I föreliggande arbete undersöker jag begreppet negativ terapeutis reaktion. Undersökningen tar sin utgångspunkt i Karl Abrahams artikel från 1919, En speciell form av neurotiskt motstånd mot den analytiska metoden, och fortsätter med en granskning av Sigmund Freuds beskrivning av begreppet i Jaget och Detet 1923. Jag följer sedan begreppets utveckling i arbeten av Joan Riviere (1936), Melanie Klein (1957), Herbert Rosenfeld (1971), Ludvig Igra (1988) och Horacio Etchegoyen (1991). Negativ terapeutisk reaktion är en form av motstånd som visar sig i den terapeutiska processen. Den är ett tekniskt begrepp och inget diagnoskriterium. Den tillhör jaget och är att betrakta som en jag-strategi som är omedveten till sin natur. Den är att betrakta som ett uttryck för destruktiva krafter, som ett derivat av dödsdriften. De bakomliggande faktorerna kan vara av skilda slag, men det finns gemensamma överensstämmande områden. Dessa är omedveten skuld, ett problematiskt förhållande till överjaget och ett försvagat libidinöst själv. Den anses vanligast förekommande hos patienter med svårare narcissistiska personlighetsstörningar präglade av en narcissistisk omnipotent hållning, en manisk attityd och primitiv avund. Förekomsten av negativ terapeutisk reaktion är en signal om att processen är på väg att stanna upp och att det finns problem som behöver avtäckas och analyseras. De bakomliggande faktorerna, vilka oftast har en global karaktär i betydelsen att de inbegriper hela personligheten samt patientens inställning till terapin som helhet och relationen till terapeuten, behöver identifieras. Detta ger då möjliga förklaringar till vad som kan tänkas försiggå i patientens inre. Olika vägar att gå i det kliniska arbetet berörs. Den teoretiska genomgången belyses med ett kliniskt exempel.

Syftet är att undersöka de teorier och behandlingsmetoder som Nyckelns behandlingshem använder sig av, samt att belysa själva begreppet självskadebeteende och dess orsaker. Vi har gjort en litteraturgenomgång om orsaker och behandling och en kvalitativ intervju med personal på behandlingshemmet Nyckeln, vars målgrupp är unga flickor i åldern 15 till 25 år. Dessa behandlas för självskador enligt vår definition: att skära, rispa eller bränna sig i huden. De metoder vi utgår från är kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi, vilka Nyckeln grundar sin behandling på. Dessa teorier går ut på att förändra negativa tankesätt och att därmed få till en förändring i beteendet. De resultat vi har fått fram är att orsakerna till självskador i huvudsak är ett sätt att hantera svåra känslor på och att det är ett sätt för flickorna att uttrycka sig. Den kognitiva behandlingen är en fungerande metod just för att den lägger fokus dessa bitar och Nyckeln hjälper därmed flickorna att identifiera sina känslor och att hitta andra sätt att hantera dem på. Efter de resultat vi har fått fram i analysen kan vi dra slutsatsen att Nyckelns arbete fungerar. De lyckas behandla en hel del flickor utifrån de kognitiva modeller de använder sig av.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor arbetar med preventiva åtgärder vid trycksårs uppkomst samt vilka omvårdnadsåtgärder som ges till patienter som utvecklat trycksår. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline via Pubmed och Cinahl med sökorden nursing, pressure ulcer, prevention, treatment, therapy, intervention. Endast artiklar från år 2003- mars 2008 användes i studien. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar användes, dessa artiklar granskades utifrån två modifierade granskningsprotokoll. Resultatet påvisade variationer av dessa preventiva insatser som sjuksköterskor använde sig av. Att tillföra kosttillskott som vitamin C, zink och proteiner som ett komplement till den vanliga sjukhusmaten visade ett positivt gensvar för läkning av trycksår. Tryckavlastning i form av tryckreducerande madrasser, vändscheman, speciella sittdynor, riskbedömningsinstrument i datasystem samt sjuksköterskornas kliniska blick används i hög grad till patienter som befann sig i riskzonen för att utveckla trycksår samt till patienter som hade utvecklat trycksår. / The aim of this literature review was to describe how nurses´ work with preventive measures for pressure ulcer and method of treatments to patients who have developed pressure ulcer. Scientific articles were searched for in Medline via Pubmed and Cinahl data base using the search terms: nursing, pressure ulcer, prevention, treatment, therapy, and intervention. Only articles that were published January 2003 to March, 2008 was used in the study. Both qualitative and quantitative articles were used and these articles were reviewed on the basis of two modified quality assessment instruments. The results showed a variation of preventive measures used by nurses. Adding nutritional supplements such as vitamin C, zinc and proteins gave a positive response for healing of pressure ulcers. Pressure-reducing techniques such as pressure-reducing mattresses, turning schedules, special cushions, pressure ulcer risk assessment scales and, last but not least, the nurses’ clinical flair was highly used for patients at risk of developing pressure ulcers and to patients who already had developed pressure ulcers.

Tidigare studier visar att människor som bor på särskilt boende ofta lider av depression och ensamhet. Personalen som jobbar på särskilt boende är ofta upptagna med de dagliga sysslorna och tiden för social interaktion med de boende är ofta begränsad. Detta kan resultera i en känsla av övergivenhet och ångest hos den boende. Genom århundradena, så har människan alltid använt sig av husdjur som ett sällskap och tröst. Studier visar att den generella hälsan förbättras och stärks genom umgänget med djur. Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonalens uppfattningar av vad ett husdjur på särskilt boende kan ha för inverkan eller betydelse för vården av de boende. En kvalitativ intervju studie genomfördes för att undersöka studiens syfte. Sju undersköterskor intervjuades. Resultatet visar att husdjur har en positiv påverkan på människan. Det stärker glädjen hos människor omkring och skapar en avslappnande atmosfär. Vårdtagarna på särskilt boende, där ett husdjur bor permanent på avdelningen har uppvisat en lugnande, positiv effekt. Hundar och katter är bland de mest populära sällskapsdjuren på grund av tillfredställelsen det ger att klappa och dess vänliga natur. Det finns dock även nackdelar med husdjur på särskilt boende. Allergier, rädsla för vissa djur och risken för att djuret kan orsaka skada eller att djuret själv kan ta skada förekommer. Författarna anser att det finns behov av fortsatt forskning om husdjur inom vården av äldre. / Former studies show that people living in nursinghomes are often suffering from feelings of depression and loneliness. The staff working at the nursing homes is often occuped with daily chores and the time for social interaction with the residents are limited. This results in feelings of desolations and anxiety. Troughout the centuries, man have always depended on pets as a company and comfort. Studies show that general health improves when interaction with animals occur. The purpose of this study was to describe the staff’s opinion of a pet in nursinghomes and what influence or meaning it may have on the care of the residents. A qualitative interview study was made to examen the purpose of the study. Seven assistant nurses were interviewed. Results show that pets have a positive affect on human beings. They often make people around them feel more joyful and relaxed. The residents in nursing homes, who have experienced a pet living with them at the unit, have showed a calming, positive effect in their behaviour. Dogs and cats are among the most popular animals as a company because of the satisfaction of stroking and its friendly nature. Allergy, fear for some animals and the potential risk for the animal to cause injury to it self or others occurs. The authors acknowledge the need for futher research about animals involved in caregiving.

Studien påbörjades hösten 2012 och är ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhållningssätt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lärare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever är. Genom intervjuer skapas en bild av lärarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestäms deras musiklärartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven här och nu, att varje elev är unik och att vid arbete med ADHD-eleven är tålamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lärare viktiga egenskaper. Musiklärare som arbetar med ADHD-barn verkar passa in i en särskild lärartyp. / This study began in the autumn of 2012 as an attempt to find different didactical tools and approaches through structured interviews with three teachers, who work or have been working with children and youth diagnosed with ADHD. The study illustrates how these different teachers perceive their teaching, their role as teachers and what their general experiences in working with ADHD students are. An “image” of the teachers working with these students and their educational attributes is created through interviews, and by cluster analysis their music “teacher-type” is determined. The result shows the importance of meeting the ADHD student here and now; that every student is unique and when working with this students, patience, intuition, creativity and capability to flexible teaching are important skills of the teacher. Music teachers who work with ADHD children seem to fit into a particular music “teacher type”.

No description available.

Vad är avgörande vändpunkter i psykoterapi? Detta är en kvalitativ studie av konfidenters upplevelser av avgörande ögonblick/vändpunkter. Studien utgår från konfidenternas upplevelser och beskrivning av dessa vändpunkter. Metoden är fenomenologisk och utgår ifrån EPP- metoden. Samtliga sex informanter har gått i terapi över 25 timmar och alla har gått i en psykodynamisk terapi. Resultatet visade inte på några avgörande ögonblick/vändpunkter i form av aha-upplevelser. Konfidenterna lyfte istället fram vändpunkter i form av insikter över tid. Två gemensamma drag trädde fram i materialet. Konfidenterna framhöll hur de med terapins hjälp fick syn på hur de suttit fast i mönster och försvar i sina tidiga objektrelationer. Konfidenterna framhöll också vikten av ett "eget rum" att möta sig själv tillsammans med terapeuten. / What is the crucial turning point in psychotherapy? This is a qualitative study of patients' experiences of the crucial moments/ turning points in their psychotherapy. This study examined patients' experiences and their description of these. The method is phenomenological and is called the EPP- method. The six informants have all attended more than 25 hours of therapy they have all attended psychodynamic therapy. The results revealed no crucial moments/ turning points such as "aha moment". Instead the patients emphasized turning points and insights over time. Two common features emerged in the material. The patients emphasized how they due to the therapy became aware of how they have been stuck in patterns and defense systems due to their early object relations. The patients also emphasized the importance of a "private room" of their own where they could meet themselves together with the therapist.

Denna studie har som ansats att diskutera vad populärkulturen har för påverkan. Detta görs genom att anta ett mindre perspektiv och ta upp hur populärkulturella tv-serier om terapi kan påverka och har påverkat de bilder som finns av terapi och terapeuter. Genom att tillämpa en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter och psykologer genomförts. Detta ger ytterligare ett nytt perspektiv då det är de som omfattas av mediebilden som ges möjlighet att diskutera den. Frågorna som tagits upp är huruvida de populärkulturella skildringarna är att betrakta som representativa och vad det kan ha för betydelse. Dessa resultat har sedan kopplats till medieteorier om påverkan. Genom att analysera materialet som framkommit vid intervjuerna med hjälp av medieteorierna har studien visat att populärkulturens har en konstruktionistisk påverkan. Detta innebär att tv-serierna om terapi har en påverkan men dess inverkan sker subtilt i den meningen att den hjälper till att förstärka normer som statuerats på annat håll, ur den samhälleliga inställningen till ämnet eller nyhetsskildringar. Genom att tv-serier ger en representativ skildring av terapi bidrar detta till att normalisera och förstärka terapin och terapeutens roll i samhället. Detta är möjligt och har varit nödvändigt eftersom det under de senaste 15-20 åren växt fram ett större intresse för psykisk hälsa och dess betydelse har omförhandlats. Den tidigare karikatyriska bilden av terapeuten och patienten har ersatts av en modern representation som gör bägge parter mer rättvisa.

Idag finns vetenskaplig evidens för att livsstilsförändringar kan sänka blodtrycket hos patienter med hypertoni. Rekommendationer vid behandling av hypertoni är i första hand hälsosamma livsstilsförändringar. Syftet var att belysa faktorer som påverkade patienters följsamhet till livsstilsförändringar vid hypertoni. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databearbetning gjordes utifrån 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades. Därefter analyserades artiklarnas resultatdel och bearbetades för att finna faktorer som kunde påverka patientens följsamhet till livsstilsråd. Fyra kategorier framkom; patientens kunskap och inställning till sin hypertoni, behandlingsprogram och uppföljning, vårdpersonalens kunskap och bemötande samt sociodemografiska och kliniska faktorer. Resultatet visade vikten av att ge råd om livsstilsförändringar till varje patient utifrån den enskildes situation. Vid information är det viktigt att personalen har aktuell kunskap och kan delge den på ett motiverande sätt. För att minska antalet individer med hypertoni bör hälso- och sjukvården i större utsträckning prioritera hälsopromotivt arbete. Utbildning och stöd till personalen krävs för att kunna följa de senaste rekommendationerna som finns för hälsosamma livsstilsval. Studien visar hur betydelsefullt det är för patienter att få utbildning och stöd för att göra positiva livsstilsförändringar. / Today there is evidence based science which shows that lifestyle changes can reduce blood pressure in patients with hypertension. Recommendations for treatment of hypertension are healthy lifestyle changes. The aim was to examine factors that affect patient’s adherence to lifestyle changes when they got hypertension. The method was a literature study.  Data processing was made of 15 science journals. The science qualities of the journals were examined. After that the results in the journals were analyzed to find factors which could affect patient’s adherence to lifestyle changes. Four categories became clear; patient’s knowledge and adjustment to their hypertension, treatment program and follow-up, healthcare personnel’s knowledge and attitude and socio-demographic and clinical factors. The result showed that it is important that right information about lifestyle changes is given from the patient’s own situation. When information is given it is important that personnel have the latest knowledge and can give it in a motivated way. To decrease the number of individuals with hypertension and following diseases, healthcare services should prioritize health promotion. The personnel should receive education and support to be able to follow the latest recommendations there are for healthy lifestyle choices. Education and support is important for patients in their choice of making positive lifestyle changes.

<p>Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhållningssätt skulle kunna ha för tonåringar i deras vardag. Metoden som användes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhållningssättet med utgångspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonåringar. Genom att arbeta utifrån den kognitiva terapins ram kan professionella få den unge att fundera kring samband mellan tanke, känsla och handling. Förhållningssättet visade sig också i viss mån kunna tillämpas som en slags självhjälp samt som en förebyggande insats inom t.ex. skolan. Studiens resultat är främst relevant för behandlingspedagoger och andra professionella som träffar tonåringar i sin yrkesvardag.</p>