Cette thèse propose une modélisation en informatique de l'interprétation des énoncés en langue naturelle. La démarche est expérimentale, elle consiste à analyser le déroulement des interactions langagières pour construire un modèle computationel à partir de ce qui est observé. Dans ce modèle, l'apprentissage par l'interaction homme - machine a été choisi comme mode de conception par amorce d'un système d'interprétation. <br /><br />Dans les modèles logiques de la sémantique, l'analyse d'un énoncé a pour résultat une représentation du sens sous forme d'expression ou de graphe. Ici, dans une problématique de dialogue homme - machine, l'interprétation a pour objectif d'extraire du matériau linguistique les contraintes sémantiques conditionnant les enchaînements conversationnels possibles. Ces contraintes sont obtenues par une recherche de dépendance sémantique entre les lexèmes de l'énoncé à partir des connaissances du système sur les significations des lexèmes. Ces connaissances paradigmatiques sont des systèmes hiérarchiques de tables produites par combinatoire des différences entre les significations, et lorsqu'un mot est polysémique, ses significations prennent place dans plusieurs de ces tables. Les systèmes de tables sont construits dans un processus interactif entre la machine et un partenaire humain. Le processus d'interprétation consiste à rechercher des isotopies réduisant la polysémie lexicale et assurant la cohésion et la cohérence des énoncés. Les interprétations de la machine sont soumises à la validation du partenaire humain. Si elles ne sont pas jugées satisfaisantes, c'est qu'il manque des connaissances paradigmatiques. Il convient alors de relancer la boucle interactive afin de décrire de nouvelles significations en introduisant de nouvelles différences, puis d'exécuter à nouveau le calcul interprétatif. <br /><br />Par l'interaction avec un partenaire humain qui analyse des dialogues réels, des connaissances sémantiques sont acquises sous forme de systèmes de valeurs paradigmatiques et le système les réutilise pour proposer de nouvelles interprétations. La compétence interprétative s'améliore ainsi au fur et à mesure de son utilisation.

Les mots constituent l'un des fondements des langues naturelles de type indo-européenne. Des corpus rédigés avec ces langues sont alors naturellement décrits avec des mots. Cependant, l'information qu'ils véhiculent seuls est assez réduite d'un point de vue sémantique. Il est en effet primordial de prendre en compte la complexité de ces langues comme par exemple leurs propriétés syntaxiques, lexicales et sémantiques. Nous proposons dans cette thèse de prendre en considération ces propriétés en décrivant un corpus par le biais d'informations syntaxiques permettant de découvrir des connaissances sémantiques. Nous présentons dans un premier temps un modèle de sélection de descripteurs SelDe. Ce dernier se fonde sur les objets issus des relations syntaxiques d'un corpus. Le modèle SelDe a été évalué pour des tâches de classification de données textuelles. Pour cela, nous présentons une approche d'expansion de corpus, nommée ExpLSA, dont l'objectif est de combiner les informations syntaxiques fournies par SelDe et la méthode numérique LSA. Le modèle SelDe, bien que fournissant des descripteurs de bonne qualité, ne peut être appliqué avec tous types de données textuelles. Ainsi, nous décrivons dans cette thèse un ensemble d'approches adaptées aux données textuelles dites complexes. Nous étudions la qualité de ces méthodes avec des données syntaxiquement mal formulées et orthographiées, des données bruitées ou incomplètes et finalement des données dépourvues de syntaxe. Finalement un autre modèle de sélection de descripteurs, nommé SelDeF, est proposé. Ce dernier permet de valider de manière automatique des relations syntaxiques dites “induites”. Notre approche consiste à combiner deux méthodes. Une première approche fondée sur des vecteurs sémantiques utilise les ressources d'un thésaurus. Une seconde s'appuie sur les connaissances du Web et des mesures statistiques afin de valider les relations syntaxiques. Nous avons expérimenté SelDeF pour une tâche de construction et d'enrichissement de classes conceptuelles. Les résultats expérimentaux montrent la qualité des approches de validation et reflètent ainsi la qualité des classes conceptuelles construites.

I den här rapporten redovisas processen och resultatet av mitt examensarbete på Carl Malmsten Furniture Studies. Möbeltapetsering är ett brett och omfattande område vilket förmedlas och tydliggörs under utbildningens tre år. Förutom hantverket som praktiskt arbete har insikt om en långt mer komplex och mångfacetterad bild av området gjort sig gällande. I den här rapporten presenteras arbetet med att ta fram ett underlag till tapetserarverkstaden på Skansen för att utveckla det pedagogiska uppdrag som utförs i verkstaden. Arbetet har resulterat i historieberättande med utgångspunkt i den aktuella tiden i verkstaden,det vill säga 1800-talets andra hälft. Historieberättandet utgår från en möbel som jag valt utifrån den information och de historier som är väsentliga för tiden och som bör synliggöras. Fokus ligger främst på att lyfta fram tapetseraren och dennes betydelse för utformandet av stoppmöbler. Även de tekniker, material och rådande trender som var aktuella under 1800-andra hälft har lyfts fram och satts in i sammanhang som knyter ihop dem med samhället och omvärlden. Arbetet har även resulterat i en skissav en möbel som ska fungera som utgångspunkt för historieberättandet där alla moment i en tillverkningsprocess ska kunna demonstreras. I mitt examensarbete vill jag visa på sidor av hantverket som ligger utanför det rent praktiska och undersöka hur hantverket kan användas som ett hjälpmedel i historieberättandet och informationsspridningen på Skansen. / This report presents the process and results of my bachelor thesis at Carl Malmsten- Furniture Studies. Upholstery is a broad and comprehensive field which has been made clear during three years of education.In addition to the craft as a practical work, insight into a far more complex and nuanced picture of the field has asserted itself. This report presents the work of developing a basis for the pedagogical tasks carried out in upholstery workshop at Skansen. The work has resulted in storytelling about the current time in the workshop, the late 19th century. The storytelling is based on a piece of furniture which I have found most relevent in reference to the information and stories that are essential for its time and that should be noticed. The focus is primarily on highlighting the upholsterer and her or his importance to the design of upholstered furniture. The techniques, materials and trends that were current in the second half of the 19th century has been highlighted and deployed in the context that connects them with society and the surrounding world. This work has also resulted in an outline of a piece of furniture that will serve as the basis for storytelling in which all steps of a production process can be demonstrated. In my thesis, I want to show aspects of the craft beyond the purely practical and investigate in what way the craft can be used as an aid in storytelling and the spreading of knowledge at Skansen.

Following essay examines the social and cultural patterns of southern rural Sweden between the years 1838-1845. The study is based on records from trials held by the district court of the district Norra Möre, which provides an insight to the everyday life in rural local community. Emphasis is put on exclusion and inclusion: the basis for community, codes for inclusion and exclusion, meaningful attributes, social and cultural capital etc. Questions concerning gender are raised as well as intents to discover whether modern ideas contrast early-modern, especially considering the process of individualization.   Results show that concepts of confidence and trust were extremely valuable and possessed significant meanings.  Confidence, which established itself on virtuous and honest life, created the framework for most aspects of social society: for example credibility inside and outside of court, maintenance of friendship and company, capacity of upholding a working life. Forfeit of trust, through extensive dissolute, mischievous and ill-considered way of life meant exclusion from the community and great vulnerability. Convicted criminals and alcoholics were particularly people at risk in encountering these problems due to their bad reputation and public stigma.   The sources reveal little of variations between men and women. It appears as if the confidence and trust derived from the same factors: the virtuous and honest life. Unfortunately it is unsaid whether virtuousness had different meaning to men and women. Regarding the process of individualization the sources present different results: a few indicating examples exist, yet a distinct connection between individuals and collectives is tangible.

Zugl.: Wien, Univ., Habil-Schr., 2002.

Universiẗat, Diss., 2003--Kiel.

Talperception avser förmågan att uppfatta och känna igen talat språk. Nedsatt talperception förekommer hos flera grupper barn som besöker audiologisk och logopedisk klinik och i synnerhet hos barn med språkstörning. I förevarande studie testades talperceptionsförmåga i ljudmiljöerna tyst och babbel hos tio barn med språkstörning i åldrarna 7 – 9 år. Som kontrollgrupp tjänade tjugoen jämnåriga barn med typisk utveckling. För bedömning användes talperceptionstestet Lyssna-Säg, vilket är ett datorbaserat test, som mäter diskrimination, identifikation och produktion av konsonantkontraster i minimala ordpar. Studiens resultat visar att barn med språkstörning hade proportionerligt svårare än typiskt utvecklade barn att uppfatta tal i babbel och att förmågan att uppfatta skillnad i artikulationsställe var särskilt nedsatt hos dem. Viss försämring från tyst till babbel kunde även observeras på ordproduktionen, vilket kan indikera att babbelmiljön hade en negativ påverkan på barnens arbetsminne. Studien har bidragit med insikter kring hur barn med språkstörning uppfattar tal i olika ljudmiljöer och har även bidragit till utvecklingsarbetet med Lyssna-Säg-testet. / Speech perception refers to the ability to perceive and recognize spoken language. Impaired speech perception occurs in several groups of children visiting the audiological and speech language pathology clinic, and particularly in children with language impairment. In the present study, speech perception was tested in ten children with language impairment aged 7 – 9 years in silent and in babble. Twenty-one children with typical development of the same age served as control group. The Listen-Say test, which is a computer-assisted speech perception test that assesses discrimination, identification and production of consonant contrasts, was used as assessment tool. The study showed that children with language impairment had proportionally greater difficulty to perceive speech in babble compared to typically developing children and that place of articulation was particularly difficult to distinguish for them. A slight decrease in word production in babble may indicate that this condition had a negative impact on the children's working memory. The study has provided insight into how children with language impairment perceive speech in different auditory backgrounds, and has contributed to the development of the Listen-Say test.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur fem tryckta läroböcker för kursen svenska 3 på gymnasiet behandlar ämnet muntlig framställning och argumenterande tal för att skapa en retorisk medvetenhet hos eleverna. Vidare är syftet att undersöka eventu- ella likheter och skillnader mellan de fem tryckta läroböckerna. De fem valda läroböck- erna har granskats utifrån en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. De fem läro- böcker har undersökts för att ta reda på vilka typer av uppgifter som finns presenterande i läroböckerna, hur dispositionen i läroböckerna ser ut, hur de beskriver det argumente- rande talets struktur och hur en retorisk medvetenhet skapas hos eleverna. Resultatet visar att läroböckerna har vissa likheter men även vissa skillnader. Alla lär- oböckerna behandlar den retoriska arbetsprocessen genom att presentera partesmodellen, men skillnaden är vilket utrymme denna ges. Endast tre av läroböckerna behandlar argu- menterande tal utifrån den faktiska talsituationen. Dock bedöms endast två av läroböck- erna erbjuda eleverna en beskrivning av det argumenterande talet struktur som resulterar i en retorisk medvetenhet hos eleverna. Resultatet av undersökningen visar även att de två läroböckerna som riktar sig till fler kurser än kursen svenska 3 bedöms beskriva den retoriska arbetsprocessen allt för kortfattat för att det ska resulterar i att eleverna utvecklar en retorisk medvetenhet.

I denna uppsats ges en analys av läkaren Johan Almkvists skrift Sexuallivet i våra samhällen och möjligheten av dess förbättrande. Skriften publicerades 1942, under en tid av stora förändringar inom sexualpolitiken i Sverige. Då läkarna under denna tid fått en större vetenskaplig auktoritet även inom sexuallivet kan denna skrift ses som en representation för sin tid. Genom en analys av texten i jämförelse med samtidens samhälle påvisas en läkares tankar om förändringen gällande sexualiteten och varför en publikation av detta slag ansågs behövas. Uppsatsen undersöker vad denna läkare ansåg behövde förbättras i samhället och varför, samt hur detta skulle uppnås. Analysen är upplagd utefter de stora teman boken berör, rashygien, samhällsnytta samt könssjukdomar och sexualupplysning, teman som också var stora i samhället under denna tid. I uppsatsen framhålls hur Almkvist ansåg att sexuallivet skulle bli mindre samhällsskadligt genom att hålla sig till de skyldigheter han ställer upp. Skyldigheter som alla berör just områdena kring rashygien, samhällsnytta samt könssjukdomar och sexualupplysning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever i årskurs tre på gymnasiets yrkesprogram upplever att undervisningen i svenskämnet påverkat tilltron till deras förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. Syftet är också att undersöka hur undervisningen klarar att efterleva de krav på att elever ska få tillit till sin språkförmåga som står i ämnesplanen i svenska. Materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer. Materialet sorterades i kategorier och två normkritiska teoretiska perspektiv användes i tolkningen. Resultaten visar att undervisningen i svenskämnet haft både positiv och negativ påverkan på elevernas tilltro till uttrycksförmågan i tal och skrift. Resultaten visar också att en bristande tilltro till uttrycksförmågan i tal är vanligare än en bristande tilltro till uttrycksförmågan i skrift och att undervisningen har brister när det gäller att hjälpa eleverna till en god tilltro till uttrycksförmågan. Studiens didaktiska slutsats är att undervisningen har stor påverkan på elevers tilltro till uttrycksförmågan och att undervisningen bör utformas på ett genomtänkt sätt för att stärka elevers tilltro.