<p>Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskärelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten från båda sidor yttrar sig, både de som motsätter sig omskärelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrån olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmänhälsa. Mina frågeställningar är: Hur har debatten om omskärelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskärelse?</p>

<p>This essay is about the Swedish working woman in the early 1930s. The empirical data consists mainly of Arbetarkvinnornas Tidning (AKT), a Swedish Communist magazine which was launched in December 1929. A qualitative discourse method has been used. Texts, articles, letters to the editor and reports about social conditions in Sweden and Soviet during the years 1929-1932 has been examined. Soviet women models and ideal types are compared with the image of the Swedish working woman. How was the Swedish working woman and her everyday life presented out of a Communist perspective? How was the Soviet woman ideal imaged? Was the Soviet ideal determinative for the Swedish communism?</p> / <p>Denna uppsats handlar om den svenska arbetarkvinnan under det tidiga 1930-talet. Empiriska materialet består huvudsakligen av Arbetarkvinnornas Tidning (AKT), en svensk kommunistisk tidskrift som startades i december 1929. En kvalitativ diskursiv metod har använts. Texter, artiklar, insändare och reportage som handlar om svenska och sovjetiska förhållanden under åren 1929-1932 har undersökts. Kvinnliga sovjetiska förebilder och idealtyper jämförs med bilden av den svenska arbetarkvinnan. Hur framställdes den svenska arbetarkvinnan och hur såg hennes vardagsliv ut ur ett kommunistiskt perspektiv? Hur såg den kvinnliga sovjetiska idealbilden ut? Var de sovjetiska idealen styrande för den svenska kommunismen?</p>

No description available.

This essay is about the Swedish working woman in the early 1930s. The empirical data consists mainly of Arbetarkvinnornas Tidning (AKT), a Swedish Communist magazine which was launched in December 1929. A qualitative discourse method has been used. Texts, articles, letters to the editor and reports about social conditions in Sweden and Soviet during the years 1929-1932 has been examined. Soviet women models and ideal types are compared with the image of the Swedish working woman. How was the Swedish working woman and her everyday life presented out of a Communist perspective? How was the Soviet woman ideal imaged? Was the Soviet ideal determinative for the Swedish communism? / Denna uppsats handlar om den svenska arbetarkvinnan under det tidiga 1930-talet. Empiriska materialet består huvudsakligen av Arbetarkvinnornas Tidning (AKT), en svensk kommunistisk tidskrift som startades i december 1929. En kvalitativ diskursiv metod har använts. Texter, artiklar, insändare och reportage som handlar om svenska och sovjetiska förhållanden under åren 1929-1932 har undersökts. Kvinnliga sovjetiska förebilder och idealtyper jämförs med bilden av den svenska arbetarkvinnan. Hur framställdes den svenska arbetarkvinnan och hur såg hennes vardagsliv ut ur ett kommunistiskt perspektiv? Hur såg den kvinnliga sovjetiska idealbilden ut? Var de sovjetiska idealen styrande för den svenska kommunismen?

The thesis deals with the development of the secondary school teaching professionduring the second half of the 19th century and the early 20th century. The emphasisof the study is on the concurrence of three structural processes in this profession:feminization, professionalization and governmental bureaucratization.The "teachers of the people" found themselves deeply affected by radical economicand social structural changes during the transition from classical industrialcapitalism to organized capitalism at the end of the 19th century. These strucuralchanges aggravated the conflicts between the classes and the sexes in society, andthe elementary school became an important institution for social and ideologicalcontrol. But the teachers were not content to be the mindless instruments of thepredominant ideology. At an early stage the elementary school and the teachersthemselves began to live "a life of their own". Both male and female teachers beganto develop strategies in the struggle for power and control over their profession. Inother words, a process of professionalization began.At the same time as the teachers were organized collectively the women's share ofthe profession increased. The teaching of the lower classes was considered verysuitable for unmarried middle-class women, and the cheap female labour wasattractive to the politicians. There were risks of clashes between male and femaleinterests, since the profession also attracted young men from the farming andworking classes, who saw possibilities of social advancement in this sector of theschool system.The men developed different strategies against their female colleagues. Duringthe whole of the 19th century women were integrated into the professional project.At the turn of the century the men developed a strategy of social closure againstwomen, which meant that these were relegated to a lower level. At the same timethe government introduced regulations which were intended to impede women'sfast access to the profession. This triggered off an open conflict between the sexes inthe profession, since the changes were initiated by male elementary school teacherswho were leaders of the professional program as well as leading politicians in thegovernment and the Riksdag. / <p>Vissa bilder borttagna av upphovsrättskäl.</p> / digitalisering@umu

Female characters in novels by Virginia Woolf and E.M. Forster are studied in their relationships as wives, mothers, daughters and prospective brides. The novels selected are those where the writers are concerned with families dominated by Victorian ideals. Virginia Woolf: The Voyage Out (1915), Night and Bay (1919), Mrs Dalloway (1925), To the Lighthouse (1927). E.M. Forster: Where Angels Fear to Tread (1905), The Longest Journey (1907) , A Room with a View (1908), Howards End (1910).The socioeconomic, religious and ideological origins of the Victorian ideals are traced, esp. as they are related to the writers' family background in the tradition of English intellectual life. The central theme of the four novels by Woolf is the mother-daughter relationship which is analyzed in its components of love and resentment, often revealed in an interior monoloque. Forster's novels usually present a widowed mother with a daughter and a son. It is shown how the plot, dialogue and authorial intrusions are used to depict a liberation from the constraints of the Victorian ideals of family life. The mothers in the novels of both writers are shown to be representative of various aspects of the Victorian ideal of womanhood. The attitudes of men towards women vary from those typifying Victorian conceptions of male superiority to more modern ideals of equality and natural companionship. / digitalisering@umu

I denna uppsats studeras en sedan tidigare obehandlad källa rörande häxprocessen i Torsåkers socken i Ångermanland under 1600-talet. Källan som innehåller två rättsliga protokoll och en berättande text kring den ovan nämnda processen påträffades av en arkivarie vid namn Göran Gullbro i arkivet på länsmuseet Murberget i Härnösand. I och med studien har en avskrift av källan gjorts samt att dess innehåll har studerats och jämförts med redan sedan tidigare kända källor rörande ämnet. Här avses häradsrättens rannsakningsprotokoll från händelsen samt en avhandling i ämnet som publicerades 1771 författad av en Jöns Hornaeus.   Studien ger ett möjligt svar på frågan kring den funna källans beskaffenhet, samt en redogörelse för dess innehåll inför kommande studier. Hypoteserna om Jöns Hornaeus som författare till källans berättande del samt att de två protokollen skulle kunna vara avskrifter av det sedan runt 300 år tillbaka förlorade kommissionsdomstolsprotokollet testas med spännande resultat.

Mitt syfte med uppsatsen var att visa hur föreställningen om ”det främmande” aktualiseras i ett satiriskt tal från 1700-talets Sverige eftersom detta var en tid då man påverkades av en intensiv kontakt med omvärlden. Det jag kom fram till var följande, i Sverige hade man under 1700-talet börjat driva en handel med utländska länder och man köpte in nya varor och dessa kom att ses som både spännande och exotiska. Det svenska samhället påverkades av denna förändring som kom att innebära nya vanor, nya tankesätt och till följd av detta uppstod en bred efterfrågan som i sin tur skapade en slags lyxkonsumtion. Den svenska staten började dock oroa sig för den inhemska handeln och man införde överflödsförordningarna som stoppade handeln av utländska varor. Den intensiva kontakten med främmande länder kom med andra ord att skapa en spricka i den svenska handeln så till den grad att man förbjöd konsumtionen av exotiska och främmande varor, däribland det eftertraktade kaffet. Detta drabbade främst den svenska befolkningen som vid denna tidpunkt hade hunnit vänja sig vid den svarta drycken och ett gensvar på detta förbud var talet om Coffea. Gudinnan får representera det främmande och det exotiska som den svenska staten driver på flykt eftersom det inte passar deras intressen. Vidare delade jag in de persontopikerna som jag funnit under begravningsavdelningarna laus, luctus och consultatio och kom fram till att de ser olika ut beroende på hur man läser texten. Om man ser Coffea som en gudinna som har drivits på flykt ur ett land och att detta räddat befolkningen har man en tolkning, men om man ser det dubbla perspektiv som framgår genom den satiriska stilen förstår man vad talaren egentligen vill få fram. Här kommer nu en sammanfattning av de topiker jag hittade under vardera avdelning. Först hittade jag de som är knutna till laus, som är själva hyllningen i talet. Till denna hör följande topiker, härstamning, nationalitet, medborgarskap, kön, ålder, fysik, utseende, ekonomiska förhållanden, det dygdiga och det lastbara. Coffea kopplas först samman med den sorts karaktärsdrag som är smickrande. Hon beskrivs som vacker och fantastisk, som den gudinna hon i sin helhet representerar. Men allteftersom förändras bilden av den undersköna varelsen och under nästa begravningsavdelning, luctus, som är sorgeskildringen fann jag följande topiker, anseende, yrke, anspråk, känslor, lycka och njutning. Gudinnan Coffea vill sprida sitt budskap men faller pladask och detta är på intet sätt det svenska folkets fel utan det är Coffea som själv har bidragit till sitt eget fall genom sitt skandalösa beteende. Genom henne kommer endast elände och genom den tredje delen i ett begravningstal, som är consoltatio, ger talaren tröst åt befolkningen. De persontopiker jag fann här är hälsa, solidaritet, det goda och det onda samt intention. Kaffet symboliserar den svenska statens syn på ”det främmande”. Ur en satirisk synvinkel hotar gudinnan Coffea den svenska välfärden. Jag har förstått att gudinnan Coffea gestaltas som en övermänsklig varelse vars karaktär är gudomlig, men att hon har brister som man inte bör förbise. Talaren vill råda sin publik att i första hand förstå just detta, men implicit vill han dock påpeka det motsatta. Genom den satiriska stilen har beskrivningarna av henne tillåtits att bli överdrivna och överflödiga, allt för att visa på hennes bristande egenskaper som person. Talarens implicita intention är dock som sagt, en annan. Eftersom Coffea framstår som ett övermänskligt väsen vars karaktär ingen vanlig människa förstår sig på, och det faktum att talaren har valt att framställa kaffet på detta sätt, visar på dennes implicita intention. Genom sin odödlighet kan Coffea aldrig utrotas. Det finns alltid en chans att hon letar sin in i det svenska samhället igen och explicit skulle detta vara förödande, men egentligen menar talaren att det är tvärtom. Kaffet är för många en dryck som man sätter högt värde på och troligen märkte man dess goda kvaliteter redan på slutet av 1700-talet eftersom de förbud som kom flera gånger hävdes. Det spelade ingen roll att den inhemska handeln fick lida och att staten slutligen fick ge vika för befolkningens krav. Men det gjordes flera försök att förbjuda den svarta drycken. 1794 rådde ett förbud som i sin tur skapade den situation som gjorde att Sorge-tal skrevs. Under 1700-talet var skönhetsidealet att man skulle vara så vit som möjligt, överklassen pudrade och sminkade sig kritvita eftersom det motsatta, att vara solbränd och mörk, visade att man tillhörde arbetarklassen som vistades utomhus dagarna i ända. När det kommer till detta synsätt är gudinnan Coffea på samma nivå som bönderna och å andra sidan är hon också ett främmande väsen genom att vara ”något brunlagd”. Hallman har valt den satiriska genren för sitt Sorge-tal för att visa hur den svenska staten såg kaffet, personifierat genom Coffea, som ett hot mot den inhemska välfärden. Det gäller att se talet ur ett dubbelt perspektiv, genom sin explicita argumentation utpekas gudinnan Coffea som den vackra men fruktansvärda varelse hon verkar vara, men också genom den implicita och satiriska argumentationen som visar hur överdrivet och löjligt det faktiskt framstår. Ett annat budskap som är både dolt och implicit är det faktum att det inte är en persons utseende, utan dess personlighet, som är det viktiga. ”Det främmande” är någonting som ter sig både exotiskt och skrämmande på samma gång. Befolkningen lockades av lyxvaror såsom kaffet, medan staten endast värnade om den inhemska handeln. På så vis stoppades konsumtionen av exotiska varor. I talet aktualiseras föreställningen om ”det främmande” genom gudinnan Coffea som genom talets satiriska karaktär framställs som ett hot mot det svenska samhället och därför måste drivas på flykt.

Jakten på El Dorado rasade som värst i Sydamerikas vildmark under1500-talet. Ett fyrtiotal expeditioner i spanska kronans regi sökte efterdet mytomspunna riket. Expeditionsdeltagarna kom från Europas allahörn. Uppsatsen syftar till att visa vad som föranledde jakten på El Dorado. Uppsatsen är litteraturbaserad. Jag har endast använt svensk- och engelskspråkigakällor. Eurocentriska projiceringar, exploateringsstrategi och stabiliseringspolitiskahänsyn samverkade i ett mångfacetterat skeende. Medeltidsmänniskanhade ingen klar bild av fjärran regioner. Spanien var krigshärjat,isolerat och eftersatt. Statsmakten ville till varje pris stärka landets ekonomi.De mest explosiva ur befolkningen sökte rikedom i den Nya Världen.Efter plundringstågen under erövringsfasen blev de ett samhällsproblem.Detta kunde avhjälpas med en expedition mot El Dorado.Företag i vildmarken hade uppemot hundraprocentig dödlighet. Jakten på El Dorado sammanföll med den geografiska upptäckten avSydamerika. Vid 1530-talets början var kontinentens inland en vit fläckpå kartan. Jakten på El Dorado klingade av i takt med att allt mer avnorra Sydamerikas vildmark blev utforskad av européer.

Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskärelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten från båda sidor yttrar sig, både de som motsätter sig omskärelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrån olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmänhälsa. Mina frågeställningar är: Hur har debatten om omskärelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskärelse?