Syftet med analysen är att utreda om det finns likheter i språkbruket i en blogg med flera skribenter som berör samma ämne. Bloggen vars skribenter analyseras är ”Drömmarnas Berg”. Genom att analysera skribenternas inlägg, och på så sätt profilera var och en, och sedan jämföra dessa så visade resultatet att det finns tydliga olikheter i deras språkbruk. Även om inläggen i sig är snarlika när det gäller användandet av internetjargong har olikheterna övertaget och det är mer synligt i deras sätt att kombinera talspråk och annan terminologi. Alla skribenter har sin egen stil och den blev tydligare efter att ha analyserat och jämfört inläggen med varandra.

Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn på sambandet mellan talspråk, skriftspråk och hur man använder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex. Mitt val av ämne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma ålder, klass och område. Detta har väckt ett intresse hos mig och en vilja att lära mig mer om språkets komplicerade värld. I mitt arbete har jag kommit fram till att det är viktigt att barns kontakt med ordens värld kommer tidigt och att upplevelsen är positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvärld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna på att i större utsträckning ta in den i klassrummet. Jag har också uppmärksammats på att människan är en social varelse, vilken lär i samspel med andra och att det är något vi bör ha i åtanke då vi träder in i klassrummet.

Detta examensarbete syftar till att dels ge en bild av vad som kännetecknar muntlighet i text, dels ge en övergripande bild av hur muntliga drag yttrar sig i gymnasieelevers texter. Frågeställningarna berör i vilken utsträckning och på vilka sätt elevers texter uppvisar drag av muntlighet (utifrån ett antal utvalda variabler). Genom att kvantifiera muntlighet utifrån sju variabler tecknas i grova drag en bild av muntliga uttryck i materialet, som bestod av 27 elevuppsatser från det nationella provet i svenska på gymnasiet. I viss utsträckning genomförs även en kvalitativ analys för att skapa en förståelse kring hur och varför eleverna använt sig av vissa muntliga drag. I resultatet framkom att vissa variabler är mer frekvent förekommande än andra i materialet. De muntliga drag som är mest frekvent förekommande är en stor mängd pronomen i förhållande till mängden substantiv, satsradning och satsfragment samt överanvändning av satsadverbial. De som yttrar sig i liten eller ingen utsträckning är lånord, slanguttryck, chattspråkliga uttryck samt morfologiska kortformer av adverb och pronomen. Sammanfattningsvis kan det totala antalet muntliga drag i elevtexterna inte sägas vara stort, vilket kan tolkas som att de flesta elever i denna studie har goda kunskaper kring skriftspråkets regler, och att de allra flesta har förmåga att variera sitt språk i den utsträckning som kunskapsmålen i svenska kräver. En viktig aspekt av resultatet är att talspråk i skrift är ett symtom på kontextberoende. De elever vars texter uppvisar en större mängd muntliga drag har varit förhållandevis bundna till provuppgiften. Detta är ett problem för skolan då det i enlighet med ämnesbeskrivningen i svenska för gymnasiet är önskvärt att elever utvecklar förmågan att skriva varierat och anpassa sitt språk till olika sammanhang i samhällslivet.

The aim of my thesis is to map out the attitudes and opinions of professional and future teachers in relation to the spoken language. The study has been conducted through an initial survey that was followed up by four in-depth interviews, two with professional teachers and two with prospective teachers. The study is of a qualitative nature and supports the sociocultural perspective. In the syllabus for the Swedish language, the Swedish National Agency for Education determines which position the spoken language should have in the classroom. According to the syllabus, the purpose of the language is to develop people's identity, give people the opportunity to express their feelings and thoughts while at the same time being receptive to other people's feelings and thoughts. Furthermore, The Swedish National Agency for Education believes that it is important to have a rich and varied language to be able to be a part of the society. In my research, it has been found that this view is shared by many teachers regardless of category. However, there are differences in how teachers work with the spoken language in the classroom and what is considered accepted within the spoken language. The result also indicates that the oral language spoken at school is affected by the type of oral language the pupils are used to at home. Keywords: Vygotskij, spoken language, language attitudes, profanities, linguistic awareness / Syftet med mitt examensarbete är att utforska vilka åsikter och inställningar som yrkesverksamma och blivande lärare har i förhållandet till talspråket. Kartläggningen har skett genom en inledande enkät som utmynnade i fyra fördjupande intervjuer, två med yrkesverksamma lärare och två med blivande lärare. Undersökningen är av kvalitativ art och tar stöd i det sociokulturella perspektivet i den teoretiska utgångspunkten. Skolverket statuerar i kursplanen för svenskämnet vilken ställning talspråket bör har i klassrummet. Enligt kursplanen ska språket utveckla människors identitet, ge människor möjligheten att uttrycka sina känslor och tankar och samtidigt vara mottaglig för andra människors känslor och tankar. Vidare anser även Skolverket att för att kunna vara en del av samhället är det viktigt att ha ett rikt och varierat språk. I min forskning har det framkommit att denna syn delas av många lärare oavsett kategori. Dock finns det skillnader i hur man arbetar med språket i klassrummet och vad som anses vara accepterat inom talspråket. Resultatet tyder även på att hemmiljön påverkar det talspråk som eleven bär med sig in i skolvärlden.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några ämneslärare i svenska på gymnasiet anser att elevernas talspråk influerar skriftspråket. Fem intervjuer har genomförts med ämneslärare i svenska språket. Det framgår av resultatet att ämneslärarna inte undervisar specifikt om talspråket och skriftspråket, men att de inkluderar det i olika moment eller när de ska rätta elevtexter. Det framkommer även att vissa av informanterna anser att eleverna inte utvecklas i stor omfattning i användningen av talspråk respektive skriftspråk under tre år i gymnasiet, men att vissa kan göra stora framsteg på kort tid. Det framkommer även att elevernas inställning för det mesta är att de enbart vill göra sig förstådda för läraren. Vissa elever bryr sig inte om skillnaden mellan talspråk och skriftspråk, medan andra elever försöker utvecklas inom detta område. Därutöver framkommer det även att chattspråket har en påverkan, vilket lärarna noterat. Det är förkortningar av ord, talspråkliga inslag och även emojis. Slutsatser dras härav att elever behöver arbeta mer med skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk, då detta är något som de kommer att ha användning av i framtiden. Nyckelord: Didaktik, digitalisering, skolspråk, skriftspråk, talspråk, ämnesspråk.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om pedagogerna arbetar med språkutveckling i relation till lek och vad de i så fall gör. I form av intervjuer med förskollärare fick vi fram ett resultat som visar att pedagogerna aktivt arbetar med språkutveckling i relation till lek. Vi fick även fram att uppfattningen om språkets betydelse i barnens lek och pedagogens roll i detta ligger väldigt när tidigare forskning. När vi använder oss av begreppet pedagoger så menar vi förskollärarna i vårt arbete, vi kommer att använda oss av båda begreppen. Det som framkom som viktigast från förskollärarnas sida är att ständigt och aktivt samtala med barnen samt att alltid vara närvarande samt ge möjligheter till barn att leka och språka. Vår slutsats av undersökningen är att det från förskollärarens sida krävs att hen har en medvetenhet och engagemang, vägledning och svarsbeteende för att språkutveckling ska ske.

Denna studie undersöker språkbruket i livsstilsbloggar genom att analysera 48 blogginlägg under perioden 2006 till 2019. Syftet med studien är att försöka påvisa generella stildrag hos språket i livsstilsbloggar genom att undersöka aspekter som informationstät-/gleshet, tal-/skriftspråklighet, dialogiska inslag och tydligt värderande ord. Studien ämnar också, utifrån dessa frågeställningar, påvisa förändringar i bloggspråket. Studien har genomförts genom att analysera två specifika bloggare, Sandra Beijer och Isabella Löwengrip, såväl som enskilda inlägg från 16 andra bloggare som fått utgöra en referensgrupp. Resultatet visar hur dessa språkliga stildrag tar sig uttryck och hur ofta de förekommer. De slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att språkbruket i livsstilsbloggar tycks vara talspråkligt och lättläsligt samt att det generella språket i högsta grad är personligt, verbalt och engagerande. Resultatet indikerar också att ingen större förändring skett i bloggspråket mellan 2006 och 2019. Dessa slutsatser har sedan kunnat kopplas till tidigare forskning som påvisat liknande tendenser. Resultatet visar också på en marginell ökning av dialogiska inslag från 2006 till 2019.

Denna studie behandlar hur gymnasielever använder de, dem och dom i de skriftliga delarna av nationella proven i Svenska 1 och 3. Genom en variabelanalys har de, dem och dom beräknats i sammanlagt 120 texter uppdelade i Svenska 1 och 3 samt mellan betygen E-C-A. Därefter har den felaktiga användningen analyserats. Den nästan obefintliga mängden dom i texterna var förvånande. Eleverna verkar skilja på texttyper där skriftspråksformerna de och dem ska användas och när det är godtagbart att använda talspråksformen. Majoriteten elever försöker alltså använda de och dem, även om det inte alltid blir rätt vilket tyder på att de och dem fortfarande har övertaget som språknorm i skriftspråket. Resultatet av undersökningen diskuteras utifrån teoretiska perspektiv gällande språkförändringar, språknormer, språkriktighet, skriftspråk, talspråk samt texttriangeln. Avslutningsvis diskuteras resultatet i ljuset av den långa och nästan ständigt pågående debatten kring vilket eller vilka pronomen som bör användas. Debattörernas åsikter går i tre led: stävan efter enhetligt dom, enhetligt de eller fortsatt användning av de och dem. Majoriteten nämnda debattörer verkar dock överens om att de och dem i framtiden kommer ersättas av dom, en process som kommer pågå under lång tid och är omöjlig att förutspå. Resultatet visar att dom som skriftspråk har en lång väg kvar att gå.

Den här uppsatsen har anknytning, men ingen direkt koppling, till b-uppsatsen Invandrarsvenska – ett ungdomsspråk?, därför kan man se denna uppsats både som fristående och som en del av Invandrarsvenska – ett ungdomsspråk? I uppsatsen har jag valt att titta närmre på det litterära verket Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri, som från början skulle ha fått ett större utrymme i Invandrarsvenska – ett ungdomsspråk? Ett öga rött publicerades 2003 och blev snabbt en omtalad bok eftersom den inte var skriven på korrekt grammatisk svenska. Den är skriven på vad som kom att kallas ”invandrarsvenska”, en form av talspråk, där det svenska språket blandats med slang och ord från andra språk. Ett öga rött handlar om en ung pojke som söker svar på frågor om sin omgivning och identitet. Jag var intresserad av att se hur Ett öga rött kunde jämföras med en bok med liknande huvudkaraktär och handling skriven på svensk slang, om det fanns några likheter i språk, karaktärer och i handling, därför använder jag mig av Ronnie Sandahls bok Vi som aldrig sa hora, som precis som i Ett öga rött har en huvudkaraktär som söker svar på frågor om sin identitet. De båda böckerna har som sagt en ung pojke som huvudkaraktär, och de olika handlingarna beskriver deras liv och vardag utifrån olika dramatiska händelser. I uppsatsen jämför jag dessa litterära verk med utgångspunkt i två olika sorters berättande, två tonårspojkar som huvudkaraktärer, två olika författare och med ett antal frågor i bakhuvudet: Hur skriver unga tonårspojkar? Vad skriver de om? Finns det några skillnader mellan en tonårspojke med svenskt ursprung från en liten svensk stad och en tonårspojke med invandrarbakgrund från en förort till en storstad? Handlar det om identitetssökande? Om att vilja synas genom berättelsen? Att försöka förstå sig själv? Hjälpa andra förstå? Vad har författaren för syfte med boken? Vem tolkar och hur ska berättelsen tolkas? / This thesis is based on narrative as identity creator, how identity formation is based on storytelling, narrator, author and main characters in a literary work, focusing on language and group identity, but also how the reader can identify with the narrator and characters. The thesis compares the two youth novels Ett öga rött, by Jonas Hassen Khemiri and Vi som aldrig sa hora, by Ronnie Sandahl, written in “immigrant Swedish” and Swedish slang, where each novel is based on the search of identity of a teenage boy living in a Swedish suburb or a small town. The analysis is thereby based on whether there are any differences and similarities in these two books depending on storytelling, storytellers, storytelling technique and how the characters identities are formed by the author’s storytelling language and what the significance of this really is for each novel.

No description available.