Bakgrund: ECT-behandling har länge varit en metod inom psykiatrin och för patienter med svår depression och suicidala tankar. Behandlingsformen har blivit ifrågasatt och stigmatiserad då den ansetts vara barbarisk och likställts med lobotomi. Rädsla hos patienterna har lett till undvikande av behandlingen eller skam efter behandlingen. Författarna upplever det behövas mer forskning inom ämnet ECT för att förbättra förståelsen kring behandlingen, samt förbättra patienternas trygghet inför, under och efter behandlingen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av ECT-behandling vid depression. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar utfördes med en induktiv ansats. Analyserades genom metasyntes. Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier: Stigmatiseringen påverkade upplevelsen, Bemötande som hjälpande eller stjälpande, ECT på vinst eller förlust, med tillhörande underkategorier: Fördomar ledde till skam, Rädsla och oro, Hopp och hopplöshet, Otillräcklig information kring behandlingen, Tvång eller otydliga samtycken, Sjuksköterskans bemötande hade betydelse för upplevelsen, Positiva effekter av ECT, Negativa effekter av ECT. Slutsats(er): Resultatet landade i slutsatsen att vikten av adekvat information mellan sjuksköterska och patient är avgörande för att undvika rädsla och oro hos patienten. Behandlingen kan medföra en hel del biverkningar och därför är det extra viktigt med adekvat information om hur behandlingen går till. I sjuksköterskans arbete finns möjligheter till förbättring inom utbildning, bemötande samt informationsutbyte, vilket kan leda till ökad positivitet i upplevelsen av ECT-behandling

Syftet var att undersöka om det fanns skillnader i hur lång tid individer som fått olika missbruksbehandlingar varit drogfria efter avslutad behandling, om någon behandlingsmetod gav längre drogfrihet. Bekvämlighetsurval har tillämpats. I studien ingick 72 personer som haft ett missbruk och blivit drogfria. Frågorna analyserades med kvantitativ metod. Anova analys gjordes över hur lång drogfrihet respondenterna har haft. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan olika behandlingsmetoder, dessa var tolvstegsbehandling, psykodynamisk terapi och kognitiv beteendeterapi. En grupp med 13 deltagare hade inte fått någon behandling innan drogfriheten. De som fått psykodynamisk terapi var 17 stycken med en genomsnittlig drogfrihet på 21.71 år, tolvstegsbehandling 19 stycken 15.79 år, och 23 personer som fått kognitiv beteendeterapi med 10.09 år, de utan behandling var i genomsnitt drogfria 7.85 år. De öppna frågorna visade att motivationen att sluta missbruka berodde på stöd från personal och närstående samt att en meningsfull framtid var av betydelse.

Det övergripande syftet med denna studie var att utforska det hälsofrämjande arbetet vid bibliotek som genomförs genom biblioterapeutiska metoder. Vi har utgått från följande treforskningsfrågor: 1. Vilka former av biblioterapeutiskt arbete har respondenterna erfarenheter av? 2. Vilka kunskapsbehov har bibliotekarier som arbetar med biblioterapi och hur förhåller de sig till de utmaningar som finns? 3. Upplever bibliotekarier att arbetet med biblioterapi har förändrat yrkesidentiteten? Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Ett kriterium vi hade var att hitta bibliotekarier med praktiska erfarenheter av biblioterapi. Vi analyserade materialet med hjälp av tematisk analys och identifierade tre huvudteman, nämligen: 1. De biblioterapeutiska arbetssätten. 2. Erfarenhet eller kompetens. 3. Yrkesidentiteten. Vi analyserade empirin utifrån dessa teman och lyfte fram de delar från intervjuerna som hade relevans för vår studie. Resultaten visade att majoriteten av respondenterna arbetar med utvecklande biblioterapi som passar de flesta grupper av människor. Det mest framträdande från intervjuerna var att litteraturen har en central roll när det kommer till att arbeta biblioterapeutiskt, både när det kommer till val av litteratur men även hur man bearbetar den valda litteraturen. Det råder delade meningar kring vad som behövs i form av utbildning hos våra respondenter. Samtliga respondenter verkar ha uppfattningen att biblioterapi har “förstärkt” deras yrkesidentitet. Endast två av respondenterna kände att de har stöd av sin chef och en har det inskrivet i sin arbetsbeskrivning. Det råder konsensus i gruppen av respondenter om att inte använda sig av självhjälpslitteratur.

Bakgrund: Den åldrande befolkningen leder till utmaningar för hälso- och sjukvården. Incidensen av demens ökar med åldern och är en av de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna, det finns inget botemedel. Den medicinska behandlingen som används mot symptom har flertalet biverkningar. Forskning har visat på hälsofördelar för patienter vid kontakt med vårddjur men på grund av allergi- och infektionsrisk har i stället robotdjur börjat användas som ersättning för levande djur. Syfte: Syftet med studien var att beskriva inverkan av djurassisterad terapi i form av robotdjur hos personer med demenssjukdom. Metod: Allmän litteraturstudie, vilken följde Polit och Becks niostegsmodell, baserat på 18 artiklar av kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Tematisk analys användes som dataanalys. Resultat: Tre huvudteman identifierades, psykisk inverkan, fysisk inverkan och social inverkan. Primära fynd var övervägande positiva effekter gällande sinnesstämning, livskvalitet, agitation och social interaktion. Slutsats: Användning av robotdjur kan vara ett användbart verktyg för sjuksköterskan vid omvårdnad av personer med demenssjukdom då det visat på goda effekter. Mer forskning krävs för att konstatera inverkan, nytta, design och implementering. / Background: The aging population in the world is challenging to the society and healthcare. Dementia is one of the most common neurodegenerative diseases and there is no cure. Medical treatment is symptomatic and includes many side effects. Research on care animals has shown health benefits for the patients. However, due to allergies and risk of infection, robotic animals could be an interesting substitute to live animals in the care of elderly. Aim: To describe the impact of animal-assisted therapy, i.e. robotic animals, in people with dementia. Method: A literature study based on 18 original articles with qualitative, quantitative, and mixed methods. Thematic analysis was used as data analysis. Results: Three main themes were identified; psychological impact, physical impact, and social impact. The results showed opportunities for development regarding the design of the robot and predominantly positive effects regarding aspects such as well-being, quality of life, agitation, and social interaction. Conclusion: Robotic animals can be a useful tool for nurses when caring for people with dementia, as it has shown beneficial effects. More research is needed to establish impact, benefits, and implementation.

No description available.

Introduktion: Aktivitetsbalans är ett vanligt begrepp inom arbetsterapi. Det betyder att man har en jämn fördelning mellan det man vill göra och det man måste göra. I examensarbetet ställer sig författarna frågan om det går att arbeta med en persons aktivitetsbalans utan att inkludera partnerns aktivitetsbalans. Familjerådgivarna är vana vid att arbeta med par som helhet, därför vill författarnata reda på hur de arbetar med aktivitetsbalans utifrån sin yrkeskompetens. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur familjerådgivare arbetar med aktivitetsbalans tillsammans med par. Metod: Studiens design är deskriptiv med induktiv ansats. Ett avsiktligt – typiskt urval samt snöbollsurval användes vid sökningar efter familjerådgivare på kommunala och kyrkliga hemsidor. Informanterna bestod av både kvinnor och män spridda över hela landet med yrkeserfarenhet på 20–40 år. Semistrukturerade intervjuer användes för datainsamlingen vilka transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kategorierna Tillsammans identifieras parens aktivitetsbalans, Med verktyg och metod och Med förändring och förnyelse identifierades tillsammans med sex underkategorier. Slutsats: Genom att kombinera arbetsterapeutiska evidensbaserade instrument med familjerådgivningens samtalsrådgivning tror författarna att par med aktivitetsbalansproblem skulle få bättre resultat. / Title: Occupational balance for couples: an interview study with family counselers Introduction: Occupational balance is a concept in occupational therapy, meaningyou have an even distribution between what you want to do and what you need to do. The authors ask themselves the question whether it is possible to work with a person's occupational balance without including the partner's occupational balance. Family counselors is used to working with couples as a whole, that’s why the authors want to find out how they work with occupational balance based on their professional competence. Aim: The aim of the thesis was to highlight how family counselers work with occupational balance together with couples. Method: The study design is descriptive with an inductive approach. A purposive sampling – typical selection and snow ball sampling was used when searching for family counselors on municipal and church websites. The informants were both women and men from all over Sweden and with professional experience of 20–40 years. Semi-structured interviews were used for data collection and were transcribed and analyzed through qualitative content analysis. Results: The categories The couples occupational balance is identified together, With tools and method and With change and renewal were identified together with six subcategories. Conclusions: By combining occupational evidence-based instruments with family counseling, the authors believe that couples with activity balance problems would have better outcomes.

I den här litteraturöversikten undersökte författarna hur forskningen ser ut kring familjers och terapeuters upplevelse av den evidensbaserade insatsen multisystemisk terapi (MST). MST är en av de strukturerade öppenvårdsinsatser som Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten ger som insats för barn och ungdomar med normbrytande beteende. Den forskning som genomförts är främst kvantitativ och har visat tvetydiga resultat kring insatsens effektivitet. Författarna belyser därför olika sätt att se på evidensbaserad praktik och varför kvalitativ forskning är ett viktigt komplement till all den kvantitativa forskning som finns om insatsen. Författarna sökte på kvalitativa studier från 2006 och fann slutligen 7 forskningsartiklar i de valda databaserna utifrån inkluderings- och exkluderingskriterierna. Efter en tematisk innehållsanalys kunde författarna identifiera tre teman; terapeutisk allians, förbättrade familjerelationer och nya färdigheter/motståndskraft. De teman som identifierats bildar en helhet som beskriver vad som händer i familjen när de får insatsen MST. Det är tydligt att när en positiv förändring uppstår inom ett område leder det till förändring och förbättring i ett annat område. Det verkar till synes vara en systemisk process där de olika delarna påverkar varandra och bidrar till en helhet. Sammantaget behövs dock fler kvalitativa studier för att identifiera vilka faktorer i MST som är viktigt för ett positivt utfall.

Bakgrund Djur tjänar som lojala och betydelsefulla följeslagare, som förser oss med villkorslös kärlek, tillgivenhet, och kamratskap. Varje människa är unik och ska bemötas efter sina förutsättningar. Det humanistiska perspektivet på hälsa, som kopplar ihop själ, kropp, och ande samt ser människan ur ett helhetsperspektiv, överskuggas ofta av den biomedicinska modellen där sjukdom beskrivs som något som drabbar personen utifrån, där denne inte aktivt behöver delta i behandlingen. Då den psykiska ohälsan ökar markant världen över skulle patienter kunna gynnas av fler komplementära behandlingsmetoder som väver in det humanistiska perspektivet på hälsa. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever djurassisterad terapi. Metod Denna litteraturöversikt är icke-systematisk och har baserats på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design samt tre med mixad metod där den kvalitativa delen inkluderades. Artiklarna inhämtades från de två databaserna PubMed och CINAHL. De granskades därefter utifrån bedömningsunderlaget för vetenskaplig klassificering och kvalitet som används av Sophiahemmets Högskola. En integrerad dataanalys gjordes sedan för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Resultatet är baserat på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ inriktning varav tre artiklar med mixad metod användes som utgångspunkt. Två kategorier identifierades från den integrerade analysen: Förbättrad livskvalitet och Utvecklade relationer. Vidare sammanställdes även fyra underkategorier vilka var: Ökat självförtroende och självkänsla, Ökat välbefinnande, Ömsesidig vänskap samt Ökad samhörighet. Artiklarna beskriver hur personer med psykisk ohälsa upplever djurassisterad terapi. Återkommande i de analyserade resultaten var att djurterapi i dess många olika former verkar ha en direkt samt indirekt positiv inverkan på personer med psykisk ohälsa, där den pådrivande faktorn verkar vara den utvecklade relationen människa och djur. Denna relation blir i sin tur en katalysator till en rad olika faktorer såsom tillit till andra och sig själv, ett ökat självförtroende, samt en förbättrad känsla av sammanhang. Slutsats Att integrera djurassisterad terapi inom omvårdnad för personer med psykisk ohälsa kan vara ett värdefullt verktyg för att stärka människors känsla av sammanhang. Resultaten verkar tyda på att djurassisterad terapi ger en positiv inverkan på den psykiska ohälsan, vilket kan ge underlag till att vidareutveckla denna terapiform som en komplementär behandlingsmetod för att utveckla den psykiatriska vården. / Background Animals serve as loyal and meaningful allies, providing us with unconditional love, affection, and companionship. Each person is unique and should be treated according to their own personal circumstances. The humanistic perspective on health, which connects the soul, body and spirit and views the person from a holistic perspective, is often overshadowed by the biomedical model where illness is described as something that affects the person from the outside, where he does not need to actively participate in the treatment. As mental illness is increasing significantly worldwide, people could benefit from more complementary treatment methods that weave in the humanistic perspective on health. Aim The aim for this literature review was to describe how people with mental illness experience animal-assisted therapy. Method This literature review is non-systematic and has been based on 16 scientific articles with a qualitative design which also includes three mixed method ones where the qualitative part was included. The articles were obtained from the two databases PubMed and CINAHL. They were then reviewed based on the assessment basis for scientific classification and quality used by Sophiahemmet University. An integrated data analysis was then done to analyze and compile the results. Results The result is based on 16 scientific articles with a qualitative focus, in which three of those had a mixed method as a starting point. Two categories were identified from the integrated analysis: Improved quality of life and Enhanced relationships. Furthermore, four subcategories were compiled which were: Increased self-confidence, Increased well-being, Mutual friendship, and Increased affinity. The articles describe how people with mental illness experience animal-assisted therapy. Recurring in the analyzed results was that animal therapy in its many different forms seems to have a direct and indirect positive impact on the persons experiencing mental illness, where the driving factor seems to be the developed relationship between human and animal. This relationship in turn becomes a catalyst to a number of different factors such as trust in others and oneself, increased self-confidence, and an improved sense of coherence. Conclusions Integrating animal assisted therapy in nursing care for people with mental illness can be a valuable tool to strengthen people's sense of coherence. The results seem to indicate that animal-assisted therapy has a positive impact on mental illness, which can provide a basis for further developing this form of therapy as a complementary treatment method to develop the field of psychiatric care.

Obehandlad eller otillräckligt behandlad postoperativ smärta är vanligt. Medan icke farmakologiska och kognitiva metoder till smärtbehandling är vanliga och har visat sig effektiva som komplement till farmakologisk smärtbehandling vid behandling av långvarig (kronisk) smärta, används dessa metoder väldigt lite när det gäller akut smärta som postoperativ smärta, där farmakologisk smärtbehandling är mest vanligt. Denna litteraturstudie ämnade söka kunskap om vetenskapligt belagda icke farmakologiska eller komplementära metoder för att förebygga eller behandla postoperativ smärta. Metoden var en litteraturstudie och sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline under hösten 2008. Artiklarna skulle vara vetenskapliga artiklar och publicerade år 2000 eller senare. Åtta artiklar som mötte studiens inklusionskriterier valdes att ingå. Resultatet visar att musik, olika avslappningsmetoder och akupunktur sannolikt har effekt som komplement till konventionell postoperativ smärtbehandling på både smärta och ångest. Dessa metoder kan troligen kostnadseffektivt och utan biverkningar implementeras i postoperativ omvårdnad. Mera forskning behövs för att ge evidens på detta område. / Untreated or insufficiently treated postoperative pain is common. While non-pharmacological or cognitive methods of pain treatment are common and have proven to be effective as a complement to drug treatment of chronic pain, these methods are rarely used when it comes to the treatment of acute pain such as postoperative pain, in which case drug treatment seems most common. This literature review aimed to seek knowledge of scientifically proven non-drug or complementary methods of prevention or treatment of postoperative pain. The method was a literature review. Searches were made through the databases Cinahl and Medline during the fall of 2008. Articles should be scientific and published 2000 or later. Eight studies that met the inclusion criteria where chosen and were included in the study. The result of the study shows that music therapy, different kinds of relaxation techniques as well as acupuncture seem to have an effect as a complement to conventional postoperative pain management on both pain and anxiety. Such methods might be implemented in postoperative care as a complement to conventional pain management, since they may be considered cost effective and seem to be without side effects. More research is needed to create evidence in this area.

Själavård eller terapi? - En religionspsykologisk studie av en själavårds och samtalsmottagning i Svenska kyrkan Pastoral Care or Therapy? - A Religious Psychological Study of a Pastoral Care and Conversation Clinic in the Swedish Church The purpose of this thesis is to increase knowledge about how staff work in a pastoral care and call reception (called the conversation clinic) under the auspices of the Church of Sweden. The empirical material consists of five informants who in one way or another are employed by the parish conversation clinic. This study is carried out as a qualitative study, where the research questions posed problematize how employees work based on psychotherapeutic/therapeutic knowledge and a pastoral care perspective, how the conversation clinic receives people's existential and spiritual needs and how any differences and similarities are expressed between pastoral care and therapy at the conversation clinic. The methodological and theoretical perspective clarifies what characterizes qualitative studies by applying Sharan B Merriam's (1994) case study method. To handle the empirical material Kirsti Malterud's Qualitative Methods in Medical Research (2014) is used. In summary, it can be said that the answers to the first research question is that the conversation clinic is based on a client perspective. The result of the second research question is summed up by the fact that the conversation clinic care about people's existential health and spiritual needs by that fact that the clients always being welcome to the conversation clinic regardless of religious affiliation or outlook on life, regardless of conversations in pastoral care or therapy. The results of the third research question show that the reception works in an intersection between pastoral care and therapy, where the economic factor and record keeping are two clear markers between either pastoral care or therapeutic treatment. Summary conclusions are that the conversation clinic works with a human care and treatment holistic perspective that offers both pastoral care based on theology and various secular therapeutic, psychiatric and psychological theories and models.