The purpose of this essay is to examine the extent to which the cholera epidemics that prevailed in Sweden during the nineteenth century affected Döderhult parish during the period 1834-1866. The study aims first to examine the total number of cholera deaths in Döderhult parish. Additionally, it examines the individuals who died of cholera concerning gender, age and occupation. The essay also aims to examine whether Döderhult parish was more affected by the cholera epidemic than other nearby parishes were and if so, why? In accordance to this, the death rate of Döderhult parish is thus studied in comparison with Mönsterås parish and documented cholera deaths in Fliseryd parish during the period.  The results show that of the 68 people who died in Döderhult parish between 1834 and 1866, 35 were men and 33 were women. The examination of the deceaseds’ age showed that the most vulnerable groups in the parish were the children and the elderly. The results regarding the deceased’s occupation showed that most men, women and children belonged to the working class. Last but not least, the comparative examination between Döderhult parish and the nearby parishes showed that Döderhult parish was worse affected by the cholera epidemic due to factors such as potential trade agreements, overcrowding, lack of public health measures, the industries’ impact on population and the spread of infection through relocation from the town of Döderhultsvik to the parish.

Denna text är utformad som en kollektivbiografi över tio kvinnor som var frihetsberövade någon gång under åren 1850-1905. Syftet med texten är att undersöka vilka faktorer som möjliggjorde återanpassningen till samhället för kvinnor som avtjänat straff, samt vilka faktorer som påverkade risken för återfall i brottslighet. Orsaken till att undersökningen enbart fokuserar på kvinnliga förbrytare är att kvinnor inte var rättsligt jämställda med män, vilket rimligtvis torde ha försvårat deras återanpassning ytterligare. Tio kvinnor som avtjänade straff som innebar frihetsberövande under den aktuella tidsperioden har valts ut, därefter har deras liv före och efter deras respektive straff analyserats. De källor som använts inkluderar bland annat kyrkoböcker från fängelser och församlingar; dessa har varit tillgängliga genom Riksarkivets digitala söktjänst.   Resultaten från undersökningen visar att risken för återfall bland de tidigare frihetsberövade kvinnorna var låg. Huruvida de återföll i brottslighet eller inte påverkades till stor del av ekonomiska faktorer, vilka också var avgörande för möjligheten till återanpassning. Flera av de kvinnor som bedöms som att ha lyckats återanpassats tycks även ha påverkats av en positiv familjesituation; dessutom tycks återanpassningen ha underlättats för de som valde att flytta till en annan ort. / The present study is designed as a collective biography of ten women who were incarcerated at some point during the years 1850-1905. The purpose of the study is to examine the factors that enabled the reintegration into society for women who served sentences, as well as the factors that affected the risk of recidivism. The reason the study focuses only on female criminals is that women were not legally equal to men, which probably would have made their reintegration even more difficult. Ten women who served sentences that entailed incarceration have been selected, after which their lives before and after their respective sentences have been analysed. The sources used include church books from prisons and parishes; these have been accessed through the Swedish National Achives’ digital search service.   The results from the study show that the risk of recidivism among the previously incarcerated women was low. Whether or not they relapsed into crime was largely influenced by economic factors, which were also crucial to the possibility of reintegration. Several of the women who are judged to have succeeded in reintegrating also seem to have been affected by a positive family sitatuation; in addition, reintegration appears to have been facilitated for those who chose to move to another location.

This essay examines the conditions for translation into Swedish, and reception of Shakespeare’s dramatic works during the 19th century. By looking at the critical discussion around Shakespeare in Sweden from 1790 until 1850, and the biographies of several translators, the conclusion is that the Romantic movement was a crucial component in introducing his plays, as well as a modernization of political and literary culture after the French revolution. The essay also aims to tie a specific play – The Tragedy of Coriolanus, one of Shakespeare’s later tragedies – which was performed in Stockholm in 1866 to the political conditions of modernity, with its focus on class struggle and the taming of public opinion. The play dramatizes the for democracy as against aristocracy and tyranny – an issue well alive in the late 19th century. By situating the text of the play as a narratological homology for political and capitalist modernity, Shakespeare is brought into sharp relief as a thoroughly modern playwright, whose problems still concern us today.

Patrick Sjöstrand Schatzl: Queens Of Noise: En undersökning av kvinnliga artisters porträttering i svenska populärtidskrifter under 1970- och 1980-talet. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Vårtermin, 2022. 1970-talet präglades av fler samhälleliga förändringar än vad gemeneman idag förmodligenkänner till. Det är ett årtionde många tar förgivet och ändå skulle framväxten av olikafeministiska rörelser och populärkulturen skapa en social förändring i västvärlden både under1970-talet och framåt. För att konkretisera och påvisa dessa förändringar över tid ser jag idetta arbete till kvinnliga artister och deras porträttering i svenska populärkulturella tidskrifterunder 1970- och 1980-talet. Jag ser till det kvinnliga rockbandet The Runaways för attundersöka det av andra vågens feminism präglade 1970-talet och artisterna Joan Jett och Lita Ford, som tidigare verkat i bandet innan de övergick till solokarriärer, för att undersöka feminismens succesiva kommersialisering och tidskrifternas professionalisering under 1980-talet. Genom både bild- och textanalyser går det att konstatera att andra vågens feminism utmanas inom populärkulturen genom band som The Runaways. Något som tog sig i uttryck iden mansdominerade branschen genom ambivalenta kommentarer och utpekande avskillnader som kön. Feminismen och konceptet av den kvinnliga artisten verkar sedan haanammats under 1980-talet till priset av att de kvinnliga artisterna själva fick framhäva sinfemininitet, då det inte var uttalat men ändå förväntat. En image skulle säljas in, vilket också skulle synas i följande årtionden då kvinnligheten och feminismen inom populärkulturen tydligt redan var kommersialiserad.

Det material som analyseras i uppsatsen består av utvalda skillingtryck från 1870- till 1880-talet. Sammanlagt så analyseras 46 olika skillingtrycksvisor som samtliga finns att läsa viaKungliga biblioteket och Litteraturbanken. Uppsatsen syfte är att identifiera hur män ochkvinnor framställs i de nämnda visorna. De teoretiska perspektiv som använts i analysen utgårsåledes från olika genusteorier men använder sig även av litteratursociologiska teorier.Metoden som används är av kvalitativ karaktär och använder sig av miljö-, handlings- ochattributbeskrivningar för att synliggöra framställningarna. Analysen visar att manliga ochkvinnliga framställningar har vissa skillnader men även många likheter. Generellt går detfastställa att båda parternas framställningar går att koppla till försörjning och partnerskap.Studiens material och resultat diskuteras slutligen i en didaktisk kontext.

Denna kvantitativa studie undersöker barnadödlighet i Döderhults socken och Oskarshamns stad under perioden 1856-1876. Studien syftar först till att undersöka det totala antalet barn som avled mellan åldrarna 0-12 år och vilka dödsorsaker som var dominerande bland barnen utifrån källmaterialet död- och begravningsböcker från Döderhults och Oskarshamns kyrkoarkiv. Studien undersöker även skillnader i dödsorsaker komparativt mellan Döderhults socken och Oskarshamns stad, samt även förekommande mönster i barnadödligheten i relation till perspektiven kön och ålder. Studien visar att det totala antalet barn som avled i Döderhults socken och Oskarshamns stad utifrån materialet är 1639 barn. Av det totala antalet avlidna barn  dominerade dödsorsakerna barnsjukdomar, slag, mag- och tarmsjukdomar och luftvägsinfektioner, och barnadödligheten var högst i barnsjukdomar. Skillnader i dödsorsaker mellan socknen och staden fanns inom dödsorsakerna slag och mag- och tarmsjukdomar. Studien visar även att barnadödligheten var högre bland pojkarna än flickorna och flest barn dog i spädbarnsåldern en dag-12 månader.

Uppsatsens syfte är att undersöka den barnkulturella arenan tjejtidningen Frida och vilka villkor som skapas på insändarsidorna för de unga flickorna som läser tidningen. Syftet är även att undersöka vilket maktförhållande som skapas mellan flickorna och de vuxna som svarar på deras frågor. Detta görs genom att undersöka vilka diskurser som skapas för barn och flickor på tidskriftens Fridas insändarsidor samt hur dessa förändras över tid. Då fokus ligger på vilka diskurser som skapas och hur de påverkar maktfördelningen så används diskursanalys á la Foucault som både teori och metod för att göra en textanalys. Undersökningen kommer fram till flera olika sätt på vilka diskurser för både barn och flickor skapas, till exempel genom att skifta fokus från barnets fråga till den vuxnas egna agenda, eller genom att med sitt språk bekräfta eller korrigera barnets fundering. Diskurserna skapas med hjälp av de vuxnas tolkningsföreträde både i hur och vad de skriver i sina svar till barnen. Dessa diskurser förändras över tiden mer och mer till den syn vi har idag på flickor och barn. Slutsatser som kan dras är att flickorna som skriver in till tidningen trots det vuxna tolkningsföreträdet förhandlar om sitt flickskap och utmanar diskurserna när de får möjlighet.

No description available.

This essay deals with the lives of soldiers' widows in Himmeta parish in Västmanland and boatsmen's widows in Förkärla parish in Blekinge in the 19th century with the aim of highlighting these women. I chose these women from a parish register from 1871-1880. To get a basis for this study, I have chosen to follow the widows of soldiers and boatsmen from when they were born until they became soldier widows. The results have been analyzed based on their family background, the widows' marriages and how their children fared. The answer I got was that the widows came from the lower classes, it was not common for them to remarry and that their children did not choose the same professions as their fathers. Ericson Wolke has served as an important reference to my work. The majority of soldiers’ and boatsmen’s widows lived a difficult life. The essay deals with twenty soldiers’ and boatsmen's widows. I have compared their lives as maids with their subsequent lives as married women and then as widows, but also how their children’s lives turned out. The essay shows that there is a certain difference between being the widow of a soldier over a in the agrarian society during the 19th century. Although life was hard for soldiers’ widows, life was even harder for boatsmen’s widows.

A life without freedom, what is that? This question was stated in a letter from a man institutionalized at one of Sweden’s mental asylums in the 1940s. It is also the title of this essay which explores the life and experiences of institutionalized individuals during 1941–1949. This analysis is based on letters they wrote to the Swedish author Astrid Väring who published her first book regarding the psychiatric care system I som här inträden (1944). Her book was a novel, which yielded great public interest and a year later was adapted for the screen. This led to people starting to write letters to Väring telling her about their stories from inside of the mental healthcare system. These letters constitute the basis for the results of this essay which aims to provide new knowledge on people’s experiences of institutionalization as expressed by their own words. The analysis is a part of the disability history field and a contribution to the critical study of the Swedish Folkhem. Based on both quantitative and qualitative methods, the letters and their contents tell us about those writing these letters and their experiences during, before and after confinement. The results from quantitative analysis of in total 404 letters out of which 207 are subject to in-depth study show that the majority of them were written by men and by people having experienced the mental health care system. Relatives to them, healthcare professionals and individuals without any connection to this system are also found among those writing letters to Väring. From these letters we learn of the abuse inmates endured during their institutionalization both physically and psychologically. Their lives before confinement and the reasons behind it are also focused on. Social friction with people in their surroundings, criminal offenses, and voluntary care exemplify some explanations to their confinement. The stories they share about their life upon release are defined by a sense of fear, persecution, and a loss of property, social networks and sense of security, in addition to a fear of being confined yet again or meeting those who once caused their incarceration. In all, the letters can be seen as a protest against the entire health care system they were faced with, which further reflects the helplessness and frustration they felt regarding their life and situation.