Psykisk ohälsa är ett problem i vårt samhälle som växer. Det har visat sig att allt fler rapporterats må sämre på senare år i olika sammanhang samt att det har skett en ökning främst av unga patienter inom psykiatrin. En faktor kan vara en ändrad tillit till behandling av psykisk ohälsa.  Föreliggande studie har undersökt de metoder som legat till grund för forskning inom ämnet.   Studien syftar till att få en uppfattning om vilken tillit unga vuxna inom åldersintervallet 19-30 år har till psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt farmakologisk behandling vid psykisk ohälsa.   Vid sammanställningen av undersökningen visas bland annat resultat på att psykoterapierna skattades högre än farmakologisk behandling. KBT skattades högre i alla avseenden framför PDT, samt att kvinnorna generellt skattade högre än männen i alla de tre behandlingsmetoder som inkluderades i studien.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få kunskap om hur psykologer som jobbar terapeutiskt uppfattar och talar om när ämnet sexualitet kommer upp i terapeutiska samtal. Den valda metoden var diskursanalys som bygger på ett socialkonstruktionistiskt synsätt. Det innebär ett fokus på det talade ordet i interaktion och kunskap ses som socialt konstruerad och kontextbunden. Åtta psykologer intervjuades i vardera en timme och inspelningarna transkriberades för analys. Resultaten visar att psykologerna hade svårt att definiera sexualitet och uttryckte en vaghet i formuleringar kring begreppet. Även om sexualitetens betydelse för människans psykiska hälsa ansågs vara stor framträdde svårigheter att uttrycka på vilket sätt i mer konkreta och specifika termer. Vidare beskrev psykologerna att de inte aktivt tar upp sexualitet som ämne i terapi och att de undvek hellre än inbjöd till att prata om det. De konsekvenser som kan uppkomma är att viktiga områden riskerar att förbli outtalade i det terapeutiska samtalet.

Syftet med denna studie var att utvärdera CI-terapi för strokedrabbade. Metoden som användes var att analysera redan insamlad data från journaler. Bedömningsinstrumenten som användes i studien var självskattningsinstrumentet UE/MAL, handfunktionstestet GAT samt den klientcentrerade intervjun COPM. Undersökningsgruppen bestod av 23 personer. Data behandlades med statistiska metoder.

C-uppsatsen behandlar ämnet Animal Assisted Therapy (AAT). Författarens Syfte är att ge en översikt av Arbetsformen AAT samt teoretisk och vetenskaplig bakgrund. Övergripande frågeställning är: Kan husdjur/hundar användas som medhjälpare i terapeutiskt arbete? Underliggande frågeställningar är: Vilka för- och nackdelar kan finnas med att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?, Finns det vetenskaplig grund för att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?, Vilka teorier ligger till grund för att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete? Metoden är en kvalitativ, explorativ och kombinatorisk översikt av material om AAT, bandet mellan djur och människa samt vetenskapliga resultat om detta. Teoretiskt anknyter uppsatsen till etologi. Författaren tar upp Darwins teori om det naturliga urvalet tillsammans med Lorenz teorier om instinkter och prägling, Bowlbys bindningsteori och Ainsworths teori om modern som barnets trygga bas. Uppsatsen behandlar hundens kvaliteter och fördelar som therapet (medhjälpare i terapi), nackdelar och fördelar med AAT som behandlingsform samt metoder för testning och träning av therapets. Mina slutsatser pekar på att AAT är ett bra alternativ och/eller komplement till andra terapeutiska behandlingsformer. De visar också att arbetsformen är i behov av fler vetenskapliga undersökningar och en mer tydlig teoretisk grund.

Människan har funnits i nästan två hundra tusen år, och hunden har varit ett husdjur hälften så länge. Evolutionen har format människan till en nyfiken, social varelse med starka emotionella band och goda kommunikationsegenskaper. Människans avancerade perceptionsförmåga kräver en komplicerad neurologisk struktur som lätt störs eller skadas av till exempel stress. Bandet mellan människan och hennes husdjur kan vara mycket starkt och fylla många mänskliga behov. Animal-Assisted Activity är målinriktade aktiviteter för att öka människans livskvalitet genom att utnyttja det band som finns till djuren. Syftet är att beskriva funktion hos och effekten av Animal-Assisted Activity och umgänge med djur i allmänhet. Metoden är en deduktiv tematisk deskription och materialet redovisas under tre teman: social, psykologisk och fysiologisk funktion och effekt. Resultaten pekar mot att AAA och umgänge med djur har en positiv funktion för människors hälsa, men det är svårt att precisera vad det är som ger effekt. / Denna översiktsartikel är en påbyggnad av en C-uppsats om nyttan med Animal-Assisted Therapy, "Therapets", skriven under handledning av Ojan Olsson som en examensuppsats vid Socionomlinjen på Socialhögskolan i Stockholm år 2000

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare. I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna är SYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlärningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de två första årgångarna på Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter på psykoterapeututbildningen kan välja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlägga eventuella skillnader mellan studenterna på de två olika inriktningarna användes två versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade på tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning. De psykodynamiska terapeuterna uppvisade högre grad av inlärning via observerande reflektion (Iaktta), medan de kognitiva beteendeinriktade terapeuterna tenderade att ha högre grad av inlärning via aktivt experimenterande (Göra). Något signifikant samband mellan kön, ålder, grundutbildning, erfarenhet och inlärningsstil gick inte att fastställa. Dessa resultat stämmer överens med tidigare forskning kring sambandet mellan epistemisk stil, kunskapsattityd, och val av psykoterapiinriktning.

Studiens hensikt: Målsettingen med denne studien er å se om manualisert kognitiv gruppeterapi har langtidseffekt i forhold til å redusere vold i nære relasjoner, for menn som frivillig ønsker tilbudet. Metode: Studiet sammenligner type og frekvens av fysisk , psykisk og seksuell vold hos den voldsutøvende mannen, ved hjelp av en utvidet utgave av spørreskjemaet Conflict Tactic Scales ( CTS), versjon Violence Questionnaire (VQ). Voldsatferden registreres før behandling og gjennom denne studien 4 – 7 år etter behandling. Deltakerne har alle fullført Sinnemestring Brøset Modellen (SBM) i tidsrommet 2002 – 2005. I 2009 ble 71 deltakere forespurt og aksepterte å delta i studien. Det var 37 personer som returnerte skjemaet (52.1%), mens det var 34 som ikke svarte. Det er brukt data fra første gangs registrering med CTS som også omhandler demografiske data og spørsmål om voldsutøver selv har blitt utsatt for overgrep i livet. Resultater: Studiet viser en signifikant reduksjon i bruk av vold 4 – 7 år etter å ha fullført SBM. Studiet viser også at deltakerne i stor grad har brukt intervensjonene fra SBM. Oppgaven viser også til sekundære funn hos menn som bruker vold i samliv, som kan være nyttig for videre forskning. Konklusjon: Manualisert kognitiv gruppeterapi for menn som frivillig søker hjelp er en nyttig intervensjon i forhold til vold i nære relasjoner.

Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet. Inga erfarenheter av att terapeuten tagit alltför mycket initiativ inom detta område framkom. De informanter som bryter mot heteronormen upplevde att detta inneburit särskilda svårigheter i deras terapier, även i det fall då informanten gått hos en terapeut med uttalad hbt-kompetens. Resultaten kopplas till tidigare forskning, och deras konsekvenser för behandlingsmetod, samt metodfrågor och implikationer för framtida forskning diskuteras.