Då ett högt procentantal av independentmusikproducenter har upplevt någon form psykisk ohälsa är syftet med denna uppsats att se hur aspekter av lek och mindfulness kan gynna musikproducenters mentala hälsa, kreativitet och produktivitet. Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är: Hur kan kravlöst men begränsat musikskapande påverka mående? Hur påverkas produktivitet och kreativitet av begränsat musikskapande? Hur kan mindfulness och lek användas för att utveckla färdigheter inom musikproduktion? Det som menas med begränsat musikskapande är musikskapande där någon aspekt är begränsat, till exempel att man bara använder en enda synth eller ett instrument. Teorin och metoden baseras på två begrepp: mindfulness och lekfull lek, varav lekfull lek kommer från Bateson och Martin. För att samla empiri har det använts en kombination av intervjuer och experiment. Under experimentet har musikproducenter fått i uppgift att illustrera sitt mående i musik och därefter svara på frågor om processen. Resultatet visar en positiv effekt på deltagarnas mående, samt finns en potential att påverka kreativitet och produktivitet. I diskussionsavsnittet sker en analys av resultatet, samt blir forskningsfrågorna besvarade. Undersökningen bidrar till kunskap inom ett tidigare mestadels outforskat område: musikproduktion som musikterapi. Avslutningsvis föreslås en självhjälpsmetod för musikproducenter som baserar sig på experimentet som förekommer i uppsatsen.

Bakgrund: De flesta rökare behöver någon form av stöd för att framgångsrikt uppnå ett rökstopp. Denna litteraturöversikt undersöker metoder som används för rökavvänjning inom hälso- och sjukvården samt hur effektiva dessa metoder var. Ett individanpassat stöd från hälso- och sjukvården samt insikt i hur både sociala och kulturella faktorer påverkar patientens motivation, är viktigt att förstå för att effektivt assistera patienter med deras rökavvänjning. Syfte: Syftet var att undersöka effektiviteten av använda rökavvänjningsmetoder inom hälso- och sjukvård. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt där befintlig forskning har sammanställts med hjälp av tio artiklar i resultatet. Resultat: Resultatet visade på att framgångsrik rökavvänjning är beroende av en kombination av faktorer. Dessa faktorer består av motivation och varierande former av terapi, nikotinläkemedel samt teknologiska hjälpmedel. Kulturella och sociala faktorer visade sig även ha en betydande roll för att öka chanserna att framgångsrikt uppnå ett rökstopp. Sammanfattning: En personanpassad kombination av terapi i samverkan med nikotinläkemedel ökar patientens chanser att lyckas med ett rökstopp. Tekniska hjälpmedel som metod kan vara en effektiv hjälp vid rökavvänjning. Det behövs dock ytterligare vetenskaplig evidens för att fastslå deras effekt. Anpassningar av vården behövs för att tillgodose de varierande behoven hos olika sociodemografiska grupper.

Bakgrund: Ridterapi är en typ av fysioterapeutisk rehabiliteringsmetod som bland annat används för individer med neurologiska sjukdomar samt motoriska funktionsnedsättningar. Forskning antyder att ridterapi har en positiv effekt på gångförmågan hos individer som har drabbats av stroke. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga ridterapins effekter på gångförmågan hos personer som har drabbats av stroke. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och AMED för att hitta studier som undersökt effekten av ridterapi på gångförmågan hos individer som har drabbats av stroke. Sökningen resulterade i 21 träffar varav 6 studier inkluderades och kvalitetsgranskning av dessa genomfördes utifrån SBU:s anpassade granskningsmallar. Resultat: Artiklarna som inkluderades var av kvantitativ design där tre studier var utformade enligt formen för randomiserad kontrollerad studie, två enligt icke-randomiserad kontrollerad studie samt en kvasi-experimentell studie utan kontrollgrupp. Den sammanställda kvaliteten på de inkluderade studierna var låg. Utvärdering av effekten genomfördes utifrån olika utfallsmått vilka granskar och bedömer gångförmågan. Interventionen tillämpades antingen på häst eller på simulator där positiva effekter sågs på de båda interventionerna, både signifikanta och icke-signifikanta. Konklusion: Resultatet tyder på att ridterapi kan ha en god effekt på gångförmågan hos personer som har drabbats av stroke. Däremot är utbudet av och kvaliteten på genomförda studier bristande och det blir därmed svårt att dra några säkra slutsatser. Ytterligare forskning av högre kvalitet är därmed nödvändig för att på ett säkert sätt kunna utvärdera effekten av ridterapi.

Digitaliseringen av psykologisk behandling är ett fenomen som börjat få mer utrymme i dagens samhälle de senaste åren. Det finns dock fortfarande stora kunskapsluckor som behöver fyllas, särskilt kring det kvalitativa. Denna studie hade i syfte att undersöka hur psykologstudenter upplevt en påtvingad övergång, i samband med COVID-19. Fem semistrukturerade intervjuer användes för att inhämta data från fem deltagare, vid tre olika universitet, som sedan analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Det framkom sex huvudteman, “Värdet av att ha riktlinjer”, “När klienten ses genom en skärm”, “Teknisk kompetens”, ”Den faktiska övergången”, “Effekten av digitala samtal”, ”Skillnaden mellan telefon- och videoterapi” och det övergripande temat: ”Bristen på tydliga riktlinjer”. Resultatet tyder på (1) att många svårigheter uppstått ur bristen av tydliga riktlinjer, (2) att teknisk kompetens kan underlätta svårigheterna och (3) att samtliga deltagare haft en negativ uppfattning kring det digitala arbetssättet som förändrats över tid. Studiens resultat bekräftar vissa tidigare studier och förkastar andra. Det är dock av stor vikt att mer forskning genomförs för att få en djupare och bredare bild kring upplevelsen vid en övergång och dess påverkan över det terapeutiska samtalet. Implikationer för utbildningsinstitutioner och framtida forskning diskuteras.

Syftet med denna studie är att i forskningslitteraturen hitta evidensbaserade behandlingsmetoder och terapier för sexmissbruk samt ta reda på hur de fungerar och varför de används. För att öka förståelse och kunskap inom ämnet har tre intervjuer med behandlare för sexmissbruk utförts. Intervjuempirin och forskningen visar sammantaget att det saknas definition på sexmissbruk. Beroendet yttrar sig på olika sätt, varav de vanligaste symptomen är förlust av impulskontroll, svår psykisk påfrestning, försämrat familje- och arbetsliv, skam och otrohet. Skam, uppgivenhet och ekonomiska förutsättningar gör att många undviker att söka hjälp tills beroendet har orsakat krisartad skada och förluster i livet. De som kommer till behandling har ofta blivit avslöjade av en nära anhörig och givits ett ultimatum. Behandling är bristfällig och dyr i Sverige vilket gör att mörkertalet är stort och att många inte söker hjälp överhuvudtaget. Forskningen visar att det finns ett stort utbud av terapier och behandlingsmetoder för sexmissbruk. Dessa behandlingsmetoder har styrkor och svagheter i sin effektivitet för att lindra och bota de problem och utmaningar som beroendet innefattar. Motivation, kontroll, skam, relationsproblem, anknytning och förvrängda tankar utgör kärnan i sexmissbruk och behandlas med varierande resultat utifrån behandlingsmetod och individuella förutsättningar.

Bakgrund  Hälsa är den centrala målsättningen inom omvårdnad och alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Terapeutisk användning av djur finns beskrivet sedan 1700-talet men fram till idag är implementering av djurassisterad terapi vid vård och omsorg av barn begränsad. Tidigare har djurassisterad terapi använts flitigt inom exempelvis äldreomsorg för personer med demens. Relationen mellan människa och djur kanske även kan tillämpas inom vård och omsorg för att minska smärta, stress, depressiva symtom och öka social kompetens hos barn.  Syfte  Syftet var att beskriva tillämpning av djurassisterad terapi inom vård och omsorg för att främja barns hälsa.  Metod  Litteraturöversikt har valts som metod. Totalt 16 vetenskapliga artiklar har inkluderats. Artiklarna återfanns i databaserna PubMed, CINAHL och PsychINFO. Två artiklar påträffades via manuella sökningar. Urvalskriterier tillämpades för att begränsa sökningarna. De inkluderade artiklarna sammanställdes genom en integrerad analys.  Resultat  Resultatet presenteras under två huvudrubriker vilka utformats efter frågeställningarnas formulering. I resultatet framgick att djurassisterad terapi kan tillämpas vid smärta, stress, depressiva symtom och för att utveckla social kompetens hos barn. Genom att tillämpa djurassisterad terapi inom vård och omsorg kan barns hälsa främjas.  Slutsats  I denna litteraturöversikt framkommer det att djurassisterad terapi kan tillämpas vid vård och omsorg för att främja barns hälsa vilket ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Därför skulle djurassisterad terapi kunna tillämpas som stöd i omvårdnaden inom vård och omsorg för att främja barns hälsa kring områden som smärta, stress, depressiva symtom och social kompetens.

Bakgrund Psykisk ohälsa ökar och påverkar människors hälsa samt välbefinnande. Det har konsekvenser som livsleda och suicid. Behandlingar som vanligtvis används är psykofarmaka och psykoterapi men en komplementär behandling som djurassisterad terapi skulle eventuellt ytterligare kunna hjälpa patienten till ökat välbefinnande. Syfte Syftet var att beskriva betydelsen av djurassisterad terapi i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Metod Allmän litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar (11 kvantitativa och 4 kvalitativa) analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Kvalitetsgranskning gjordes enligt Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Resultat Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fyra teman; "Depressiva symtom", "Ångest", "Hanterbarhet" och "Välbefinnande". Analysen gav ett starkare stöd för positiva samband eller effekter av DAT relaterat till ångest, hanterbarhet, välbefinnande och social förmåga. Avseende depressiva symtom var resultaten motstridiga. Slutsats Resultaten visar att djurassisterad terapi hos patienter med psykisk ohälsa kan ha positiv verkan. Djuren ersätter patientens avsaknad av sociala nätverk och underlättar för patienten att klara av vardagen. Vår slutsats är att djurassisterad terapi kan vara ett bra komplement till de vanliga behandlingarna mot psykisk ohälsa. Däremot anser vi inte att djurassisterad terapi på egen hand kommer att lösa hela mångfalden av psykisk ohälsa. Inom klinisk omvårdnad skulle sjuksköterskan kunna använda sig av djurassisterad terapi tillsammans med kunskap och evidensbaserad vård, som ett verktyg för interaktion och främjande av hälsoprocessen hos patienten. Däremot behövs mer forskning inom ämnesområdet för att kunna bedriva vården evidensbaserat.

Arbetet behandlar frågeställningen "hur barns lek blir terapeutisk när de befinner sig i en sjukhusmiljö". Diskussionen föregås av en beskrivning av lekterapi på sjukhus, samt en genomgång av olika lekteorier. Frågeställningar som undersöks är vad lekterapi är, hur lekterapeutens roll ser ut, den terapeutiska leken samt hur skolan skulle kunna ha hjälp av lekterapeuternas kunskap. / The essay deal with the question of "how childrens play becomes therapeutic in a hospital environment". The discussion is preceded by a description of play therapy at hospitals, as well as a number of play theories. Questions looked into are "what is play therapy", "the play therapist", "therapeutic play" and "what schools might learn from play therapy".

AbstractTitel: Djurassisterad terapi i fritidshemmet - Om djurassisterad terapi och möjligheterna att arbeta med djur i en fritidshemskontextFörfattare: Niemi, Carolin & Widerberg, SusanneSyftet med vår uppsats är att diskutera om, och i så fall på vilket sätt, djurassisterad terapi kan vara en arbetsmetod i fritidshemsverksamheten. Detta undersöks genom att studera tidigare forskning inom området djurassisterad terapi och att prata med verksamma inom området samt fritidspedagoger. Arbetet utgår från två frågeställningar: Vilka resultat kan påvisas på valda institutioner? samt Hur kan ovanstående resultat relateras till arbete med barn på fritidshem? För att besvara våra frågeställningar valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod och utföra semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex personer varav fyra personer arbetar på vanliga fritidshem, en person arbetar på en fritidsklubb som har djur i sin verksamhet samt en certifierad terapeut inom hästunderstödd terapi och djur- och naturunderstödd terapi.Undersökningsresultatet visar att begreppet djurassisterad terapi inte var känt bland fritidspedagogerna men att de hört talas om arbetssättet inom äldrevården. Enligt fritidspedagogerna finns många problem med en fritidshemsverksamhet som innefattar djur, exempelvis allergier och ekonomiska hinder. Dock talar de om ämnet med stor entusiasm resultatet och analysen av det empiriska materialet visat att de hade en positiv inställning till området. Ansvar, lugn och empati har lyfts fram som centrala effekter av barns kontakt med djur.Nyckelord: Ansvar, djurassisterad terapi, empati, fritidshem, KASAM.

Inledning: Bröst- och prostatacancer ökar snabbast hos kvinnor respektive män globalt. Cancerfallen förväntas öka med 47% från år 2020 till år 2040, detta gör att antal biopsier kommer att öka markant de kommande åren. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa hur vuxna patienter påverkas känslomässigt och fysiskt av att lyssna på musik i samband med bröst- och prostatabiopsier på röntgenavdelning. Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes utifrån 12 framsökta Randomized Control Trial (RCT)-artiklar ifrån PubMed och CINAHL. Resultat: Tio av tolv artiklar rapporterade i sina resultat att patienters oro och ångest reducerades med musik. Sex av tio artiklar påvisade att smärta reducerades med musik som interventionsmetod. Två av sex artiklar visade på att de hemodynamiska parametrarna reducerades med musik i samband med biopsier. Slutsats: Musik som interventionsmetod kunde vara särskilt effektiv mot att reducera oro och ångest hos patienter, särskilt under eller efter biopsin. Musik kunde även till en viss del lindra smärta samt reducera de fysiologiska parametrarna som puls och blodtryck, dock inte till en påtaglig grad.