvecklas genom adekvat undervisning. Detta kan gestaltas i erfarenhetsbaserat lärande med inslag av inquiry. Behovet av undervisning uttrycks av såväl lärare och elever som av politiska aktörer på nationell, europeisk och global nivå, och blir uppenbart i ljuset av elevernas mediala vanor. För att lärare ska kunna undervisa i dessa frågor krävs det att de förses med möjligheter till fort- och utbildning inom ämnesområdet. Om läraren utvecklar en god medielitterär förmåga kommer eleverna lättare kunna guidas till att använda mediala plattformar på ett ändamålsenligt sätt vad gäller både konsumtion och produktion av innehåll – en förutsättning för kritiska, ansvarstagande och demokratiska samhällsmedborgare.

This study focuses on if and how new governmental guidelines about media and information literacy is implemented at school libraries at elementary schools in Sweden as represented in governing documents. Through the lens of Fairclough’s critical discourse analysis eight governing documents from school libraries is closely examined in the quest for answering questions concerning cooperation between school librarians and teaching staff in matters of media an information literacy, the intertextual correlation between governing documents on different levels and how these documents might affect the way the MIL-education is designed. The study concludes that the school library discourse order consists of two oppositional discourses, a library discourse, and an educational discourse. The educational discourse is shown to be the dominant discourse when it comes to activities design around MIL-education. This is linked to which governingdocuments certain paragraphs of the text refers to. MIL as a concept is not uniformly understood between the different discourses which creates different understanding on educational design and where to put the focus. The study further concludes that a close collaboration between school librarians and teaching staff creates a favorable environment for developing a common view of MIL-educationthat bridges the differences in understanding of the MIL-concept as in shown in a case where the governing document is a joint collaboration between a schoollibrarian, a principal and an assistant principal. How the education and activitiessurrounding MIL-education actually is designed at the elementary schools in this study is impossible to answer within this study. This study only concerns the representation in the document. Further studies conducted through interviews and observation could answer questions outside the possibility for this study.

Denna studie behandlar hur den digitala kompetensen ser ut i högstadie- och gymnasieutbildning, både hos lärare och elever, samt hur den kan förstärkas med hjälp av MIK. Undersökningen ämnar ge en inblick i hur lärares situation ser ut för att belysa deras behov av kontinuerlig fortbildning i ett alltmer digitaliserat samhälle. Studien är sammanställd med grund i kvalitativa intervjuer med Skolverket, universitetslektor vid Malmö högskola för lärarutbildningen och lärare på högstadie- och gymnasienivå. Som komplement deltog författarna vid en workshop där aktiva aktörer deltog i gruppdiskussioner i syfte att komma med förslag om hur digitaliseringen av skolan ska ske i stort. Samtliga parter har inkluderats för att undvika en vinklad bild av hur den faktiska situationen ser ut. Resultatet visar att, trots undervisning i källkritik på internet som en del i utvecklandet av elevers digitala kompetens, upplever lärare att deras elevers kunskaper varierar. Studiens slutsatser visar på att flera aktörer måste involveras i arbetet att förstärka undervisningen om den digitala världen i ungas utbildning. För en jämlik utbildning krävs det att samtliga involverade parter arbetar utifrån samma riktlinjer. Då MIK ingriper digital kompetens samt att MIK utgår från ett medborgarperspektiv kan det anses som ett lämpligt begrepp att utgå ifrån i arbetet att förstärka undervisningen för utveckling av elevers kunnighet i ämnet. Utifrån presenterade modeller kan en gemensam strategi skapas för genomförandet av verksamhetsförändring samt införandet av MIK i undervisningen, vilken skolor kan anpassa utefter den egna verksamheten. / This study examines teachers and students’ digital literacy in Swedish education, on a secondary and high-school level, and illustrates how it can be amplified through media and information literacy (MIL). The survey portrays teachers’ educational situation in today's digital society, to distinguish the need for continuous in-service training. Material has been collected through qualitative interviews amongst Skolverket, lecturer at Malmö högskola for the teachers’ education, and teachers at a secondary and high-school level. The authors also participated in a workshop where active operators discussed the digitalization within education to contribute with suggestions that could aid the transition. Different parties have been included to avoid a biased view of teachers’ situation.The results show that, although students are given education regarding source criticism online, their knowledge vary. This study indicate that several operators has to engage to strengthen adolescents’ digital literacy. By including media and information literacy on an obligatory level the possibility to provide an equal education will hopefully increase. Since MIL originate from a citizen perspective, as well as include terms like digital literacy, it can be a better point of reference in the pursuit of enhancing students’ literacy. A joint strategy, based on presented models, could aid the forthcoming operational change and the implementation of MIL in the education, which schools could adjust according to their own needs.

The aim of this study was to observe how, and if, the concept of Media and Information Literacy (Medie-och informationskunnighet in Swedish) was used in the extended school environment. In Swedish primary schools, 21stcentury skills, such as critical thinking, are beginning to be implemented, butis that also the case with the fritidshem? In this study, I have used fiveobservations to examine the situation at a specific school that has a vision ofsustainability and focus of extensively working with information andcommunication technologies. Would this school break down the boundaries, andstatus divide, that often exist between school and fritidshem? / Måletmed den här studien var att observera hur, och om, medie- ochinformationskunnighet användes i fritidshemmet. I den svenska grundskolanbörjar 2000-talets förmågor, som kritiskt tänkande, att sätta sig, men gällerdet även fritidshemmet? I denna studie har jag använt fem observationer för attundersöka hur det ser ut i en skola som har en vision om hållbarhet och fokuspå informations- och kommunikationsteknologi. Kunde denna skola brytabarriärerna och statusskillnaderna, som ofta finns mellan skola ochfritidshemmet?

Abstract Title: Media and Information Literacy (MIL) in kindergarten: A phenomenological study of preschool teachers' perceptions, competencies and preconditions for the introduction of media information literacy (MIL) in preschool. Author: Paramaporn Erdtman Instructor: Janne Kontio Autumn Term 2016 Various studies have shown that there has been a great increase in the use of digital media for children of all ages, especially children of preschool age. A need for skills and knowledge in how we as educators should be able to help children manage digital media and information has become essential. In 2011, UNESCO presented the concept of media information literacy or MIL, which is a collective concept of media literacy and information literacy in a network society. According to state media council, MIL is a tool to enhance understanding and critical abilities and to manage the problems that will arise in everyday media. Such skills are essential in order for children to be able to exercise both their rights and their responsibilities in a democratic society. The purpose of this study is to examine the different conditions that exist amongst pre-school teachers which will help in introducing media - information literacy in the preschool context. The study is based on a quantitative method, i.e. survey and qualitative interviews. The study is aimed toward preschool teachers who have worked with digital tools in preschool. The result shows that there are positive opportunities for working with MIL in preschool. Preschool teachers have some understanding of the concepts of media and information literacy are about. Preschool teachers consider themselves to have the most of the important skills in order to bring MIL into the preschool. The result also indicates that children need more opportunities to create and communicate in intercultural dialogues and critical discussions with the help of digital media. Early childhood educators approach to children's use of digital media and information is a prerequisite to MIL's implementation in preschool. Early childhood educators are in favor of working with MIL's main points which they have already implemented in the preschool.

I takt med den ökade digitaliseringen har digitala verktyg lyfts in i den svenska förskolansläroplan utifrån en ny revidering (Skolverket, 2018), vilket innebär att utvecklandet av digitalkompetens samt källkritisk förmåga blir innehåll för måluppfyllelse i förskolans verksamhet.Med hänsyn till det enorma informationsflöde som barn möter varje dag blir det väsentligt attförstå hur barn skapar mening och kunskap av multimodala texter. Studiens syfte är därför attundersöka hur källkritik konstitueras av barn i digitala aktiviteter. De frågor som studien ämnarsvara på är: “Vilka kunskaper om källkritik uttrycker barn när de samtalar om digitala bilder?”,“Vilka tecken på källkritik representeras i barns handlingar när de möter digitala bilder?” samt“Vilka kunskaper om källkritik konstitueras i aktiviteter med digitala bilder?”. Studien ärkvalitativ och utgår från socialkonstruktionistiskt perspektiv med multimodal designinriktningsom teoretisk utgångspunkt. Utifrån detta skapades aktiviteter där barn skulle studera ett antaldigitalt manipulerade bilder med utgångspunkt i källkritiska kriterier. Resultatet visade på attdialogen har stor betydelse för meningsskapande i barns utvecklande av källkritik. I dettasammanhang är barnen aktiva aktörer i meningsskapandet av de bilder som de studerar, där allaolika aktörer bidrar till att konstituera erfarenheter och kunskaper om källkritik. Utvecklandetav källkritik är väsentligt för barns livslånga lärande och är något som bör integreras redan itidig ålder.