Jag valde att skriva denna uppsats om negativa tal för att jag har kommit på en metod och förklaringsmodell som kan åtgärda vissa brister inom det matematiska området. Syftet med arbetet var att undersöka om elever i skolans tidigare år kan lära sig räkna med negativa tal med hjälp av visualisering som min metod ”att räkna med gropar” bygger på. Jag har använt mig av ett undervisningsförsök med fördiagnos och efterdiagnos, med en lektionsserie på 4 lektioner mellan diagnoserna. Undervisningsförsöket gjordes i en klass 5 med 28 elever som aldrig tidigare varit i kontakt med det matematiska området negativa tal. Resultatet visade att metoden fungerade väl och att eleverna lärt sig mycket bra. De gjorde en ökning från 35 % rätt på fördiagnosen till 80 % rätt på efterdiagnosen. Det tyder på att visualisering av ett nytt och okänt område med hjälp av min metod fungerar för att eleverna skall få en första förståelse för ett område inom matematiken de kommer ha mycket nytta av under senare år i skolan.

The aim of this paper is to analyze the influence that aristocrats in Sweden had on the Swedish movement for the prevention of cruelty to animals, and why especially aristocrats started it. The sources I have been using are speeches and texts written by persons who were involved in the movement. I have also studied rapports from the three largest societies for the prevention of cruelty to animals. In the sources I looked for terms, expressions and opinions that can be paralleled whit the aristocratic ideal and opinion. Things that can relate to aristocratic urban people. I also searched for a class-consciousness and a negative view on other groups of people. Research questions: 1) Why was it especially the aristocrats that started to make a stand for the animals and what imprint did this make in the movement? 2) What issues was driven by the societies for the prevention of cruelty to animals? Which was regarded as the most important? 3) Which persons could be seen and heard pursuing the animal protection policy? 4) What kind of arguments for animal protection are the movement’s representatives presenting? The aristocratic people became committed to the animal protection movement because of the role they had in society, their ideal and because they had the time and money. They had the possibilities to take in the new ideas that during this time were presented in different kinds of areas. The upper class was regarded to have obligations because of their privileged way of life and their idealistic work was regarded as a matter of course. The societies for the prevention of cruelty to animals worked hard on educating the lower classes and the people in the countryside. The aristocrats brought philosophy, science and the urban view on animals.

Häxor i periferin. Trolldomsprocesser i Småland 1604-1619. Uppsatsen undersöker de tidiga trolldomsprocesserna i Småland. Det är en kvalitativ fallstudie som undersöker rättspraxis med en genusteoretisk utgångspunkt, under perioden 1604-1619. Studien analyserar sjutton fall av trolldom samt de nyare rättsbruken vilket kompletteras med en omfattande kontextbeskrivning. Teorin grundar sig i Yvonne Hirdmans genussystem med de två bärande logikerna dikotomi och hierarki, samt en tredje logik om rangordning inom könen. I teorin kan man även finna ett struktur- och aktörsperspektiv. Syftet med studien är att undersöka trolldomsprocesser så som de tog sig uttryck i ett perifert område under tidigt 1600-tal. Studien är uppbyggd kring tre frågeställningar: - Vad ansågs utgöra de specifika brotten i trolldomsmålen? - Vilka var aktörerna som agerade inför rätten (svarande, kärande samt vittnen) och vad kännetecknar dem utifrån kategorier som ålder, social ställning, civilstånd, kön etc.? - Vilka genusuppfattningar ger de agerande i rätten (svarande, kärande, vittnen samt den dömande instansen) i trolldomsprocesserna? Specificeringen av brotten är kategoriserade i rykte om trolldom, vidskepelse, signeri och lövjeri samt förgörning. Studien visar att de flesta som är anklagade för trolldom är kvinnor, det konstateras dock att män oftare än kvinnor är aktörer på tinget genom att vara de som anklagar, företräder och vittnar. Rättsfallen visar en tydig hierarki där mannen är överordnad kvinnan, vilket även visar på en dikotomisering, där manligt och kvinnligt hålls isär. Kvinnan beskrivs sällan som en egen individ i rättsprotokollen utan har benämningar som någons hustru. Rangordningen inom det egna könet blir också tydlig i männens fall, då präster och äldre män tenderar att ha mer inflytande. Samt i kvinnornas fall genom att det skrivs om dannekvinnor, rediga och ärbara, i motsats till de trollkunniga.

Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva variationen av strategier som elever använder sig av vid behandling av diskreta mängder inom tal i bråkform, då uppgifterna är av varierad art och där objekten är ordnade såväl som oordnade. För att erhålla ett brett underlag genomfördes uppgiftsdiagnoser, på 78 elever i årskurs sex, vilka utifrån elevernas svar och anteckningar analyserades för att identifiera förekommande strategier. Analysen resulterade i elva skilda strategier inom fyra övergripande kategorier: heltalstillämpning av tal i bråkform, formation av helhet, formation av enhet och operation på och med tal i bråkform. De ingående strategierna i kategorin heltalstillämpning av tal i bråkform nyttjar bråkuttryck som heltal på så vis att de ingående talen antingen utgör ett antal objekt eller ses som föremål för en operation. Inom formation av helhet ingår strategier inom vilka eleverna på olika sätt delar upp helheten utifrån nämnarens storlek medan strategierna inom formation av enhet har det gemensamt att eleverna utifrån sin förförståelse grupperar de ingående objekten i enheter. I vissa fall samlar eleverna objekten i större grupper medan elever i andra fall ser till varje enskilt objekt. Slutligen innefattar kategorin operation på och med tal i bråkform strategier som använder sig av aritmetiska resonemang. Utmärkande för  och centralt i de identifierade strategierna är genomgående förståelsen för bråkbegreppets innebörd. Utifrån kunskap om den variation av strategier som elever använder hoppas vi att lärare kan få en större förståelse för de resonemang som elever för och att undervisningen därigenom utformas för att möta alla elevers individuella förutsättningar och behov av stöd.

No description available.

Denna studie har som syfte att undersöka bänkrummets betydelse för vidmakthållandet av hierarkier och status i 1700-talets Falun. Materialet som används för att uppfylla detta syfte består främst av kyrkorådsprotokoll ifrån Kristine församling i Falun mellan 1744-1784. Utöver dessa kyrkorådsprotokoll används stundtals biografier för att kunna ge en djupare bild av vissa individer. Resultatet visar att det under den undersökta perioden råder en strikt uppdelning av kyrko-rummet. Det mest uppenbara är uppdelningen mellan kvinnor och män. Uppdelningen av kyr-korummet följer emellertid inte bara könstillhörighet utan även ett mönster för över- och un-derordning. Inflytelserika personer satt långt fram i kyrkan och detta gällde både på manssi-dan som kvinnosidan i kyrkan. Ju längre bak i kyrkan man satt desto lägre social status hade man. Att sitta utmed en vägg verkar inte heller ha varit förknippat med hög status i Falun. Bänkplaceringen i kyrkan blev ett sätt att upprätthålla skillnad mellan människor, dock inte helt utan utmaningar och undantag.

Denna studie har som syfte att undersöka förmyndarskap i Trosa stadsförsamling på slutet av 1800-talet. Det material som använts för att uppnå detta syfte består av förmyndarskapsprotokoll från Trosa rådstugerätt och magistrat mellan 1875-1891, samt förmyndarskapsförteckningar för samma period. Resultatet visar att antalet omyndiga vilka förordnats förmyndare sjönk stadigt från undersökningsperiodens början mot dess slut. Resultatet visar också på att änkor tydligt betroddes att vara förmyndare åt sina egna barn under perioden. När det gäller förmyndarna så visar undersökningsresultatet på att det var en klar social skiktning i valet av förmyndare. Detta ter sig på två sätt. När rådstugerätten utsåg förmyndare utan rekommendation så valdes till mycket stor del förmyndare från övre samhällsklasser och när det inkom rekommendation angående förmyndare till rätten så rekommenderades och utsågs till förmyndare oftast män ur samma samhällsklass eller liknande yrkesgrupp. Ett tredje noterbart resultat angående förmyndarna var att det endast i ett fåtal fall utsågs förmyndare som var släkt med myndlingen. Detta visar att det var yrkesrelationer och andra informella samband människor emellan som var viktiga i valet av förmyndare snarare än släktskap.

Uppsatsens syfte är att utifrån lösdrivarprotokoll från stadsfiskalen i Östersund att kartlägga och utforska lösdriveriet i Östersund under åren 1885-1899. Dessa protokoll har sammanställts för att kunna besvara frågor om lösdriveriets omfattning i staden, lösdrivarnas demografi, omständigheterna kring deras fasttagande och mantalsskrivningsort. Uppsatsens resultat har också, i en komparativ del, satts i relation till studier över lösdrivarsituationen i andra städer under den aktuella tiden, för att på så sätt jämföra Östersunds lösdriveri i förhållande till andra delar av Sverige.Resultatet visar att totalt 304 fall av lösdriveri finns dokumenterat i Östersund under den aktuella tiden, och den största andelen anhölls mellan åren 1889-1893. En stor majoritet av lösdrivarna var män, kvinnorna utgör endast 9 procent av Östersunds lösdrivare. Medelåldern var strax under 36 år och det vanligaste yrket var arbetare. Studien visar att den geografiska spridningen av lösdrivarna mantalsskrivningsort var stor och nästintill alla Sveriges län finns representerade.

<p>Syftet med vår uppsats är att undersöka fem förskollärares och fem föräldrars erfarenheter, om tecken till tal och dess påverkan på det hörande barnets språkutveckling. Våra frågeställningar är:</p><p>- Hur används tecken till tal enligt förskollärarna på förskolan, i arbetet med barnen?- Hur används tecken till tal av barnen i hemmet enligt föräldrarna?- Vilken betydelse anser förskollärarna att tecken till tal har för barns språkutveckling?- Vilken betydelse anser föräldrar att tecken till tal har för barns språkutveckling?</p><p>För att få svar på frågeställningarna, har vi valt en kvalitativ metod. Eftersom vi ville utgå från förskollärare och föräldrars erfarenheter valde vi att intervjua dem.I bakgrunden tas det upp olika begrepp inom teckenkommunikation som anses viktiga att känna till för vi-dare läsning i uppsatsen. I bakgrunden berörs den verbala språkutvecklingen och språkutveckling med hjälp av tecken till tal. Historik om teckenspråket tas också upp för att få en bild av hur tecken till tal uppkom. I resultatet framkommer att både förskollärarna och föräldrarna har en positiv syn på tecken till tal för barns språkutveckling. Tecknen förtydligar och stärker det verbala språket och barnen har lättare för att koncent-rera sig i till exempel vid samlingarna på förskolan.</p>

<p>Grundläggande taluppfattning är en viktig utgångspunkt i barns matematiska utveckling. Vi ansåg därför att det var både intressant och relevant att ta reda på hur verksamma lärare arbetar med barns grundläggande förståelse av tal.Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på hur lärare i åren F-3 arbetar med barns grundläggande förståelse av tals betydelse och antal när det gäller talen 1 till 10, vilka material och metoder de använder samt hur de följer upp att barnen har befäst kunskaperna. Genom kvalitativa intervjuer med sex lärare kom vi fram till att undervisningen ser relativt likartad ut för de olika lärarna. Förståelsen samt att utgå från barnens erfarenhetsvärld är det viktigaste. Konkret undervisning prioriteras framför abstrakt tänkande, även om det abstrakta är ett mål på längre sikt. Andra delar i undervisningen som poängteras är betydelsen av språket samt vikten av att ge barnen verktyg för att de ska kunna förklara och förstå både sina egna och varandras tankar.</p>