Syftet med studien är att undersöka hur ämneslärarna för årskurs 7-9 i Kalmar tätort uppfattar arbetet med stora skolklasser och deras interaktion med eleverna, samt hur relationen ser ut mellan urbanisering och det ökade elevantalet för skolklasser i årskurs 7-9. De frågeställningar som undersökningen baseras på är: hur ser relationen ut mellan urbaniseringen till Kalmar tätort och skolklassernas storlek? Samt vilka uppfattningar har ämneslärare i Kalmar tätort om deras interaktion med stora skolklasser? I studien har fyra kvalitativa intervjuer gjorts för att få förståelse kring lärarnas perspektiv på hur undervisningen sker i större klasser. I undersökningen är det flera viktiga teoretiska begrepp som har använts som teoretiska ram. Tätort, urbanisering, landsbygd och skolans förändring är några begrepp som använts för att undersöka och besvara de två frågeställningarna. Studien visar att befolkningen i Kalmar tätort ökar, men det är inte urbaniseringen som är den främsta faktorn utan det är framförallt andra orsaker. Det är bland annat invandring och ökat barnafödande som är den största orsaken till att Kalmar ökar i befolkningsmängd. De lärare som deltar i denna studie beskriver att arbetsbördan ökar när det är fler elever i klasserna. Skolan och kommunens ekonomiska situation påverkar i hög grad hur klasserna ser ut. Om lärarnas arbetsbörda minskar och att skolorna har bättre ekonomi så skulle det leda till att lärarna och eleverna har mer tid till att öka kunskapsutvecklingen.

Holmberg, P. 2015. Etnisk boendesegregation i Sveriges tätorter. Kulturgeografiska institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala universitet.    Den etniska boendesegregationen är ett flitigt diskuterat fenomen både i forskning och i allmänna debatten. Framförallt har fokus varit på Sveriges tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö medan segregationen i övriga orter fortfarande till stor del är outforskad. Detta på grund av, bland annat, den konventionella synen att segregationen är högre i större städer. Denna uppsats ämnar till att göra en kartläggning över den etniska boendesegregationen i Sveriges tätorter. Därutöver undersöks huruvida det finns ett samband mellan invånarantal och segregation.  Rapporten visar genom beräkningar av ett olikhetsindex för segregationen 1990 och 2010 att den etniska boendesegregationen även varit påtaglig i mindre städer. Deskriptiv statistik visar att segregationen svenskfödda relativt födda i Sydamerika, Asien och Afrika var påtagligt högre än den för svenskfödda relativt alla utlandsfödda. Däremot visar denna segregation enligt resultaten på en svagare utveckling. De deskriptiva resultaten visar att det fanns ett stort antal tätorter med både högre segregationsnivåer och snabbare utveckling än storstäderna men att majoriteten har en lägre nivå. Analytisk statistik visar ett signifikant samband mellan invånarantal och segregationsnivå, vilket emellertid främst gäller för segregationen svenskfödda relativt födda i Sydamerika, Asien och Afrika. Däremot visade den statistiska analysen inte på något samband mellan invånarantal och segregationsutveckling. Dessa resultat visar att sambandet mellan invånarantal och segregationsnivåer inte kan anses deterministiskt.

Studien görs i syfte att undersöka skillnader i möjligheterna att välja färdmedel för invånarna i den större tätorten jämfört med de mindre tätorterna, samt vilka faktorer som påverkar valet. Studiens frågeställningar är: Hur ser förutsättningarna för val av färdmedel ut, i de mindre tätorterna jämfört med i den större tätorten? och Vilka faktorer påverkar individens möjlighet att välja färdmedel i de mindre tätorterna jämfört med i den större tätorten? Metoden som är vald för studien är kvantitativ i form av en enkätundersökning. Detta valdes för att många svar ansågs nödvändigt för att nå studiens syfte och för att kunna besvara frågeställningarna. Teorierna som studien tagit utgångspunkt i är ifrån den Socio-spatial dialektiken och Tidsgeografin. Båda teorierna handlar om människors relation till något, här; miljö och tidrum, och som skapar möjligheter att analysera människors rörelsemönster. Empirin består av både diagram, korsdiagram och korstabeller gjorda utifrån enkätrespondenternas svar. Dessa hjälper till att utläsa studiens slutsatser. Slutsatserna är att det finns en skillnad mellan möjligheterna att fritt välja färdmedel i Karlstad tätort och de mindre tätorterna i Karlstad kommun. Faktorer som påverkar detta är tid, avstånd, aktivitet och väder, som också går in i varandra. Till exempel påverkar aktiviteten avståndet och avståndet påverkar tiden. Ofta väljs det snabbaste färdmedlet för att så många aktiviteter som möjligt ska hinnas med under dagen, såsom att lämna/hämta barn och handla mat.

Detta arbete har gjorts i samarbete med Jönköpings kommun. Arbetet handlar om orten Bankeryds struktur och framtida utveckling. Orten ligger i Jönköpings kommun 10 km nordväst om Jönköping längs Vättern. Närheten till Jönköping innebär både möjligheter och problem, då orten kan dra nytta av stadens serviceutbud samtidigt som det egna riskerar att bli eftersatt på grund av konkurrensen. Syftet med arbetet var att se om Bankeryd ska utvecklas som en egen ort eller en förort. Vidare var syftet att utreda dagens struktur och roll i ortssystemet för att kunna ta fram en strategi för utveckling. Metoden som valdes var en deskriptiv analys. Denna kompletterades med intervjuer och egna iakttagelser. Utifrån den deskriptiva analysen av ortens dagsläge togs en strategi för utvecklingen av orten fram. Resultatet blev att orten har flera attribut som pekar mot att orten har strukturen av en förort. Exempel på detta är att ortens serviceutbud främst består av dagligvaror trots ett relativt stort befolkningsunderlag. Flera av områdena i orten består nästan uteslutande av villabebyggelse och ortens befolkning är homogen utifrån att det är främst svenskfödda med stor andel barnfamiljer. Det bor få yngre och äldre i orten och genomsnittsinkomsterna är höga, och i vissa områden riktigt höga. Det finns förhållandevis få arbetstillfällen i orten och de som finns är främst lokaliserade till området Attarp-Backamo i centrala delarna av orten. Den lokala identiteten är inte lika stark som i andra mindre orter i kommunen. Stor del av befolkningen jobbar i Jönköping och kollektivtrafik, service och regionala förutsättningar har fokus på Jönköping. Ortens roll i ortssystemet är till viss del utspelad eftersom orten är så pass beroende av Jönköpings serviceutbud. De butiker som finns säljer främst dagligvaror och varor långt ner i hierarkin. Konkurrensen från Jönköping gör att mindre butiker med sällanköpsvaror inte klarar sig i orten. Däremot fungerar orten som servicecentra för många mindre orter runt Bankeryd, och detta basutbud är viktig att bevara. Inför framtiden kommer de val gällande byggnationer att vara viktiga. Om man fortsätter att bygga villor i orten kommer orten behålla samma struktur idag, och det finns en risk att orten blir mer av en idyllisk villaförort för barnfamiljer. Å andra sidan vill människor bo i villor i lugna områden, och det finns efterfrågan på villor i kommunen. Om man väljer att bygga flerfamiljshus kan det innebära att befolkningen blandas upp mer, vilket kan leda till att orten livas upp. Det finns stor efterfrågan på lägenheter, både för yngre och äldre som just nu utgör en förhållandevis liten andel av Bankeryds befolkning. Risken är att orten tappar den struktur som de som flyttat till orten eftersträvar. Å andra sidan kommer inte byggandet av ett antal flerfamiljshus att innebära en total omvandling av ortens struktur. De kommer troligtvis mest innebära att fler kan bo kvar i orten.

<p>Detta arbete har gjorts i samarbete med Jönköpings kommun.</p><p>Arbetet handlar om orten Bankeryds struktur och framtida utveckling. Orten ligger i Jönköpings kommun 10 km nordväst om Jönköping längs Vättern. Närheten till Jönköping innebär både möjligheter och problem, då orten kan dra nytta av stadens serviceutbud samtidigt som det egna riskerar att bli eftersatt på grund av konkurrensen.</p><p>Syftet med arbetet var att se om Bankeryd ska utvecklas som en egen ort eller en förort. Vidare var syftet att utreda dagens struktur och roll i ortssystemet för att kunna ta fram en strategi för utveckling.</p><p>Metoden som valdes var en deskriptiv analys. Denna kompletterades med intervjuer och egna iakttagelser. Utifrån den deskriptiva analysen av ortens dagsläge togs en strategi för utvecklingen av orten fram.</p><p>Resultatet blev att orten har flera attribut som pekar mot att orten har strukturen av en förort. Exempel på detta är att ortens serviceutbud främst består av dagligvaror trots ett relativt stort befolkningsunderlag. Flera av områdena i orten består nästan uteslutande av villabebyggelse och ortens befolkning är homogen utifrån att det är främst svenskfödda med stor andel barnfamiljer. Det bor få yngre och äldre i orten och genomsnittsinkomsterna är höga, och i vissa områden riktigt höga. Det finns förhållandevis få arbetstillfällen i orten och de som finns är främst lokaliserade till området Attarp-Backamo i centrala delarna av orten. Den lokala identiteten är inte lika stark som i andra mindre orter i kommunen. Stor del av befolkningen jobbar i Jönköping och kollektivtrafik, service och regionala förutsättningar har fokus på Jönköping.</p><p>Ortens roll i ortssystemet är till viss del utspelad eftersom orten är så pass beroende av Jönköpings serviceutbud. De butiker som finns säljer främst dagligvaror och varor långt ner i hierarkin. Konkurrensen från Jönköping gör att mindre butiker med sällanköpsvaror inte klarar sig i orten. Däremot fungerar orten som servicecentra för många mindre orter runt Bankeryd, och detta basutbud är viktig att bevara.</p><p>Inför framtiden kommer de val gällande byggnationer att vara viktiga. Om man fortsätter att bygga villor i orten kommer orten behålla samma struktur idag, och det finns en risk att orten blir mer av en idyllisk villaförort för barnfamiljer. Å andra sidan vill människor bo i villor i lugna områden, och det finns efterfrågan på villor i kommunen. Om man väljer att bygga flerfamiljshus kan det innebära att befolkningen blandas upp mer, vilket kan leda till att orten livas upp. Det finns stor efterfrågan på lägenheter, både för yngre och äldre som just nu utgör en förhållandevis liten andel av Bankeryds befolkning. Risken är att orten tappar den struktur som de som flyttat till orten eftersträvar. Å andra sidan kommer inte byggandet av ett antal flerfamiljshus att innebära en total omvandling av ortens struktur. De kommer troligtvis mest innebära att fler kan bo kvar i orten.</p>

This text is dealing with the question on the two real big Viking age burial sites on the Tumbo Ridge, and their invisible corresponding settlement. How to decide the expected size of a Viking settlement? What does the findings and the landscape say about a possible settlement’s placement and activities? Hypothetical harbor sites for a settlement with trade and crafts as its business activity, is presented. / Denna text avhandlar frågan om bakgrunden till de två verkligt stora vikingatida gravfälten på Tumboåsen och dess motsvarande bebyggelses osynlighet. Hur avgör man förväntad storleken på en bebyggelse och tätort? Vad säger fynd och landskap om en eventuell tätorts läge och verksamhet? Hypotetiska hamnlägen för en tätort med hantverk och handel som huvudnäring presenteras.

Denna studie syftar till att analysera hur upplåtelseformer i relation till inkomstnivåer kan påverka boendesegregationen i Uppsala tätort. Med hjälp av statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) samt en analys av dokument och publikationer från Uppsala kommun, kommer studien jämföra Uppsala tätort med andra större tätorter i Sverige med avseende att se hur upplåtelseformer ser ut i Uppsala tätort. I denna uppsats studeras hur relationen mellan andelen av olika upplåtelseformer i ett bostadsområde är relaterat till andelen av befolkningen i olika inkomstgrupper. För att visa på skillnader har data över Demografiska statistikområden (DeSO) från SCB använts där varje DeSO har mellan 700 och 2700 invånare. I undersökningen har bara data över centralorter hämtats och analyserats. Landsbygd och bebyggelsekoncentrationer har lämnats utanför denna studie. Studiens resultat visar på att Uppsala tätort har en hög andel bostadsrätter i jämförelse med genomsnittet av de största tätorterna i Sverige, samt i jämförelse med specifika utvalda storstäder i Sverige. Tidigare forskning kring ämnet visar på att en låg beblandning av upplåtelseformer som hyresrätter, bostadsrätter, och äganderätter kan ha en negativ påverkan på boendesegregation då människor från olika socioekonomiska bakgrunder inte blandas geografiskt i staden, vilket i sin tur bidrar till att boendesegregationen ökar.

Mitt kandidatprojekt är ett Folkets hus i Järna tätort. Placeringen av byggnaden är ett resultat av en platsanalys som identifierade en vilja från Södertälje kommun att stärka de existerande tätorterna. En ytterligare anledning till placeringen är min önskan om att ett hus för folket ska vara så enkelt att nå för så många som möjligt.  Byggnaden är en kombination av folkets hus, kulturhus och studieförbund. Fokus ligger på scenkonsten och dess olika uttryck, främst dansen. Dessa rum är bestämda i form och syfte. I kontrast till de bestämda rummen finns ytor som är nära en total frihet och flexibilitet. De fria ytorna kan, samtidigt eller under olika tider, agera dansgolv, utställning, foajé, hyreslokal, ateljé, kontor, väntrum osv. Byggnaden har en hybridkonstruktion av trä och betong. Grunden och en väggstuktur som sträcker sig genom byggnadens tre våningar är utformade i betong, utöver dessa element är byggnaden konstruerad av limträ-pelare och balkar. Den enkla stommen öppnar även upp för att byggnaden ska kunna möta olika behov över tid. / My bachelor project is a community center in Järna, Södertälje. The location of the building is the result of a site analysis that identified a will from Södertälje municipality to strengthen the existing urban areas. An additional reason for the location is my desire that a house for the people should be as easy to reach for as many as possible. The building is a combination of a community center, culture house and study association. The focus is on the performing arts and their various expressions, mainly dance. These rooms are determined in form and purpose. In contrast to the definite rooms, there are areas that are close to a total freedom and flexibility. The unfilled spaces can, at the same time or at different times, act as dance floors, exhibitions, foyers, rental rooms, studios, offices, waiting rooms, etc. The building has a hybrid construction of wood and concrete. The foundation and a wall structure that extends through the building's three floors are formed of concrete, and in addition to these elements, the building is constructed of laminated wood pillars and beams. The simple structure also enables the building to meet different needs over time.

Detta är en kvalitativ studie om hur lärare arbetar med skolans närområde i sin undervisning,samt vilken påverkan närområdet har på lärares förutsättningar för undervisning. Studien byggerpå 7 stycken semi-strukturerade intervjuer med lärare på landsbygd och i stadsmiljö. Studienvisar på att lärare på landsbygden använder utomhusmiljön i närområdet mer i sin undervisningän lärare i stadsmiljö. Lärarna i stadsmiljö har däremot större förutsättningar för att göra olikatyper av studiebesök. Utifrån den mer heterogena etniska sammansättningen i stadsmiljöpåverkas lärarnas undervisning i svenska och religion på olika sätt. Förutsättningarna kan alltsåskilja sig åt på olika sätt, men lärare är vana och skickliga på att anpassa sig efter deförutsättningar de har och nyttja dem på bästa sätt.

Begreppet hållbar utveckling innefattar ekonomisk, ekologisk och social utveckling och innebär att de tre hållbarhetsvärdena ska vara likvärdiga och bör samarbeta intimt med varandra. Planeringsidealet förtätning är ett sätt att planera och utveckla städer som har blivit en mer populär planeringsstrategi under de senaste två decennierna och är motsatsen till sin föregångare utglesning. En kommun som arbetar ambitiöst med förtätning är Linköpings kommun där förtätning och hållbar utveckling går hand i hand och kommunen är tydlig med att Linköping tätort inte ska utvecklas utanför befintliga stadsgränser.   Den här studies syfte är att belysa hur förtätning tillämpas i Linköping tätort samt granska om förtätning bidrar till en hållbar utveckling. Studien ämnar även att undersöka de primära faktorerna i hållbarhetsvärdena som kommunen anger vara skälen till förtätning, samt hur förtätning har konsekvenser på stadsmiljön. De teorier och tidigare forskning som analyseras förklarar och ger exempel vilka konsekvenserna kan vara av en förtätning ur ett hållbarhetsperspektiv. För att besvara syftet har empiri insamlats genom kvalitativa innehållsanalyser av två olika policydokument samt kartor över Linköping från 2002 och 2019.   Det insamlade materialet från empirin och teorin analyserades och jämfördes. Empirin påvisade att de största skälen till att Linköpings kommun arbetar med förtätning är för att inte använda sig av viktig jordbruksmark, koppla samman stadsväven och effektivt använda sig av markresurser. Detta ska leda till möjligheter att utveckla kollektiv-, gång- och cykeltrafik, minskade klyftor mellan områden och en ökad trygghet och jämlikhet i staden. Slutsatsen utifrån analysen av empirin och teorin blev att de positiva effekterna förtätning har på hållbar utveckling i Linköpings tätort väger tyngre än de negativa konsekvenserna.