Urbaniseringen av städer har under de senaste decennierna förändrat bilden av det urbana landskapet och urbanitet, som tidigare endast tillskrevs städer, spridde sig till andra områden. Detta resulterar i diffusa gränser, mellan det som anses stadsmässigt och lantligt, samt medför utmaningar för planeringen i både städer och mindre urbana områden. Mindre städer och tätorter upplever därför svårigheter i att finna sin roll och plats i den urbana hierarkin och kunna konkurrera med storstäderna.Denna uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats där teorierna om vitalitet i sammanhang av en mindre tätort redovisas och appliceras på ett verkligt fall, Skottorp. Det utvalda infallsvinkel syftar till att både öka kunskapen om vitalitet som vision för planering men även till att skapa en bättre förståelse för planering i mindre urbana områden. Perspektivet av ett mindre urbant område bidrog även till en berikad förståelse för vikten av en adekvat omfattning i proportion till skala vid planeringsskede. I denna studien presenterar vi vilka fysiska projektioner av attraktivitet och livlighet kan observeras i den rumsliga miljön och på vilket sätt kan dessa attribut påverka vitaliteten. Uppsatsens resultat bygger på identifieringen av de olika projektionerna av attraktivitet och livlighet i Skottorps fysiska miljö och analysen av dess förutsättningar för att skapa vitalitet. / The urbanization of cities has in recent decades changed the image of the urban landscape and urbanity, previously attributes of the cities has spread to other sites. The consequence is diffused boundaries, between what is considered urban and rural, that results in challenges for planning in both cities and other urban areas. Smaller cities as well as agglomerations experience therefore difficulties in finding their role and position in the urban hierarchy and vitality to compete with the big cities.This thesis is based on a qualitative approach where the theories of vitality in the context of a smaller urban area are presented and applied to a real case, Skottorp. The selected perspective aims to increase both the knowledge about vitality as a vision for planning, but also to create a better understanding for planning of smaller urban areas. The perspective of a smaller urban area also contributed to an enriched understanding of the importance of an adequate scale in proportion to size. In this study, we present which physical projections of attractiveness and liveability can be observed in the spatial environment and in what way these attributes can affect vitality. The results of this Thesis are based on the identification of the various projections of attractiveness and liveability in Skottorp’s physical environment and the analysis of its possibilities for creating vitality.

<p>En svår och ständigt aktuell fråga är hur landsbygd och glesbygd ska definieras och avgränsas. För att utföra sådana avgränsningar har en stor mängd olika definitioner och mätmetoder tagits fram. Problemet med många av dem är att de ger mycket grova och statiska indelningar och att de ibland bygger på subjektiva eller svårpreciserade kriterier. Samhällsstrukturen har förändrats, exempelvis är tillgången till bil stor idag vilket ökar tillgängligheten och tillåter att människor bosätter sig längre från arbete och service. Det i sin tur bidrar till att gränsen mellan landsbygd och tätort suddas ut och blir mer diffus. Med tanke på dagens teknik anser många att nya mer sofistikerade mätmetoder bör utvecklas, gärna metoder som nyanserar begreppen.</p><p>I det här examensarbetet introduceras och testas en ny mätmetod för befolkningsgleshet och tillgänglighet. Målet har varit en metod mycket väl lämpad för anpassning till olika skalor och som tar hänsyn till befolkningens geografiska fördelning och storlek. Tillgänglighetsfaktorn i måttet är baserad på vägnätets utsträckning vilket ger verklighetstrogna mätvärden. Till metoden valdes att utveckla ett särskilt mått, ett gleshetsindex, för att visa hur metoden på ett entydigt sätt kan användas på flera olika nivåer, exempelvis lokal och regional. Mätmetoden har testats och utvärderats med ArcGIS och nätverksanalys med aktuella demografiska data från 2008 i form av statistik för totalbefolkning. Avgränsningsområdet har varit Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner.</p><p>Mätmetoden går i korta drag ut på att det område som ska mätas delas in i ett rutnät. Från varje ruta mäts hur många invånare som går att nå inom en bestämd sträcka längs vägnätet. Sträckan är metodens huvudvariabel och den kan anpassas efter den nivå mätningen ska utföras på, i den här studien användes 5, 10, 20 och 30 kilometer. Det uppmätta invånarantalet för varje ruta divideras med mätsträckan i kilometer och det ger måttenheten invånare per kilometer.</p><p>Mätningar utfördes med ett flertal mätsträckor och resulterade dels i en kartserie producerad med den nya mätmetoden och dels i en kartserie producerad med en annan mätmetod, baserad på befolkningsdensitet inom cirklar, för jämförelser och utvärdering. Det gleshetsindex som utvecklades fick namnet RURIX (av Rurality Index) och en kartserie producerades också för att illustrera hur mätvärden skulle kunna klassificeras enligt RURIX.</p><p>Resultaten visade att den nya mätmetoden ger bra och realistiska mätvärden över hela avgränsningsområdet. Högre mätvärden visade sig, vid alla mätsträckor, finnas främst där folk är bosatta och där vägnätet är väl utbyggt medan låga värden visade sig i glesbefolkade områden som antingen har dåligt utbyggt eller helt saknar vägnät. Resultaten från jämförelsemetoden klargjorde att enbart ett täthetsmått inte tar hänsyn till befolkningens fördelning och tillgänglighet vilket var tydligt vid mätningar på regional nivå där de högsta mätvärdena med jämförelsemetoden hamnade i otillgängliga och nästintill obefolkade skogsområden i avgränsningsområdets södra delar. En positiv och viktig egenskap för den nya mätmetoden är att den visat sig fungera mycket bra vid olika skalor och den kan därför med fördel användas för mätning på olika nivåer och för olika ändamål. Den har även stor potential att vidareutvecklas och i jämförelse med en metod som enbart mäter befolkningstäthet är fördelarna tydliga.</p> / <p>A difficult and constant concern is how to define and delimit rural and sparsely populated areas. To be able to achieve such delimitations, a wide range of definitions and measures have been produced. The problem with many of them is that they give too crude and static definitions and are sometimes based on criteria that are subjective and hard to specify. The structure of the society has changed, for example the access to cars is high, which increases the accessibility and possibility to commute and allows people to settle further away from work and services. This contributes to making the limits of rural and urban areas more diffuse. Taking into consideration the technology that is available today, new sophisticated measures should be developed to make the concept of e.g. rural more distinct.</p><p>In this thesis a new method of measurement for population sparsity and accessibility is introduced. The goal has been a method well suited for adaptation to different scales and one that takes into consideration the geographic distribution and size of the population. The accessibility factor of the method is based on the extent and spread of the road network which results in realistic population sparsity values. Directly linking to the method, a special measure, the Rurality index was developed in order to show how the method can be used at several different levels in a clear-cut way, e.g. local or regional. The method was tested and evaluated using ArcGIS and network analysis based on the 2008 census materials. The study areas were the municipalities of Hudiksvall and Nordanstig in Sweden.</p><p>The method involves a few steps. Initially, the area to be measured is divided into a grid. Then, for every cell in the grid the number of habitants within a certain distance along the road network is summarized. The distance is the method’s main variable and it can easily be adjusted according to the actual level of the measurement, in this study, 5, 10, 20 and 30 kilometers were used. Lastly, the measured population within reach of the chosen distance is divided by the distance in kilometers giving the values using the measuring unit of habitants per kilometer.</p><p>Measurements were performed using several distances and resulted in a series of maps produced with the new method, as well as a series of maps produced using a different resulting method, based on the population density within circles, for comparison and evaluation. The rurality index was given the abbreviated name RURIX (Rurality Index), and a series of maps were produced to illustrate how the measurement values could be classified using RURIX.</p><p>The results of the study showed that the new method gives good and realistic results throughout the study area. At all measurement distances the highest values could be found where people actually are settled and in areas where the road network is well extended, while lower values are focused on sparsely populated areas with a poor road network. The results of the method of comparison showed that a population density measuring alone cannot considerate the distribution of the population and accessibility. This was clearly shown in this regional level study, where the highest values were found within remote and poorly populated areas in the southern parts of the study area. A positive and important feature is that it worked well on a wide range of scales and can therefore be used with great benefit for measurements at different levels and for different purposes. The method also has potential for further development and, compared with methods that only measure population density, its advantages is clear.</p>

En svår och ständigt aktuell fråga är hur landsbygd och glesbygd ska definieras och avgränsas. För att utföra sådana avgränsningar har en stor mängd olika definitioner och mätmetoder tagits fram. Problemet med många av dem är att de ger mycket grova och statiska indelningar och att de ibland bygger på subjektiva eller svårpreciserade kriterier. Samhällsstrukturen har förändrats, exempelvis är tillgången till bil stor idag vilket ökar tillgängligheten och tillåter att människor bosätter sig längre från arbete och service. Det i sin tur bidrar till att gränsen mellan landsbygd och tätort suddas ut och blir mer diffus. Med tanke på dagens teknik anser många att nya mer sofistikerade mätmetoder bör utvecklas, gärna metoder som nyanserar begreppen. I det här examensarbetet introduceras och testas en ny mätmetod för befolkningsgleshet och tillgänglighet. Målet har varit en metod mycket väl lämpad för anpassning till olika skalor och som tar hänsyn till befolkningens geografiska fördelning och storlek. Tillgänglighetsfaktorn i måttet är baserad på vägnätets utsträckning vilket ger verklighetstrogna mätvärden. Till metoden valdes att utveckla ett särskilt mått, ett gleshetsindex, för att visa hur metoden på ett entydigt sätt kan användas på flera olika nivåer, exempelvis lokal och regional. Mätmetoden har testats och utvärderats med ArcGIS och nätverksanalys med aktuella demografiska data från 2008 i form av statistik för totalbefolkning. Avgränsningsområdet har varit Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner. Mätmetoden går i korta drag ut på att det område som ska mätas delas in i ett rutnät. Från varje ruta mäts hur många invånare som går att nå inom en bestämd sträcka längs vägnätet. Sträckan är metodens huvudvariabel och den kan anpassas efter den nivå mätningen ska utföras på, i den här studien användes 5, 10, 20 och 30 kilometer. Det uppmätta invånarantalet för varje ruta divideras med mätsträckan i kilometer och det ger måttenheten invånare per kilometer. Mätningar utfördes med ett flertal mätsträckor och resulterade dels i en kartserie producerad med den nya mätmetoden och dels i en kartserie producerad med en annan mätmetod, baserad på befolkningsdensitet inom cirklar, för jämförelser och utvärdering. Det gleshetsindex som utvecklades fick namnet RURIX (av Rurality Index) och en kartserie producerades också för att illustrera hur mätvärden skulle kunna klassificeras enligt RURIX. Resultaten visade att den nya mätmetoden ger bra och realistiska mätvärden över hela avgränsningsområdet. Högre mätvärden visade sig, vid alla mätsträckor, finnas främst där folk är bosatta och där vägnätet är väl utbyggt medan låga värden visade sig i glesbefolkade områden som antingen har dåligt utbyggt eller helt saknar vägnät. Resultaten från jämförelsemetoden klargjorde att enbart ett täthetsmått inte tar hänsyn till befolkningens fördelning och tillgänglighet vilket var tydligt vid mätningar på regional nivå där de högsta mätvärdena med jämförelsemetoden hamnade i otillgängliga och nästintill obefolkade skogsområden i avgränsningsområdets södra delar. En positiv och viktig egenskap för den nya mätmetoden är att den visat sig fungera mycket bra vid olika skalor och den kan därför med fördel användas för mätning på olika nivåer och för olika ändamål. Den har även stor potential att vidareutvecklas och i jämförelse med en metod som enbart mäter befolkningstäthet är fördelarna tydliga. / A difficult and constant concern is how to define and delimit rural and sparsely populated areas. To be able to achieve such delimitations, a wide range of definitions and measures have been produced. The problem with many of them is that they give too crude and static definitions and are sometimes based on criteria that are subjective and hard to specify. The structure of the society has changed, for example the access to cars is high, which increases the accessibility and possibility to commute and allows people to settle further away from work and services. This contributes to making the limits of rural and urban areas more diffuse. Taking into consideration the technology that is available today, new sophisticated measures should be developed to make the concept of e.g. rural more distinct. In this thesis a new method of measurement for population sparsity and accessibility is introduced. The goal has been a method well suited for adaptation to different scales and one that takes into consideration the geographic distribution and size of the population. The accessibility factor of the method is based on the extent and spread of the road network which results in realistic population sparsity values. Directly linking to the method, a special measure, the Rurality index was developed in order to show how the method can be used at several different levels in a clear-cut way, e.g. local or regional. The method was tested and evaluated using ArcGIS and network analysis based on the 2008 census materials. The study areas were the municipalities of Hudiksvall and Nordanstig in Sweden. The method involves a few steps. Initially, the area to be measured is divided into a grid. Then, for every cell in the grid the number of habitants within a certain distance along the road network is summarized. The distance is the method’s main variable and it can easily be adjusted according to the actual level of the measurement, in this study, 5, 10, 20 and 30 kilometers were used. Lastly, the measured population within reach of the chosen distance is divided by the distance in kilometers giving the values using the measuring unit of habitants per kilometer. Measurements were performed using several distances and resulted in a series of maps produced with the new method, as well as a series of maps produced using a different resulting method, based on the population density within circles, for comparison and evaluation. The rurality index was given the abbreviated name RURIX (Rurality Index), and a series of maps were produced to illustrate how the measurement values could be classified using RURIX. The results of the study showed that the new method gives good and realistic results throughout the study area. At all measurement distances the highest values could be found where people actually are settled and in areas where the road network is well extended, while lower values are focused on sparsely populated areas with a poor road network. The results of the method of comparison showed that a population density measuring alone cannot considerate the distribution of the population and accessibility. This was clearly shown in this regional level study, where the highest values were found within remote and poorly populated areas in the southern parts of the study area. A positive and important feature is that it worked well on a wide range of scales and can therefore be used with great benefit for measurements at different levels and for different purposes. The method also has potential for further development and, compared with methods that only measure population density, its advantages is clear.

This study examines how development phases such as education, economy and living in urban or rural areas have an impact on the phenomenon female genital mutilation. A comparative study was made on the three African countries Sudan, Somalia and Sierra Leone. The study is written with information from sociological theories, surveys from the database MICS and established research in order to make an analysis. The purpose of this study is to make a contribution to the already made research on the topic of female genital mutilation. The question of the issue of the study is to analyse and describe how development can have an impact both positive and negative on the phenomenon of female genital mutilation. Furthermore, we want to investigate and understand to what extent living in urban and rural areas make a difference in female genital mutilation. How much of a difference does having a better education make whether mothers mutilate their daughters or not? Is having a better economy a difference or not? Using a quantitative method consisting of data collected from the database MICS we made Binary logistic regressions in order to answer the question of the study. The data consisted of already made surveys on the subject female genital mutilation in the countries Sudan, Somalia and Sierra Leone. The result from the analysis was that in the countries Somalia and Sierra Leone having a higher education makes a difference in whether a woman has heard of female genital mutilation or not. It also showed in these two countries that actually having a higher education increased the risk for women to be mutilated. In Sudan it showed that a having lower education also increased the risk of female genital mutilation. With the economy it showed that in all three countries having a higher economy increases the chances of being mutilated. The analyse also showed that if a family lives in urban areas the changes of the daughter being exposed to female genital mutilation decreases. The conclusion of the study is that the urbanisation that is happening in Africa today will make a big difference in the attitudes and the continuation of female genital mutilation. And having the chance of gaining a better education will also change the attitudes and the continuation of the phenomenon. Having a better economy will develop the family and especially the women to chance their belief of female genital mutilation.

In a society where everything must be within the vicinity and accessible, people face challenges like climate, segregation and inequality. All people have the right to services such as education, care, work and housing without being prevented by unsustainable urban planning. Sustainable urban planning can define several things, but something all definitions have in common is that they use strategic plans. One such well spoken about is the "15 minute city" which was introduced in 2016 by the urbanist and professor Carlos Moreno. The concept is about an accessible city, in terms of services, education, care, work and more, for residents within a 15 minute walk or bike ride. Attempts to apply the 15 minute city can be seen in several cities around the world and partially in Stockholm, Sweden. An example is in Södertälje, a suburb in Stockholm county, which is characterized by the car centric city. The swedish policy “ Trafik för en attraktiv stad” (TRAST) helps sektion with urban planning and sustainability with focus on traffic. Because of these guidelines and Södertäljes oversight plan over their whole urban area it would be of interest to investigate how well the 15 minute city can be applied in Södertälje and its relation to the district of Ronna. The purpose of this study is to examine the potential Södertälje has in becoming a 15 minute city, in regards to the swedish policy document TRAST. In addition, studying whether the strategic plan can complement Södertälje's oversight plan of the entire city. The method that was applied consisted of literature study and case study where literature was gathered, for example, via search engines like Web of Science and Diva Portal. The case study consisted of two site visits, one earlier and one later in the day. The result and the analysis indicate that several aspects in Södertäljes oversight planning of their area and TRAST match that of the 15 minute city. Introducing this type of planning in the city requires, for example, that several barriers or the carsdomination in the urban area be remedied or reduced, which can provide opportunities for pedestrians and cyclists. The conclusions drawn from the results are that the introduction of the 15-minute city concept in the urban area, Södertälje, is possible. At last at recommendation to continuation of the study is a case study would consist of a city that has recently applied the 15 minute city and compare the effects of this more concretely. / I ett samhälle där allting ska vara nära och tillgängligt möts människor av utmaningar om klimatet, segregation och ojämlikhet. Alla människor har rätten till funktioner som utbildning, vård, arbete och boende utan att förhindras av en dålig samhällsplanering. Hållbar samhällsplanering kan innebära flera saker men något alla definitioner har gemensamt är att de tillämpar planstrategier. En sådan är “15 minutersstaden” som introducerades år 2016 av urbanisten och professorn Carlos Moreno. Idén handlar om en tillgänglig stad, vad gäller just funktionerna, utbildning, vård, arbete och mer, för invånarna inom en kvarts promenad eller cykeltur. Försök att tillämpa 15 minutersstaden finns i flera städer runtom i världen och i Sverige kan man hitta det delvis i Stockholm. Ett exempel är i Södertälje tätort, i Stockholms län, som präglas av bilsamhället. Policyn “Trafik för en attraktiv stad” (TRAST), hjälper sektorer inom samhällsplaneringen att samarbeta för ett hållbart planerande med fokus på trafiken. med hjälp av dess riktlinjer och översiktsplanen i Södertälje skulle vara av intresse att undersöka hur väl 15 minutersstaden går att applicera, och detta i förhållande till en av dess stadsdelar Ronna.  Syftet med detta arbete är att undersöka potentialen Södertälje har i att bli en 15 minutersstad med hänsyn till policyn TRAST. Dessutom studerades likheter och skillnader mellan Södertäljes översiktsplan och 15 minutersstaden vad gäller planeringen. Metoden som tillämpades var kvalitativ och bestod av en litteraturstudie och en fallstudie. Fallstudien omfattade två platsbesök i stadsdelen Ronna, en tidigare och en senare på dygnet.  Resultatet och analysen tyder på att flera aspekter i översiktsplanen och TRAST:en stämmer överens med 15 minutersstaden. Det går dessutom att införa denna planeringstyp i Södertälje men kräver dock till exempel att flera barriärer åtgärdas, såväl bildominansen i tätorten. Detta för att ge möjlighet åt gående och cyklister att röra sig i staden. Slutsatserna som dras utifrån resultaten är att införandet av konceptet 15 minutersstaden i tätorten Södertälje är möjlig. Som en sista slutsats i arbetet finns framtid forskning vilket berör att studera en stad som nyligen applicerat 15 minutersstaden och jämföra effekterna av detta mer konkret.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet: (1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland? Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare. Med hjälp av argumentationsanalys har kritisk analys kunnat hjälpa till att illustrera en strukturerad och tydlig bild av textinnehållet. Argumenten har skisserats upp efter en delvis egen modell där varje arguments hållbarhet och relevans bedömts, i syfte att få fram en sammanlagd beviskraft. Jürgen Habermas idé och tankar om den borgerliga offentligheten har utgjort den teoretiska utgångspunkten. Denna har framförallt använts i ett diskursivt analytiskt ändamål. Den borgerliga offentligheten är det forum som allmänheten använder sig av för att debattera och uttrycka sina åsikter. Habermas ser att det moderna samhället förlorat mycket av den borgerliga offentlighetens beståndsdelar då den övertagits av kommersiella intressen. Denna uppsats har emellertid visat en god återupplivande för den borgerliga offentligheten, åtminstone i den studerade lokalpressen. Den högljudda debatten har gjorts möjlig tack vare en öppenhet från tidningsredaktionerna att presentera alla argument, för och emot, höga som låga, för att vargdebatten skall innefatta många dimensioner och synsätt. Bakgrunden i denna uppsats beskriver vargens historia i Sverige, framförallt i Värmland. Från att vargen varit talrik under 1600- till 1800-talet drevs den allt längre norrut för att mer eller mindre utrotas. Bakgrunden till dess utrotning har varit en kombination av sjukdomar, inavel men framförallt renägande samers avskjutning. Bakgrunden lyfter också fram de omdiskuterade Naturvårdsprojektet "Projekt Varg" som grundades i syfte att freda en svensk vargstam. Bakgrunden fungerar i denna uppsats som ett svar för de argument som läggs fram i resultatet. Med hjälp av solid bakgrundsfakta kan hållbarheten i argumenten lättare bedömas. 48 Den tidigare forskningen innefattar en rad skiljda forskningsarbeten. Först presenteras två undersökningar om inställningen till vargen. Dessa visar hur svenskar i allmänhet blivit allt mer positiva till vargen. Därefter presenteras bakgrunden till det så kallade "Varghatet" som i regel grundar sig på myter, sagor men också det faktum att vargen emellanåt angriper tamboskap. Efterföljande tema härrör konflikten mellan centrum och periferi där renägande samers och värmlänningars misstro till auktoriteter och myndigheter beskrivs. Därpå följer en presentation av tidigare forskning om vargen i massmedia. De uppsatser som där presenteras har i regel ett journalistiskt intresse och är skrivna utifrån medialt synsätt. Uppsatserna ger en god bild av vad som presenterats i massmedia om just vargen, men förklarar mycket lite om bakgrundsorsakerna till vad och varför vissa artiklar presenteras. Resultatet och analysen åskådliggör att argumenten skiljer sig mellan insändare och beroende på vilket syfte insändarskribenterna har haft. Emellertid skiljer sig inte argumenten särskilt mycket över tid. Vargdebatten kan summeras med att den präglats av argument kring fakta om vargen som biologisk och social varelse. Fakta som ibland underbyggs med både sanningar och osanningar, personliga påhopp, hotelser, tillskrivning av åsikter mellan parterna och hårda ordväxlingar mellan de som påstår sig känna vargen kontra de som "bara" vill ventilera åsikter i vargfrågan. Beviskraften i argumenten är mycket varierande. I regel täcker de texter som propagerar för vargen en högre beviskraft då relevansen i de argumenten är betydligt högre än i de texter som propagerar emot vargen. Denna uppsats har starkt kunnat belysa konflikten mellan centrum och periferi på ett tydligt sätt, detta främst med hjälp av den lättöverskådliga metoden. Detta är den största behållningen av uppsatsen. Vi kan se att vargfrågan ofta får stå tillbaka för en debatt om glesbygdsproblematik, oförmågan från myndigheter samt tätortsbor att förstå och uppmärksamma glesbygdens utsatta situation. De flesta insändare som vill bevara vargen har kommit ifrån människor där vargen inte förekommer och vice versa. / The purpose of this essay is to show and analyze the argumentation in the debate concerning the wolf’s claim for existence in the county of Värmland, between the years of 1965 to 1990. To answer the research questions, a method known as argumentation analysis are to be used and applied on leaders and letter to editors commencing the local papers Nya Wermlands-Tidningen and Värmlands Folkblad. The purpose in next step is to elucidate contradictions between the ones who are in direct contact with the wolf, the provincial habitants (the periphery) and the ones who live in districts where the wolf are not an element of the nearby area, the conurbation habitants (the center). The result has shown that the arguments differs depending on the period of time, between writers of the letters to the editor and depending on the purpose of the these texts. The debate of the wolf have contained arguments packed with facts about the wolf (both sociologically and biologically), pounces, threats, attributing the other part opinions, and coarse arguing between the ones who claims to recognize the wolf in opposition to the ones who simply confirm their own position in the debate. The evidential value also differs a lot. Accustomed writers such as journalists and the ones who demonstrate objective and sober arguments do have a higher value of evidence. Texts of those who are pro-wolf often illustrate further relevant arguments in appose to the anti-wolf part. This essay has in many ways illustrated the conflict between provincial habitants and authorities but most of all has this paper penetrated the conflict between provincial habitants and conurbation habitants. The conurbation habitants are often pro-wolf and lives in urban societies such as Karlstad while the provincial habitants place themselves as the anti-wolf part and regularly lives in sparsely populated area such as the surroundings of Torsby or Sysslebäck. The debate often puts the wolf aside and becomes a quarrel regarding to the provincial areas vulnerable situation. The wolf is sometime a substantially symbol for authority and the conurbation habitants way of overlook the sparsely populated areas of northern Värmland.