Det fanns många studier avseende attityder och kunskaper gentemot ECT bland både läkare och patienter. Däremot fanns ett fåtal studier ur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters perspektiv gällande attityd, kunskap och omvårdnad vid ECT behandlingen. Syftet var att ur ett omvårdnadsperspektiv beskriva ECT behandlingen avseende attityd, kunskap och omvårdnadshandling. Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa och en kvalitativ, funna genom litteratursökning i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, CSA Psychology, PsycInfo, PubMed, SweMed+, Scopus och Web of Science. Resultatet visade motsägelsefulla fynd angående attityderna. Bland sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter fanns både positiva och negativa attityder till behandlingen. Kunskaperna var övervägande goda hos de båda grupperna. Omvårdnadshandlingarna, stöd och information anpassades individuellt efter patienternas situation och visade brister som förbättrades genom utbildningar. Sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor bör ha en professionell attityd oavsett vårdsituationer. Möjligheten till vidareutbildning var en viktig del för bibehållen kompetens och utveckling. Omvårdnad är vår profession och omvårdnadshandlingar får aldrig brista. Slutsatsen var att vidare forskning angående sambandet mellan de tre fokusområden bör bedrivas.

Introduktion: Tandvårdsrädsla är ett problem som inte verkar avta trots modernare behandlingsmetoder. Mellan 4-20% av världens befolkning lider av tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädslan har en multifaktoriell bakgrund, vanligast anges smärtsamma minnen från barndomen och traumatiska tandvårdsupplevelser senare i livet. Hur de tandvårdsrädda hanterar sin situation beror på ett antal psykosociala faktorer i samverkan. Syfte: Att beskriva vilka kliniskt prövade metoder som finns för att få patienter med tandvårdsrädsla att acceptera och fullfölja tandvårdsbehandling. Frågeställningar: 1) Vilka olika behandlingsmetoder förekommer för att underlätta behandling av tandvårdsrädda patienter inom tandvården? 2) Hur skiljer sig behandlingsmetoderna för tandvårdsrädda barn respektive vuxna? Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: De granskade artiklarna visar att de flesta barn som fick beteendevetenskaplig terapi klarade att genomgå tandvårdsbehandling. Den vanligaste behandlingsstrategin var "tell-show-do". Även hos vuxna fungerade beteendevetenskapliga metoder bäst. Kognitiv terapi gav bra resultat på sikt. Sedering eller behandling under narkos är vanligt vid tandvårdsrädsla hos barn. Även för vuxna kan sedering användas i exempelvis akuttandvård. Enbart sedering med farmaka ger dock ingen bestående förbättring av tandvårdsrädsla, varken hos barn eller vuxna. Slutsats: De psykologiska metoderna ensamma eller i kombination med sedering ger på sikt den bästa effekten när det gäller att minska tandvårdsrädslan.

Abstrakt Utifrån en hermeneutisk ansats har en enkät följd av djupgående intervjuer utförts i syfte att ge kunskap och förståelse för det omlärande en amputerad genomgår. Studien har även riktats mot upplevelse av omlärande i samband med spegelterapi och digital terapi för att ytterligare belysa de amputerades upplevelser av dessa terapier. Då digital terapi än så länge är en ny terapiform som endast testats på en patient har uppfattningarna om denna metod varit begränsade. De djupgående intervjuerna har i urvalet begränsats till amputerade till följd av ett trauma. Det omlärande de amputerade upplevt har tolkats utifrån en helhetsfokuserad lärandeteori för att belysa vidden av lärande för den traumatiskt amputerade personen. Omlärandet har berört både samspelsprocessen och tillägnelseprocessen och lärandeteorins samtliga tre dimensioner. Dessutom har de amputerade upplevt att deras identitet har påverkats till följd av den traumatiska amputationen. De intervjuade upplever dessutom att deras traumatiska amputation har medfört psykologiska påfrestningar som liknar dem vid psykiskt utmattningssymptom. Det är därför av betydelse att mer forskning görs inom detta fenomen för att på så sätt ge amputerade det stöd de behöver för en bra återhämtning. Abstract Based on a hermeneutical approach a questionnaire followed by in-depth interviews was conducted in order to provide knowledge and understanding of the relearning an amputee undergoes. This study was also directed to experienced relearning in connection with mirror therapy and digital therapy to further illustrate the amputee's experiences of these therapies. When digital therapy so far is a new form of therapy that has only been tested on one patient, perceptions of this method have been limited. For the in-depth interviews the selection was limited to amputees as a result of a trauma. The relearning the amputees experienced was interpreted on the basis of a whole-focused learning theory to illustrate the breadth of learning for the traumatic amputee. The relearning has involved both the interaction process and the appropriation process and all three dimensions of the learning theory. In addition, the interviewed felt that their identity has been affected as a result of the traumatic amputation. The interviewed also experienced that their traumatic amputation has led to psychological stresses similar to those of mental fatigue symptoms. It is therefore important that more research is done in this phenomenon so as to give amputees the support they need for a good recovery. / therese_liden@hotmail.com

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka anknytingsfenomenet. Frågorna berör hur terapeuter ser på anknytningsfenomenet, vilken betydelse de tillskriver fenomenet och hur det tar sig uttryck i det konkreta terapiarbetet med barn och ungdomar. För att få svar på frågorna genomfördes en intervjustudie. Fem yrkesverksamma barn- och ungdomsterapeuter, tre kvinnor och två män, alla med mångårig erfarenhet av att arbeta med terapier med barn och ungdomar intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades, lästes noggrant och analyserades därefter i två steg. I första steget markerades de för studien relevanta citaten och sammanställdes i huvudteman utifrån frågeordning och respondent. Detta följdes av en sammanfattande kommentar. I andra steget togs nyckelbegrepp ut och grupperades.  Resultaten visar bland annat hur mångfacetterat fenomenet blir genom terapeutens subjektiva upplevelse och därigenom deras olika sätt att beskriva fenomenet. Resultaten visar vidare att terapeuter tillskriver fenomenet stor betydelse och beaktar detta medvetet i sitt praktiska arbete.

Introduktion: Tandvårdsrädsla innebär ett psykiskt och fysiskt lidande för individen. Rädslan för tandvården grundas i olika företeelser: tidigare upplevelser från tandvården och påverkan från förälder. Tandvården har en betydande roll till att kunna lindra rädslan.   Syfte: Att kartlägga vilka behandlingsmetoder som beskrivs i litteraturen för att lindra tandvårdsrädsla.   Frågeställningar: Vilka behandlingsmetoder används för att lindra tandvårdsrädsla?   Metod: Litteraturstudie   Resultat: Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en lyckad metod för att behandla tandvårdsrädsla då KBT går till botten med vad som ligger bakom rädslan. Många av deltagarnas rädsla för tandvården minskade med KBT. Lokalanestesi var många gånger inte tillräckligt för att lindra smärtan. För många deltagare hjälpte inplanerad behandling med sedering att minska ångesten dagarna före besöket. Att medicineras med Midazolam och Alprazolam visade att deltagarna var mer samarbetsvilliga och kände mindre ångest i tandvårdssituationen. Lavendel och handdockor som komplement i tandvårdsbesöket lindrade inte rädslan till tandvården.   Konklusion: Författarna har tittat på vilka behandlingsmetoder som kan lindra tandvårdsrädsla. Det finns studier som visar att medicinering bidrar till minskad ångest men få studier som visar att medicinering bidar till minskad tandvårdsrädsla. Därför skulle ett förslag till vidare forskning vara om medicinering bidrar till minskad tandvårdsrädsla.

No description available.

Bakgrund: ECT är en behandling som används vid olika typer av allvarliga psykiatriska tillstånd. Fördomar om själva proceduren skapar rädsla och oro samt leder till tveksam inställning inför behandlingen. Utan kunskap eller direkt felaktiga uppfattningar om ECT skapas onödig oro, vilket kan försvåra för de personer som behöver behandling. Tanken med detta arbete är att öka kunskapen om personers erfarenheter och därmed få en ökad förståelse om omvårdnaden i samband med ECT, vilket kan bidra till vidareutveckling av sjuksköterskans personcentrerade arbetssätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa personers erfarenheter av att genomgå ECT-behandling. Metod: Litteraturstudien sammanställdes efter granskning av åtta kvalitativa artiklar där analysen visade på skillnader och likheter i artiklarnas resultat. Litteratursökning genomfördes i Cinahl, PsycInfo och PubMed. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Fördomar, Information,Bemötande och Följder. Stigmatisering, bristande information samt dåligt bemötande gav följder som obehag och missnöje. Medan tydlig information och gott bemötande bidrog till tillfredsställande följder. Konklusion: Erfarenheter av ECT är individuella och skiljer sig mellan individer. De har erfarenhet av att gott bemötande och korrekt information bidrar till god omvårdnad. Nyckelord: Elektrokonvulsiv terapi, erfarenheter, patient / Background: ECT is a treatment used in various types of severe mental health conditions. Preconceived opinions about the procedure itself create fear and anxiety and lead to doubtful attitude towards the treatment. Without knowledge or direct misconceptions about ECT, unnecessary anxiety is created, which can make it difficult for those who need treatment. The idea behind this work is to increase the knowledge of people's experiences and thereby gain an increased understanding of the nursing in connection with ECT, which can contribute to the further development of the nurse's person-centered approach. Purpose: The purpose of this study is to illuminate people's experiences of undergoing ECT treatment. Method: The literature study was compiled after reviewing eight qualitative articles, where the analysis showed differences and similarities in the articles' results. Literature search was conducted in Cinahl, PsycInfo and PubMed. Result: The analysis resulted in four categories: Prejudice, Information, Conduct and Consequences. Stigmatization, lack of information and poor treatment gave consequences such as discomfort and dissatisfaction. While clear information and good response contributed to satisfactory effects. Conclusion: Experiences of ECT are individual and differ between individuals. They have the experience that good treatment and accurate information contribute to good care. Keywords: Electroconvulsive therapy, Experiences, Patient

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka behandlingseffekten av studentledd psykoterapi på klienters livskvalitet och funktionsförmåga samt att utvärdera arbetsalliansens betydelse för behandlingsutfallet. Deltagarna (n = 61) hade genomgått en eller två terminer med kognitiv beteendeterapi (KBT), alternativt psykodynamisk terapi (PDT). Studien baserades på enkätdata som samlats in från dessa klienter på psykologmottagningen vid Umeå universitet före och efter avslutad behandling. Enkäterna innehåller instrument som mäter upplevd livskvalitet (Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory; BBQ), funktionsförmåga (Working and Social Adjustment Scale; WSAS) samt arbetsallians (Work Alliance Inventory Short-version; WAI-S). För att utvärdera behandlingseffekten för livskvalitet och funktionsförmåga genomfördes två beroende envägs-ANOVOR och en multipel regressionsanalys för att undersöka om arbetsallians kan predicera behandlingsutfallet. Resultatet visade att studentledd terapi ledde till en signifikant ökning av klienternas livskvalitet och funktionsförmåga, med en effektstorlek som var medel respektive stor. Vidare visade resultatet att delskalan WAI-task var en signifikant prediktor av funktionsförmåga och att totalpoängen på WAI-S var en signifikant prediktor av livskvalitet. Sammantaget bekräftar resultatet för denna studie studentledd terapi som en effektiv behandling vid mildare former av psykisk ohälsa samt bidrar med unika fynd kring dess positiva effekt på livskvalitet och funktionsförmåga. Vidare belyser resultaten alliansens betydelse för behandlingsutfallet. / The aim of this study was to examine the treatment effects of psychotherapy provided by trainee therapists on client’s quality of life and functional ability as well as to evaluate the importance of working alliance on therapy outcome. The participants (n=61) had received one or two semesters of cognitive behavioural therapy (CBT) or psychodynamic therapy (PDT). The current study is based on questionnaire data, collected pre-and posttreatment from clients at the Psychotherapy Clinic of the Department of Psychology at Umeå University. The questionnaires consist of instruments that measure e.g., quality of life (Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory; BBQ), functional ability (Working and Social Adjustment Scale; WSAS) and working alliance (Work Alliance Inventory Short-version; WAI-S). To evaluate the treatment effects on client’s quality of life and functional ability respectively, two repeated measures ANOVAs were conducted. In addition, a multiple linear regression analysis was performed to investigate the relationships of working alliance and treatment outcome. The results illustrated that therapy provided by trainees led to a significant increase in clients quality of life and functional ability, with a large, and moderate effect size, respectively. Furthermore, the results showed that the total score on WAI-S was a significant predictor of quality of life and that the subscale WAI-task was a significant predictor of change in functional ability. In conclusion, the results confirm that psychotherapy provided by trainees is efficient for clients with mild to moderate forms of psychopathology and contribute with unique findings regarding the positive effect it has on client’s quality of life and functional ability. Moreover, the results highlight the importance of working alliance on therapy outcome.

Bakgrund Vårdhunden förekommer inom hälso- och sjukvården vid vård av vuxna och äldre. Vårdhundar är certifierade hundar som genomgått träning och bedömning av fysiska och mentala egenskaper. Miljö är ett komplext begrepp med flera dimensioner och perspektiv. För barn kan miljön inom hälso- och sjukvården ofta upplevas som främmande och stressframkallande. I vården av barn ingår även deras föräldrar och därmed finns ett behov av familjecentrerad omvårdnad inom barnsjukvården. Användning av vårdhund inom barnsjukvården är ett nytt koncept i Sverige. Syfte Syftet var att beskriva vilken påverkan användningen av vårdhund har för miljön inom barnsjukvården. Metod Metoden som användes var integrerad litteraturöversikt. 15 vetenskapliga studier om vårdhund i en miljö där barnsjukvård bedrivs inkluderades. Patientgruppen som undersöks är barn till och med 18 år. Studierna söktes upp i databaserna CINAHL och PubMed och är primärkällor som antingen är etiskt granskade eller redovisar väl etiska överväganden. Datan analyserades genom att sortera de inkluderade studiernas resultat i likheter och skillnader som blev grunden för de teman och subteman som presenteras i vårt resultat. Resultat Att inkludera en vårdhund i miljön inom barnsjukvården kan påverka psykologiska variabler som smärta, stress, ångest, sinnesstämning och sociala beteenden samt fysiologiska variabler som blodtryck, hjärtfrekvens, andningsfrekvens, kortisolhalt och neurologisk aktivitet. Föräldrar och omvårdnadspersonal ser att vårdhunden kan fungera som en motivation och distraktion för barn och kan själva påverkas. Slutsats En vårdhund i miljön kan påverka barn som vårdas psykologiskt och fysiologiskt på olika sätt. Vårdhundens påverkan är individuell. Det råder en positiv inställning hos föräldrar och omvårdnadspersonal om att inkludera en vårdhund i miljön i barnsjukvården. Nyckelord: Vårdhund, djurassisterad terapi, miljö, barnsjukvård