Bakgrund: Redan på 1790-talet visades positiva interaktioner med djur ge fördelar för människor. Djur har funnits vid människans sida sedan tusen år tillbaka och under de senaste 50 åren har implementeringen av djurassisterad terapi ökat. Omvårdnadsgrundaren Florence Nightingale talade tidigt om vikten av djurens närvaro inom vården för att underlätta behandlingsprocessen. Tidigare studier indikerar att vidare forskning behövs gällande undersökning av effekterna som djurassisterad terapi har på människans hälsa och välbefinnande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva och sammanställa patienters mätbara och erfarna effekt på välbefinnande av djurassisterad terapi inom barnsjukvård.  Metod: En beskrivande litteraturstudie sammanställd från 11 vetenskapliga artiklar. Sju kvantitativa, två mixade och två kvalitativa artiklar.  Huvudresultat: Hundassisterad terapi ökade välbefinnande och påverkade barnens sjukhusvistelse positivt. Terapihundbesöken minskade barnens stress, ångest, irritation, depression och smärta. Barnens känslohantering underlättades och kommunikation samt social interaktion förbättrades av terapiformen enligt föräldrar och vårdpersonal.  Slutsats: Barn uppvisade uppmätta psykologiska, fysiologiska och sociala effekter av hundassisterad terapi som ökade deras välbefinnande samt påverkade deras sjukhusvistelse positivt. Erfarenheter visar att terapiformen uppskattas av både barn, föräldrar och vårdpersonal. Barnet fokuserade och distraherades av terapihunden vilket underlättade behandlingar och minskade komplikationer. Resultatet visar att hundterapi är en gynnsam terapimetod. / Background: As early as the 1790s, positive interactions with animals were shown to bring benefits to humans. Animals have been by man's side for thousands of years, and in the last 50 years, the implementation of animal-assisted therapy has increased. Nursing founder Florence Nightingale spoke early on about the importance of the presence of animals in nursing to facilitate the treatment process. Previous studies indicate that further research is needed regarding the investigation of the effects that animal-assisted therapy has on human health and well-being.Aim: The aim of the study was to describe and compile patients measurable and experienced effect on well-being of animal-assisted therapy in pediatric healthcare.  Methods: A descriptive literature study compiled from 11 scientific articles. Seven quantitative articles, two mixed-methods and two qualitative methods.  Main results: Dog-assisted therapy increased well-being and positively affected the children's hospital stay. The therapy dog ​​visits reduced the children's stress, anxiety, irritation, depression and pain. The children's emotional management was facilitated and communication and social interaction were improved by the form of therapy, according to parents and healthcare professionals. Conclusion: Children showed measured psychological, physiological and social effects of dog-assisted therapy that increased their well-being and positively affected their hospital stay. Experience shows that the form of therapy is appreciated by both children, parents and healthcare professionals. The child was focused and distracted by the therapy dog, which facilitated treatments and reduced complications. The results show that dog-therapy is a beneficial therapy method.

Resultaten från kliniska studier tyder på att psykedeliska substanser i kombination med stödjande psykoterapi kan vara ett alternativ till befintliga behandlingsformer för patienter med psykiska sjukdomar. Tidigare undersökningar har dock indikerat allmänt negativa attityder till narkotika bland den svenska befolkningen. Undersökningarna har å andra sidan inte fokuserat på psykedeliska substanser och deras användning i samband med assisterad terapi specifikt. Denna studies syfte var att undersöka hurdana attityder svenskar har till psykedelisk assisterad terapi och hur attityderna påverkas av upplevd kunskap, attityder till psykedeliska substanser, attityder till lagändringar, kön och tidigare bruk av psykedelika. Totalt 127 respondenter över 18 år bosatta i Sverige besvarade enkäten. Resultaten visade relativt positiva attityder till psykedelisk assisterad terapi bland deltagarna. De oberoende variablerna i studien var signifikant korrelerade med attityder till psykedelisk assisterad terapi. Dock var det enbart upplevd kunskap och attityder till lagändringar som var unika prediktorer till attityder till psykedelisk assisterad terapi i multipel regressionsanalys. Den övergripande regressionsmodellen förklarade 53,9 % av variansen. Till skillnad från tidigare forskning verkar attityderna generellt vara mer positiva när det handlar om att använda psykedelika i medicinskt syfte i samband med assisterad terapi. Det behövs därför mer nyanserade studier som kan synliggöra dessa skillnader för att ge en mer rättvisande bild på de allmänna attityderna. Denna studie ger en inblick på hur svenskar ställer sig till frågor om psykedeliska substanser och psykedelisk assisterad terapi.

Denna uppsats har undersökt hur elektrokonvulsiv terapi (ECT) har gestaltats i de fyra svenska tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet mellan åren 1938 och 1989. Detta för att analysera om medias gestaltning av ECT kan ha bidragit till stigmatiseringen av behandlingen och att behandlingen fick ett dåligt rykte under 1960- och 1970-talen och på så vis kan ha påverkat den allmänna opinionen. Detta syfte har preciserats utifrån fyra frågeställningar och uppnås genom att källmaterialet undersöks utifrån en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är gestaltningsteorin. Undersökningen har visat att ECT har gestaltats på olika sätt under den undersökta tidsperioden. Det har skett både en positiv partiskhet som bedöms ha bidragit till att ge ECT ett bra rykte samt en negativ partiskhet som bedöms ha bidragit till att ge ECT ett dåligt rykte och som bedöms ha bidragit till att stigmatisera behandlingen. Det har även visats att det finns likheter mellan medias gestaltning av ECT och medias gestaltning av behandlingen lobotomi. / This essay has examined how electroconvulsice therapy (ECT) has been portrayed in the four Swedish newspapers Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet between the years 1938 and 1989. This has been done to analyze whether the media’s portrayal of ECT may have contributed to the stigmatization of the treatment and to the fact that the treatment gained a bad reputation during the 1960s and 1970s and if the media thus might have influenced the public opinion with its portrayal. The purpose of the essay has been specified by four questions and is achieved by examining the empirical evidence based on a qualitative text analysis with quantitative elements. The theory that is used in this essay is the framing theory, or gestaltningsteorin. The examination has shown that ECT has been portrayed in different ways during the investigated time period. There has been both a posivie bias which has been analyzed to have contributed to giving ECT a good reputation, and a negative bias which has been analyzed to have contributed to giving ECT a bad reputation and to have contributed to the stigmatizing of the treatment. The examination also showed that there are both similarities and differences between the media’s portrayal of ECT and the media’s portrayal of the treatment lobotomy.

Den psykiska ohälsan är idag en av våra vanligaste folksjukdomar och utskrifterna av antidepressiva läkemedel är på en rekordhög nivå i landet. Den medicinering som i  dagsläget finns för med sig många biverkningar, vilket medför att steget för att söka hjälp kan kännas stort. Genom att använda sig av ljusterapi kan man minska mängden medicinering, lindra och förebygga psykisk ohälsa. Denna rapport syftar till att lyfta frågan om psykisk ohälsa utifrån frågeställningen Hur kan man med hjälp av design tillhandahålla möjlighet till ljusterapi för personligt bruk? Rapporten visar tankeprocess och arbetsgång från idé till färdig produkt med resultat i en ljusterapilampa ämnad för hemmabruk och syftar att underlätta psykiskt välmående genom att på ett naturligt sätt implementera ljusterapi i sin vardag. / Today, mental illness is one of our most common folk diseases, with the withdrawals of antidepressants reaching record high levels within the country. Todays medication brings a lot of side effects, resulting in the act of reaching out for help feeling very big. By using light therapy the amount of medication can be reduced, mental illness can be eased and prevented.  This report aims to enlighten the subject of mental illness from the problem statement: How might we, by design, provide light therapy for personal use? The report displays the process and workflow from idea to finished product with the outcome in a light therapy lamp intended for home use. The aim of the product is to facilitate mental wellbeing by implementing light therapy in everyday life in a natural way.

Dogs and humans have been living side by side as far back as it is possible to study history. It has always been some type of interaction between dogs and humans, and often it has been shown with a perspective on mental health. The background of this study presents the history between the dog and human, animal assisted therapy, dogs inside of the care environment and autism. This study's aim is to look at how the dog impacts children with autism, but also how it is possible to integrate dogs in the work of a socionom. This study is a systematic literature study containing qualitative and quantitative articles. The analysis has been made by thematic analysis and a theoretical analysis because the empiricism has been analyzed through the theory, The human-animal relational theory. The result has been categorized in three categories; Dog in a therapeutic environment, Dog in the home, Dog and nature. The categories help navigate against the aim of the study. The result shows positive effects. The positive effects that have been shown are developed cognitive abilities like social interaction, possibility to regulate emotions and developed abilities to communicate.

Under 1980-talet uppfanns vibroakustisk terapi. Denna upptäckt gav musikterapeuter möjlighet att använda en ny receptiv metod i musikterapi. I denna studie har jag utifrån intervjuer med tre musikterapeuter fått ta del av deras kunskap om vibroakustisk terapi. Syftet med uppsatsen har varit att skapa kunskap om den vibroakustiska metoden i musikterapi. Slutsatsen jag kommit fram till i arbetet har varit att det är en verksam metod och att behandlingen kan hjälpa många olika patientgrupper. Jag kan också dra slutsatsen att vibroakustisk terapi kan vara ett bra komplement till att endast använda musik i musikterapi, och att musiken spelar stor roll i vibroakustisk terapi. / During the 1980s, vibroacoustic therapy was invented. This discovery provided music therapists with the opportunity to use a new receptive method in music therapy. In this study, based on interviews with three music therapists, I have examined their knowledge of vibroacoustic therapy. The purpose of the thesis has been to increase understanding of the vibroacoustic therapy method in music therapy. The conclusion I have reached in the work is that it is an effective method, and that the treatment can help many different patient groups. I can also conclude that vibroacoustic therapy can be a good complement to just using music in music therapy, and that music plays a significant role in vibroacoustic therapy.

Studiens syfte utgår ifrån hur hunden kan vara till stöd för att motivera barns lust till lärande, synliggöra skillnader mellan utbildningar, samt lyfta fram hur utbildning kring HAP ser ut för hundekipage. Studien har en kvalitativ ansats med motivationsteorier som utgångspunkt i bearbetning och analys av resultat. Den valda metoden har utgått från halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med tre hundekipageutbildare och tre hundförare i Mellansverige. Baserat på tidigare forskning, motivationsteori och studiens resultat kan vi påvisa att hunden i prestations- och inlärningssituationer påverkar främst motivation och tro på den egna självförmågan. Både resultat och tidigare forskning påvisar dessutom att HAP kan bidra till bättre skolklimat där lärande blir till något lustfyllt. Det i sig påverkar barnets inre och yttre motivation att lära sig nya och svårare saker vilket i förlängningen leder till ökad måluppfyllelse. Vi kan även se utifrån resultatet att HAP bidrar till att barn utvecklar sina färdigheter inom kommunikation, samspel och motorik, när barnet rör sig och leker tillsammans med hunden. Med andra ord påvisas bättre arbetsförmåga och högre prestationsförmåga i närvaron av en hund.  Forskning som vi använt oss av har främst riktat sig mot skolan. Dock är vår rådande uppfattning att detta koncept är användbart också i förskolan. Utifrån resultatet kan vi se att HAP med stor sannolikhet skulle kunna bidra till att barn utvecklar sina färdigheter och förmågor inom kommunikation, samspel och motorik i förskolan. Även om förskolans undervisning inte nödvändigtvis fokuserar på att mäta kunskaper som skolan gör, så finns det utrymme att hävda att hunden kan vara till hjälp också inom ramen för förskolans lärområden.

Patienter med plötsliga minskningar i symtom, sudden gains (SG), har i flerastudier visat sig få goda behandlingsresultat, även jämfört med patienter som fårmer gradvisa förbättringar. Det råder en brist på kunskap om vad som leder tillSG, och resultaten från forskning som undersökt orsaker till SG har sällan gåttatt replikera. Majoriteten av tidigare studier har undersökt vuxna patientgruppersom går i sedvanlig kognitiv beteendeterapi, och man har nästan uteslutandeanvänt kvantitativa metoder. I denna studie undersöktes induktivt vad som kanbidra till SG i internetbaserad psykodynamisk terapi (IPDT) för ungdomar meddepression. Reflexiv tematisk analys användes för att analysera totalt 66 chattarfrån 22 patienter. I analysen undersöktes vad som framkom i chattarna tvåsessioner innan, sessionen före, och sessionen efter SG, som kunde bidra tillförståelsen av denna plötsliga förbättring. Genom analysen identifierades att SGi IPDT i majoriteten av fallen föregås av en process som kan beskrivas i fyrateman: 1. “Engagerat arbete utifrån materialet, med stöd från terapeuten”, 2.“Konceptuell förståelse av materialet i relation till patientens egen problematik”,3. “Utvecklad självobservation gör det möjligt att prova nya förhållningssätt tillångest, försvar och känslor”, samt 4. “Självkritik och andra försvar minskar,kontakt med känslor fördjupas”. Studiens resultat kan bidra till en förståelse avprocessen bakom SG i IPDT, och visar även på att kvalitativ analys avutvecklingen under flera sessioner kan vara ett sätt att nå ny kunskap om varförvissa patienter plötsligt förbättras under sin terapi. / ERiCA-projektet

No description available.

No description available.