No description available.

The transatlantic slave trade started in the 17th century and lasted for more than two hundred years, and many nations across the world abolished the slave trade during the 19th century. As slavery became a rather controversial topic, it led to hectic debates about the moral aspects of buying and selling human beings. During the 19th century in North America, newspapers were used to influence people and make them aware of the contemporary slave trade. Ideas and thoughts about the slave trade were conveyed to the public through newspapers, which became important and widely used media phenomena. Newspapers have always been used to convey different kinds of information, and as slavery was a much-disputed topic, the newspapers frequently wrote about it. This study aims to give an analysis of how three 18th century Swedish newspapers – Folkets röst, Jönköpingsbladet and Post- och inrikes tidningar – depicted the slave trade and slavery in general, between 1840 and 1860. In each newspaper, 15 news articles were analysed. The results show that the number of news articles where slavery was depicted in a negative context in Folkets röst and Post- och inrikestidningar, the results were approximately the same. As for Jönköpingsbladet, slavery was depicted in primarily neutral contexts. Neither of the newspapers depicted slavery positively.

Skånelandskapen är en mycket omdiskuterad landsdel i Sverige. Norra Åsbo var ett gränsområde mellan Skåne och Småland under skånska kriget 1675-1679 vilket gjorde bygden till ett utsatt område. Gränsbygden blev plundrad och bränd av både svenskar, danskar och snapphanar, många förlorade allt de ägde. Norra Åsbos dombok från 1680 innehåller mycket information om trakten och hur människorna påverkades och använde krigets omfattning på tinget vid rättsfall. Hur hanterades denna traumatiserade händelse av allmogen och av överheten? Söktes rättvisa, försoning eller sattes händelsen helt enkelt i skymundan för att glömma vad som hänt? Studien har gjorts för att söka efter hur kriget behandlats och omtalats på tinget.

Syftet med denna studie var att pröva olika teorier om stamning, avseende nivå av muskelspänning vid flytande tal. Tjugofyra försöksdeltagare ingick i studien, tolv stammande och tolv kontrolldeltagare. Försöksdeltagarnas muskelaktivitet i musklerna orbicularis oris (OO) och depressor labii inferior (DLI) uppmättes med hjälp av elektromyografi (EMG) vid flytande tal och vid en icke verbal uppgift, att puta med läpparna. De stammandes grad av stamning bedömdes med The Wright and Ayre Stuttering Self-Rating Profile (WASSP) och Stuttering Severity Instrument, fjärde upplagan, (SSI-4) för att korrelera denna med muskelaktiviteten. Ingen statistisk signifikant skillnad avseende muskelaktivitet mellan grupperna kunde påvisas, varken i flytande tal eller vid den icke verbala uppgiften. Det fanns inte heller något signifikant samband mellan den sammanlagda muskelaktiviteten av OO och DLI vid flytande tal och stamningsgrad uppmätt med SSI-4 respektive WASSP. Inget signifikant samband kunde heller ses mellan OO vid läpputning och stamningsgrad uppmätt med SSI-4 respektive WASSP. Ett negativt signifikant samband påvisades dock mellan muskelaktivering i OO vid flytande tal och självskattad stamningsgrad. Således kan resultatet tyda på att det varken finns någon muskulär hypertoni eller hypotoni i OO och DLI i stammandes flytande tal jämfört med en icke stammande kontrollgrupp. Resultatet indikerar även att det kan finnas tendens till låg muskelaktivering vid svårare stamning.

Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera årgångar som en tidning menad att läsas av hela familjen som underhållning. Ett inslag i tidningen var berättelser om främmande länder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell värld utanför Sverige i sina artiklar och för många i läsarkretsen var detta deras enda kontakt med omvärlden. På ett sätt kan man säga att världen hälsade på hos läsarna istället för tvärtom. Det är dessa artiklar om andra nationaliteter jag har undersökt i min kandidatuppsats. Undersökningen granskar artiklar som innehåller framställningar av främmande folkslag utanför och inom Europa samt samer. Studien baseras på Saids teori om Orientalism och Foucaults diskursteori samt tidgare forskning kring svensk identitet och rasrepresentationer. Syftet med undersökningen är att granska den svenska självbilden under slutet av 1800-talet genom att undersöka rasrepresentationer i tidningen Svenska familj-journalen under åren 1864-1881. Min undersökning demonstrerar att den svenska självbilden genomgick förändring och dessutom var relativt splittrad under 1800-talet.

Zugl.: Hamburg, Univ., Diss., 2005

Wuppertal, Universiẗat, Diss., 2000.

Universiẗat, Diss., 2003--Kiel.

No description available.

Elever har svårt att lära sig om bråktal och lärare har svårt för att undervisa om detta. Forskning visar att en del elever har svårt att jämföra bråktal och att delarna av helheten ska vara lika stora. Denna litteraturstudie har som syfte att belysa vad forskning säger om hur lärare i grundskolans tidigare åldrar kan utforma sin matematikundervisning i arbete med tal i bråkform. Litteraturstudiens resultat presenterar artiklar som berör årskurs två till sju. Data är framtagen genom systematiska litteratursökningar i databaserna, ERIC och SwePub. Resultatet visar en mängd olika tillvägagångssätt som lärare kan använda för att hjälpa elever framåt i sin förståelse av tal i bråkform. De som presenteras är ämnesintegrerat arbete, traditionella och virtuella spel, konkret- , virtuellt- och laborativt material. Resultatet och slutsatsen tyder på att om tillvägagångssättet är lustfyllt, motiverande eller ger möjlighet till direkt feedback kan detta bidra till en ökad förståelse av tal i bråkform för eleverna. Litteraturstudien går att använda som vägledning i lärares matematikundervisning. Dock belyser inte resultatet alla detaljer för hur tillvägagångssätten används. Förslag till vidare forskning är att undersöka hur olika tillvägagångssätt används av lärarna i matematikundervisningen och vad de har för attityder till tillvägagångssättet.