Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Uppsatsens syfte är att studera det stöd som Sverige bistått de baltiska länderna med samt vilka drivkrafter som funnits i Sveriges och Försvarsmaktens stöd till Baltikum. Analysen avser åren 2000-2005. För att hitta de drivkrafter som funnits inom samarbetet har två av Graham Allisons teorier om förklaringsmodeller använts, det rationella perspektivet och det organisatoriska perspektivet. De två modellerna består av olika frågor som Allison konstruerat, dessa har operationaliserats för att bära mot uppsatsens syfte. Frågorna har använts som ett analysverktyg på empirin och på så sätt gett svar åt frågeställningen. Resultatet i uppsatsen är att det genomförts ett kvantitativt stort stöd till de baltiska länderna genom både utbildning och materiel. Det säkerhetsfrämjande samarbetet har uppnått positiva resultat i Baltikum, Sverige och Försvarsmakten. De drivkrafter som funnits utifrån Allisons teorier är; säkerhet i Östersjön, ett Baltikum närmare Europa, integration i EU och Nato samt välvilja och resultat. De två perspektiven har tillsammans bra förklaringskraft.

Uppsatsen syftar till att förklara de drivkrafter som fanns bakom den intensiva utveck-lingen av svenska flottans ubåtsjaktförmåga under den senare halvan av 1940-talet. Detta sker genom att utvecklingen studeras ur två olika perspektiv med avsikten att finna vilket av dem som har den starkaste förklaringskraften. Perspektivstudien bygger på två statsvetenskapliga modeller vilka har utvecklats av Graham Allison i boken ”Essence of Decision”. Denna studieväg har tidigare använts av andra forskare i liknande syfte med gott resultat. I detta arbete benämns de bägge perspektiven för det ”rationella aktörs-perspektivet” respektive för det ”interna maktkampsperspektivet”. För de respektive perspektiven finns av Allison rekommenderade frågeställningar, dessa är översatta och omformulerade för att passa uppsatsens ämne. Frågeställningarna får också bilda analytiska nät, vilka används för att undersöka empirin och skapa ett underlag där svar på uppsatsens frågeställning återfinns.    Resultatet av arbetet är att det rationella aktörsperspektivet har den starkaste förklarings-kraften och kan i huvudsak stå ensamt för förklaringen bakom drivkrafterna. Det interna maktkampsperspektivet kan inte ensamt stå bakom några drivkrafter, men däremot finns här den igångsättande kraften som leder till att ubåtsjaktförmågeutvecklingen igångsätts. Den bästa förklaringskraften erhålls om de bägge perspektiven tillåts att gemensamt förklara drivkrafterna. Medvetna val och en vilja till att ge Marinen en god förmåga att i såväl fred som i neutralitet och krig, kunna hävda Sveriges territorium är drivkraften bakom ubåtsjaktförmågeutvecklingen. / The aim of this study is to explain the driving forces behind the development of Swedish Anti-Submarine Warfare skills during the late 1940s. The study of the development is conducted using two different perspectives and comparing them to determine which one of them that has the best explanatory power. The approach has been made with two separate scientific explanations from Graham Allison’s book “Essence of Decision”, they are called the “rational actor” and “governmental politics”. Allison has stated a number of questions for each of the two different perspectives. These questions have been translated and adapted to the purpose of this study. The questions have been used to develop two different analytical nets, one for each perspective and these nets have been used to analyse the empirical data and answer the question of the study.   The result of the study is that the perspective of the rational actor has a strong possibility to explain the course of events which led to the development of Swedish ASW-capability. In the perspective of governmental politics the starting factor of the development can be found but it is not enough to explain the development on its own. The two perspectives together give an even stronger explanation of the driving forces behind the development. There are some deliberate choices made by people in charge and a strong will to create a capable Navy which will be able to claim the right of Swedish territorial waters during peace, neutrality and war, which creates the starting factors leading towards the build-up of the modern Swedish ASW-capability.

The purpose of this essay was to study how people could react to the changes of the society and modernization during the 1800s. The study is based on a qualitative method and the material for this study has been letters that belong to a peasantry family from Sunne, Värmland in Sweden. The purpose with this case studie has been to find out what the letter says about peoples experiences and conditions during the modernization. In this studie the theory of modernization has been limited to geographical mobility and individualism in purpose to see how the correspondent writes about these modern phenomenon. The results show a collectivistic character, but also how the modernization and geographical mobility challenge this concept. The letters also show a interaction between the  character of the peasant society and modernization.

I den försvarsdebatt som förts under 2013 och 2014 har det förekommit tydliga skillnader mellan den politiska och den militära nivån avseende syn på hur Försvarsmakten och de svenska luftstridskrafterna ska utvecklas. Varför finns det då denna skillnad? Eftersom det är en nu pågående process är det svårt att finna svaren då slutresultatet saknas. Istället söker denna uppsats förklaringen genom att jämföra skillnader och likheter i synsätt på luftstridskrafternas utveckling mellan den mili-tära och den politiska ledningen mellan 1948 och 1958, vilket omfattar en hel försvarsbe-slutsperiod. Analysen genomförs genom ett verktyg baserat på John Wardens 5-rings modell, applicerat på de svenska luftstridskrafterna, i syfte att identifiera mätbara variabler som se-dan jämförs utifrån den militära respektive den politiska synen. Undersökningen påvisar såväl skillnader som likheter i synsättet där skillnaderna i huvud-sak omfattar de stödjande delarna som till exempel infrastruktur som inte direkt ger militär effekt i duellsituationen vid ett militärt angrepp. Förklaringen till skillnader och likheter finns sannolikt i den maktkamp som enligt teorin na-turligt uppstår i en byråkratisk organisation som samtidigt ska vägas av mot den inre och den yttre strategin i det här fallet svensk säkerhetspolitik.

Syftet med denna uppsats är att utröna hur Karl XII har använts inom litteraturen under 1700, 1800 samt 1900-talet. Frågeställningarna som ska besvaras är ställda utifrån Karl XII:s personlighet, politiska förmåga som statsman och slutligen Karl XII:s egenskaper som en militär ledare.   Litteraturen som används för undersökningen speglar de verk som kom att bli mest uppmärksammade och uppskattade på det samhälleliga planet – då de kan antas haft den största inverkan på människorna i sin tid. Det förekommer litterära verk om sålts i miljontal, exempelvis Carl Grimbergs och Herman Lindqvists verk. Det verk som utgör starten för denna uppsats är skriven 1731 av François-Marie Arouet, Voltaire, som var en beundrare till den svenske kungen. Författaraktörerna byter av varandra och publicerar med en jämn ström under de följande århundradena.    Den tidigare forskning som ligger till grund för uppsatsen är författaren Eva Östbergs beskrivning av historiebruk – att historien är människans kollektiva förmåga att minnas och att glömma, vilket yttrar sig i historiebruk. Denna beskrivning av historiebruk utmynnar även till John Tosh´s beskrivning av ett socialt minne – vilket yttrar sig på liknande sätt. Författaren Klas-Göran Karlsson ger en förklaring till ett existentiellt historiebruk – vilket är ett resultat av att människor har ett medfött behov av att minnas. Till dessa begrepp kommer även Egeland och Johannissons teori för en koppling mellan kultur, plats och identitet att användas.   Den teoretiska ansatsen är att befästa Karl XII som en historisk aktör och byggsten i den svenska historien med utgångspunkt att detta skiftar i olika kontexter. Undersökningen ska utröna vilken plats författarna ger Karl XII som en historisk byggsten.

What can knitted fragments tell you? A textile scientific analysis of marine archeological finds from the 18th century. The wreck of the ship Fyrspännaren is a time capsule that provides a unique opportunity for knowledge. The purpose of this study is to increase knowledge about knitted garments and their importance in the dress code for men and women during the 1770s. An additional purpose is to test whether the knitted fragments can contribute to the interpretation of the history of the wreck. The study uses the theory and method of Material Culture. The knitted fragments are the main source of information. In the analysis, additional sources are also used.  It turns out that the silk socks in the late 18th century could look different from the white socks we often see depicted in paintings. There are at least eleven different types of silk socks in different colours and with different pattern knitting in the material. Most were machine-knitted, several were well-used and repaired. But they were still highly valued, according to inserted inquiries in the newspapers of the time. There were also knitted garments in cotton such as socks, hat and sweaters.  The knitted fragments can also contribute to the interpretation of the history of the wreck. The study of the fragments confirms and strengthens previous conclusions that the passenger on the ship was relatively young, well-to-do and well aware of both male and female fashion. In summary, this study shows that marine archaeological finds of textiles, that are analysed with a textile scientific method and within a cultural-historical and economic-historical context, can contribute to new knowledge.

In this essay, we take a step into Kalmar prison that was constructed in 1852 and explore how many women were enrolled in the prison's church records between the years 1852 to 1883. This is then put into perspective to the more national statistics that are available. The main source material is the Swedish Prison and Probation Service's church books and the Swedish Central Bureau of Statistics' own reports from the years 1852 to 1883. The conclusion is that there is a big difference in terms of male and female representation in the statistics. The suggestive humanization of the prison environment, combined with the innovations and societal changes of the industrial revolution, results in a drastic reduction in the total number of female prisoners represented in the prison church records at the end of the study.