Global ETD Search

41	"Helt sjukt snyggt..." : Ungdomsspråket i romanrepliker, en jämförande studie / "Completely awesome..." : A Comparative Study of Dialogue Language in Teenage Novels Möller, Bengt January 2010 (has links) I denna uppsats studeras det ungdomliga talspråket i romanrepliker genom stiljämförelse av dessa i tre ungdomsromaner, utgivna resp. 1911, 1967 och 2008. Syftet är att undersöka vad som är typiskt för ungdomsspråk, se i vilken mån dessa typiska drag finns i de tre romanerna, och hur detta har ändrat sig under loppet av hundra år. Det studerade materialet består av 100 repliker ur var och en av de tre romanerna, och dessa har undersökts med avseende på antal ord per replik, satsstruktur, sägeverb, slang och svordomar, "onödiga" småord, stilmarkerande ord och typografiska markeringar av prosodin. Som jämförelsematerial har använts flera olika tidigare undersökningar av ungdomsspråk, i första hand Klingberg (1970), Labov (1972) och Kotsinas (1994). Resultatet redovisas i form av tabeller över de underökta variblerna. Resultatet visar att författarna till de tre romanerna har strävat efter att efterlikna ungdomligt talspråk, i förstahand med hjälp av svordomar, slang, "onödiga" småord och enkel satsstruktur. Young people's language stilistic comparison clause structure slang and curse words Ungdomsspråk stiljämförelse fiktivt talspråk satsstruktur slang och svordomar Specific Languages Studier av enskilda språk
42	Hôtel Pacifique - "det stilla hotellet" : Översättning av en modern franskkanadensisk pjäs med åtföljande analys och översättningskommentar / Hôtel Pacifique – “the peaceful hotel" : An annoted translation of a contemporary Québécois play Johansson, Karin January 2020 (has links) Denna kandidatuppsats utgår från en egen översättning från franska till svenska av delar ur pjäsen Hôtel Pacifiqueav den franskkanadensiska författaren Fanny Britt.Syftet med examensarbetet är, förutom att skapa en spelbar text som fungerar i sin målspråkskontext, att undersöka det specifika i att översätta dramatik. I syftet ingår också att belysa och skapa förståelse för Québecfranskan och problem relaterade till att översätta språklig varietet. Det talade ordet står genomgående i fokus: replikerna i dramatexten och de karaktäristiska muntliga dragen för Québecfranskan. Newmarks kommunikativa översättningsmetod används som övergripande översättningsprincip för arbetet och visar sig vara kompatibel med texttypen trots vissa undantag. Resultatet blev en modern svensk pjäs med talspråkligt och idiomatiskt språk i replikerna. För att avgöra om texten är spelbar krävs dock att dramat uppförs på scen, vilket är ett framtida mål. / This essay is based on my own translation from French to Swedish of parts of the play Hôtel Pacifiqueby the Québécois author Fanny Britt. The purpose of the essay, apart from creating a text performable in its target language context, is to discuss and analyze the specialized nature of translating drama. The essay also aims to provide new perspectives on Québécois French and problems related to translating language varieties. The spoken word is the focal point: i.e. the lines of the drama and the characteristic oral features of Québécois French. Newmark's communicative translation method is used as the main translation principle. The method proves to be compatible with the text type despite certain exceptions. The result was a modern Swedish play with colloquial and idiomatic language. However, in order to determine if the text is performable, the drama must be presented on stage, which is a future goal. Drama translation Newmark Communicative translation Québécois French Colloquial speech Dramaöversättning Newmark Kommunikativ översättning Québecfranska Talspråk General Language Studies and Linguistics
43	En stilistisk analys av några elevers argumenterande texter i åk 6 Sudjada, Vlora January 2021 (has links) Studiens syfte är göra en stilanalys på ord, sats- och meningsnivå. Vidare är syftet även att undersöka vilken information en kvantitativ stilistisk analys kan ge läraren om elevens skrivande. För att uppnå syftet har tio argumenterande texter från årskurs 6 analyserats på ord- sats- och meningsnivå. I studiens undersökta texter, argumenterande texter, visas det att texter som har en nominalkvot under 1,0, exempelvis elevtext C med en nominalkvot på 0,7, behöver träna på att skriva mer avancerat. Andelen långord, ord som är längre än sex bokstäver i en text, spelar också roll för kvaliteten i en text. Detta visas i min studie genom elevexemplen C och D. Elev D har färre löpord än elev C men fler långord, vilket visar på ett mer avancerat skrivande. Analysen på sats- och meningsnivå i den undersökta studien visar att elevers användning av skiljetecken var låg, eleverna använde för få syntaktiska meningar och många vardagliga bisatser. Genom att lärare gör en stilistik analys kan de få information om elevtexternas kvalitet samt vad eleverna behöver utveckla i sitt skrivande. Den stilistiska analysen visar om eleven har skrivit en vardaglig eller en avancerad text, om ordvariationen i texten, om en text är skriven med nominalstil eller verbal stil och om elevernas texter består av grafiskt eller syntaktiskt skrivna meningar. avancerad text elevtexter genre informationstät kvalitativ kvantitativ meningsfullhet talspråk texttyp sats- och meningsnivå satslära stil stilistisk analys ordnivå Humanities and the Arts Humaniora och konst
44	Vad spelar språkriktigheten för roll? : En studie om hur fyra svensklärare uppfattar och arbetar med språkriktighet. / Does standard language matter? : An study on how four teachers of Swedish perceive and teach standard language. Björkegren, David January 2019 (has links) This study examines how four teachers of Swedish perceive the knowledge requirement that says that a student should mainly be able to follow the rules concerning standard written language, how often they teach standard language and to what extent students’ written language affect assessment. The results show that the teachers of Swedish agree that the most important aspect of a text is how it is perceived in its entirety, as well as its flow and how well a reader can understand the text. Some nonstandard expressions are allowed by the teachers, while others are not. The study also shows that the teaching of standard language depends on which school the teachers belong to. In a public school the standard language is taught in isolated situations, while the teachers in a private school do it continuously. However, all informants agree that they do it continuously to some extent when it comes to feedback on student essays. Student perception was also examined and the result shows that there is an inconsistency in how students perceive that standard language is taught. / Den här studien undersöker hur fyra svensklärare uppfattar kunskapskravet som säger att en elev i huvudsak ska kunna följa skriftspråkets normer för språkriktighet, hur ofta de arbetar med språkriktighet och i vilken mån elevers skriftspråk påverkar bedömning. Sammanfattningsvis är informanterna eniga om att det handlar om helhetsbilden, flytet och förståelsen. Vissa normbrott godkänns i elevtexter medan andra är oacceptabla. Resultatet visar att informanternas skoltillhörighet påverkar arbetet med språkriktighet. Medan de kommunalt anställda lärarna undervisar om språkriktighet vid isolerade tillfällen, sker det mer kontinuerligt av de privat anställda lärarna. Däremot finns det viss kontinuitet i språkriktighetsarbetet vad beträffar återkoppling på elevtexter. Även elevåsikter har undersökts och resultatet visar att informanterna är oeniga om hur ofta de undervisas om språkriktighet. Standard language teacher interview student survey written language colloquial expressions senior high school Swedish language teachers. Språkriktighet lärarintervju elevenkät skriftspråk talspråk gymnasiet svensklärare. Didactics Didaktik General Language Studies and Linguistics
45	Direkttextning av tv-program med taligenkänning / Live television subtitling with speech recognition Eriksson, Mattias, Bjersander, Michael January 2003 (has links) <p>Taligenkänning som verktyg vid direkttextning av tv-program har börjat användas på försök av några utländska tv-bolag. I examensarbetet undersöks möjligheten att använda svensk taligenkänning för att direkttexta tv-program på Sveriges Television. </p><p>Ett av de största hindren för talbaserad direkttextning är att den kognitiva belastningen ökar vidsamtidigt lyssnande, talande, och skrivande. Dessa tre moment måste kunna utföras samtidigt av textaren. Undersökningar visade att det borde vara fullt möjligt att arbeta på detta sätt. </p><p>Flera av de taligenkänningsprogram som finns på marknaden har testkörts. De svenska rogrammen har inte samma prestanda som de engelska. VoiceXpress utsågs till det program som skulle användas under resten av arbetet vid test av direkttextning. En prototyp utvecklades som kopplade ihop taligenkänningsprogrammet med text-tv-sändaren och som gav textaren möjligheten att snabbt korrigera felaktigt tolkade ord. </p><p>Resultaten man uppnår med det nya sättet att texta är varierande. Tempot i tv-programmet är avgörande eftersom det blir en fördröjning på de utsända textblocken. Vid lågt tempo blir resultatet acceptabelt. Är tempot högt blir resultatet däremot underkänt. Den stora fördelen med taligenkänning i jämförelse med traditionell direkttextningsteknik är att taligenkänning är lättare att lära sig.</p> Datorsystem delad uppmärksamhet direkttextning live subtitling naturligt tal nyhetstextning ordlistor programtextning simultanförmåga snabbkorrigering speech recognition SpeechMagic SVT talarberoende taligenkänning talspråk television text-tv tv undertext Velotype VoiceXpress Datorsystem Computer and systems science Data- och systemvetenskap
46	Direkttextning av tv-program med taligenkänning / Live television subtitling with speech recognition Eriksson, Mattias, Bjersander, Michael January 2003 (has links) Taligenkänning som verktyg vid direkttextning av tv-program har börjat användas på försök av några utländska tv-bolag. I examensarbetet undersöks möjligheten att använda svensk taligenkänning för att direkttexta tv-program på Sveriges Television. Ett av de största hindren för talbaserad direkttextning är att den kognitiva belastningen ökar vidsamtidigt lyssnande, talande, och skrivande. Dessa tre moment måste kunna utföras samtidigt av textaren. Undersökningar visade att det borde vara fullt möjligt att arbeta på detta sätt. Flera av de taligenkänningsprogram som finns på marknaden har testkörts. De svenska rogrammen har inte samma prestanda som de engelska. VoiceXpress utsågs till det program som skulle användas under resten av arbetet vid test av direkttextning. En prototyp utvecklades som kopplade ihop taligenkänningsprogrammet med text-tv-sändaren och som gav textaren möjligheten att snabbt korrigera felaktigt tolkade ord. Resultaten man uppnår med det nya sättet att texta är varierande. Tempot i tv-programmet är avgörande eftersom det blir en fördröjning på de utsända textblocken. Vid lågt tempo blir resultatet acceptabelt. Är tempot högt blir resultatet däremot underkänt. Den stora fördelen med taligenkänning i jämförelse med traditionell direkttextningsteknik är att taligenkänning är lättare att lära sig. Datorsystem delad uppmärksamhet direkttextning live subtitling naturligt tal nyhetstextning ordlistor programtextning simultanförmåga snabbkorrigering speech recognition SpeechMagic SVT talarberoende taligenkänning talspråk television text-tv tv undertext Velotype VoiceXpress Datorsystem Information Systems
47	Att översätta slang : En jämförelse av översättningen av slanguttryck i John Greens Paper Towns till svenska och nederländska. / Translating slang : A comparison of the translation of slang expressions in John Greens Paper Towns into Dutch and Swedish Rosenqvist, Anna January 2016 (has links) Studien undersöker hur de engelska slanguttrycken och talspråksmarkörerna i ungdomsromanen Paper Towns av John Green översatts till nederländska och svenska. En analys av slanguttrycken och talspråksmarkörerna i romanens första kapitel, utifrån Lambert & van Gorps modell (1985), visar vilka översättningsstrategier som översättarna valt och vilka översättningsnormer dessa är ett uttryck för. Resultatet visar att översättningarnas preliminära data pekar mot en adekvansinriktad översättningsstrategi. På mikronivå visar resultatet en mer acceptansinriktad översättningsstrategi vid översättning av slang och talspråksmarkörer, med en något större källspråksinriktning i den nederländska översättningen. / The study investigates how slang and spoken language markers in English in the Young Adult novel Paper Towns by John Green have been translated into Dutch and Swedish. An analyse of the expressions found in the first chapter of the novel, based on the method created by Lambert and van Gorp (1985), shows the translation strategies and the underlying translational norms. The results of the analysis of the preliminary data of the translations points towards adequate translation strategies. At a micro level, the results indicate more acceptable translation strategies regarding the translation of slang and spoken language markers, with slightly more source-orientation in the Dutch translation. Translation studies slang spoken language markers polysystem theory John Green Paper Towns young adult novels youth language Lambert & van Gorp Toury translational norms English Dutch Swedish Översättningsvetenskap slang talspråk polysystemteori John Green Paper Towns ungdomslitteratur ungdomsspråk Lambert & van Gorp Toury översättningsnormer engelska nederländska svenska General Language Studies and Linguistics

Page generated in 0.0464 seconds