<p>Jag valde att skriva denna uppsats om negativa tal för att jag har kommit på en metod och förklaringsmodell som kan åtgärda vissa brister inom det matematiska området. Syftet med arbetet var att undersöka om elever i skolans tidigare år kan lära sig räkna med negativa tal med hjälp av visualisering som min metod ”att räkna med gropar” bygger på. Jag har använt mig av ett undervisningsförsök med fördiagnos och efterdiagnos, med en lektionsserie på 4 lektioner mellan diagnoserna. Undervisningsförsöket gjordes i en klass 5 med 28 elever som aldrig tidigare varit i kontakt med det matematiska området negativa tal. Resultatet visade att metoden fungerade väl och att eleverna lärt sig mycket bra. De gjorde en ökning från 35 % rätt på fördiagnosen till 80 % rätt på efterdiagnosen. Det tyder på att visualisering av ett nytt och okänt område med hjälp av min metod fungerar för att eleverna skall få en första förståelse för ett område inom matematiken de kommer ha mycket nytta av under senare år i skolan.</p>

<p>The aim of this paper is to analyze the influence that aristocrats in Sweden had on the Swedish movement for the prevention of cruelty to animals, and why especially aristocrats started it. The sources I have been using are speeches and texts written by persons who were involved in the movement. I have also studied rapports from the three largest societies for the prevention of cruelty to animals. In the sources I looked for terms, expressions and opinions that can be paralleled whit the aristocratic ideal and opinion. Things that can relate to aristocratic urban people. I also searched for a class-consciousness and a negative view on other groups of people.</p><p>Research questions: 1) Why was it especially the aristocrats that started to make a stand for the animals and what imprint did this make in the movement? 2) What issues was driven by the societies for the prevention of cruelty to animals? Which was regarded as the most important? 3) Which persons could be seen and heard pursuing the animal protection policy? 4) What kind of arguments for animal protection are the movement’s representatives presenting?</p><p>The aristocratic people became committed to the animal protection movement because of the role they had in society, their ideal and because they had the time and money. They had the possibilities to take in the new ideas that during this time were presented in different kinds of areas. The upper class was regarded to have obligations because of their privileged way of life and their idealistic work was regarded as a matter of course. The societies for the prevention of cruelty to animals worked hard on educating the lower classes and the people in the countryside. The aristocrats brought philosophy, science and the urban view on animals.</p>

<p>Häxor i periferin. Trolldomsprocesser i Småland 1604-1619.</p><p>Uppsatsen undersöker de tidiga trolldomsprocesserna i Småland. Det är en kvalitativ fallstudie som undersöker rättspraxis med en genusteoretisk utgångspunkt, under perioden 1604-1619.</p><p>Studien analyserar sjutton fall av trolldom samt de nyare rättsbruken vilket kompletteras med en omfattande kontextbeskrivning.</p><p>Teorin grundar sig i Yvonne Hirdmans genussystem med de två bärande logikerna dikotomi och hierarki, samt en tredje logik om rangordning inom könen. I teorin kan man även finna ett struktur- och aktörsperspektiv.</p><p>Syftet med studien är att undersöka trolldomsprocesser så som de tog sig uttryck i ett perifert område under tidigt 1600-tal.</p><p>Studien är uppbyggd kring tre frågeställningar:</p><p>- Vad ansågs utgöra de specifika brotten i trolldomsmålen?</p><p>- Vilka var aktörerna som agerade inför rätten (svarande, kärande samt vittnen) och vad kännetecknar dem utifrån kategorier som ålder, social ställning, civilstånd, kön etc.?</p><p>- Vilka genusuppfattningar ger de agerande i rätten (svarande, kärande, vittnen samt den dömande instansen) i trolldomsprocesserna?</p><p>Specificeringen av brotten är kategoriserade i rykte om trolldom, vidskepelse, signeri och lövjeri samt förgörning. Studien visar att de flesta som är anklagade för trolldom är kvinnor, det konstateras dock att män oftare än kvinnor är aktörer på tinget genom att vara</p><p>de som anklagar, företräder och vittnar. Rättsfallen visar en tydig hierarki där mannen är överordnad kvinnan, vilket även visar på en dikotomisering, där manligt och kvinnligt hålls isär. Kvinnan beskrivs sällan som en egen individ i rättsprotokollen utan har</p><p>benämningar som någons hustru. Rangordningen inom det egna könet blir också tydlig i männens fall, då präster och äldre män tenderar att ha mer inflytande. Samt i kvinnornas fall genom att det skrivs om dannekvinnor, rediga och ärbara, i motsats till de trollkunniga.</p>

This essay accounts for the lives of atist couple Carolina Benedicks Bruce (1856-1935) and William Blair Bruce (1859-1906). The perspective emerges from both Griselda Pollock’s theories on female artists as from Yvonne Hirdman’s gender contract. The essay is made out in the form of a biography, with focus on aspects of gender roles, class and identity. The material consists of letters written by the couple and their families, as well as Carolina’s diaries.    Carolina Benedicks Bruce was born into the wealthy Benedicks family  from Stockholm and Gysinge. At Grez she met William Blair Bruce in 1885. William was born in Hamilton, Ontario, Canada, and was sent to France by his family for artistic education in his twenties. They built a home together at Gotland; Brucebo. They conducted themselves liberally to the current norms of gender roles, class and identity aspects of the time. They created their own path, to be able to do what they were passionate about.

Studien synliggör berättelser från Ullebergs sinnesslöanstalt i Karlstad. Materialet består till största del av tidningsartiklar och arkivmaterial så som brev, utredningsdokument och journalanteckningar. I enlighet med Foucaults maktanalys undersöks hur makt och motstånd utövades innanför och utanför anstaltens väggar. Det förekom både fysiskt, verbalt och skriftligt motstånd och detta motstånd utövades av intagna, föräldrar, personal, med flera. Människors handlingsutrymme påverkades av vilken samhällsklass de ansågs tillhöra, och klassificeringen av vissa människor som sinnesslöa baserades till viss del på vilken familjebakgrund de hade. Uppsatsen tar sin utgångspunkt under 1950-talet, vilket var en brytningstid då det som verkade självklart i samhället började att ifrågasättas. Genom makt och motståndsutövningar förändrades den överordnade diskursen, vilket också förändrade livsvillkoren för de människor som hade klassificerats som sinnesslöa. Ullebergs sinnesslöanstalt är idag inte ett institutionaliserat kulturarv, men i studien undersöks anstalten som ett potentiellt svårt kulturarv. En svårighet med att eventuellt tilldela anstalten och dess berättelser kulturarvsstatus kan vara att de före detta intagna kanske inte önskar att deras svåra berättelser ställs ut som offentliga kulturarv. En fördel med att ge anstalten en kulturarvsutnämning kan vara att berättelserna synliggör hur det moderna samhället drog gränser kring vad som ansågs vara normalt och vad som ansågs vara avvikande, samt att de visar hur människor påverkades av de rådande normerna.

The aim of this study is to observe Swedish preschool children in their natural habitat and without any intervention. Four different observations are made and thereafter analyzed. Throughout the whole study the subject of interest is the children's communication in their play. Children can communicate with each other in various ways, for instance with speech and without speech, i.e. with their physical language, aesthetic and multi language. Their abilities are astonishing, and in all four observations, they find ways to communicate with each other and kept the play continue. In some of the observations, small conflict situations appear, but with the help of their communication abilities, with or without the language, they manage to solve their problems. Therefore I conclude that preschool children's ability to communicate throughout the play is accomplished, and continues without the help of the adults.

No description available.

Jamtli, friluftsmuseet i Östersund ska utveckla ett nytt område som ska spegla det moderna samhället, i form av ett 70-talsområde. Mitt intresse för historiska trädgårdar gjorde att jag för mitt examensarbete har valt att göra ett förslag till Jamtlis 70-talsområdes villaträdgård. Mitt syfte med arbetet är att utforma ett förslag som ska passa ihop med huset, den tänkta familjen samt återge och förmedla den historiska känslan till museets besökare. Jag har för att kunna utforma detta förslag studerat vad som kännetecknar 70-talsträdgårdar både genom litteratur och fältstudier. Jag har tagit hänsyn till platsens förutsättningar och beställarens önskemål. 70-talets trädgård kännetecknades bl. a. av att det skulle vara lättskött. Detta gjorde att barrväxter, och buskplanteringar var populära då det var mer lättskötta än perenner. Gräsmattan hade en central roll. Avgränsningar mot grannar skulle vara låga och man använde sig av lågvuxna friväxande buskar. Det var viktigt med kontakt mellan ute och inne och uteplatsen låg i markplan. Barnen tilläts ta plats. Man tyckte om klara färger som orange och ansåg att brunt stod sig bra mot grönska. Asfalt och betongplattor var populära markbeläggningar. Jag har beskrivit hur jag gått tillväga för att komma fram till mitt förslag som presenteras genom ritningar som steg för steg beskriver processen. Detta har till slut resulterat i en illustrationsplan och planteringsplan med växtförteckning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka den fysiska miljön för yngre skolelever i klassrummet utifrån ett tal-, läs- och skrivutvecklingsperspektiv. Detta har gjorts genom att intervjua sex lärare på olika skolor samt att göra en observation av deras klassrum. Utifrån studien har vi sett att samtliga lärare har en uppfattning om hur de vill utforma den fysiska miljön för de yngre skolelevernas tal-, läs- och skrivutveckling. Medvetenheten och svaren skiljer sig dock åt och under flera observationer har vi också kunnat konstatera att lärarna "inte lever som de lär" utan att miljön ser ut på ett annat sätt än vad de säger sig vilja eftersträva.

<p>Författaren heter numera Tunefalk.</p>