No description available.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka vilken skillnad i vinkel mellan olika kroppssegment det är hos elitlöpare och motionärer. Frågeställning: Hur skiljer sig stegvinkel, armvinkel, underbensvinkel, bålvinkel och knävinkel hos elitlöpare och motionärer? Metod: Sex löpare deltog i studien, varav tre springer 10km på 35 minuter och tre springer 10km på 45 minuter. Genom att filma dessa med en 25Hz-kamera vid löpning på löpband, och sedan via analysprogrammet cSwing 2008 mäta vinklarna mellan olika kroppssegment erhölls data för vidare behandling. Resultat: De vinklar som visade på en skillnad mellan grupperna var armvinkeln vid maximal stegvinkel, underbensvinkeln, knävinkeln i den bakre pendelfasen och knävinkeln i den främre pendelfasen. Skillnaderna visade på en löpteknisk fördel hos 35-minuterslöparna. Slutsats: Träning i form av löpskolningsövningar, rörlighet och styrketräning för att aktivera muskulatur som arbetar kring ovan nämnda leder kan leda till förbättringar hos 45-minuterslöparna. Löpskolning innebär olika övningar för att förbättra löptekniken genom att göra individen medveten om rörelsemönstret och aktiverad muskulatur, samt banar in motoriken.

No description available.

Syftet med denna studie var att studera vilka skillnader som uppvisas i horisontell kraftutveckling mellan en vanlig stav och Kraftstaven och om rörelsemönstret i höft-, hand- och armbågsleden särskilde sig för testpersonen (TP). Studien genomfördes på en van skidåkare med rullskidor som var väl förtrogen med de båda stavsorterna, TP genomförde ett maximalt stavfrånskjut och mätningarna gjordes endast på själva stavfrånskjutet i stakningscykeln. TP genomförde tio försök med varje stav och studien utfördes på det försök som närmast motsvarade snittet. Innan varje försök accelererade TP nedför en ramp mot kraftplattor där stavfrånskjutet genomförses, i plattorna registrerade den horisontella kraftutvecklingen i frånskjutet. Parallellt med detta videofilmades rörelsen och filmen bearbetades i ett datorbaserat teknikanalysprogram för att kunna utläsa skillnaderna i rörelsemönstret i lederna. Kraftstaven ger en högre horisontell kraft vid stavfrånskjutet och den högsta kraften utvecklas tidigare i fasen än med en vanlig stav, detta trots att inga avgörande skillnader uppvisas i TP´s rörelsemönstret. Förklaringen till att följande resultat uppvisas kan man finna i Kraftstavens böjda rör som skapar en gynnsammare vinkel mellan stav och underlag för att överföra kraften i den horisontella riktningen. Rörelsemönster i höft-, armbågs- och handled uppvisade inga signifikativa skillnader mellan stavsorterna varvid detta inte kan förklara de differenser som uppvisas i kraftutveckling.

No description available.

Single-probe formation testers have been used since the 1950s to measure pore pressure and estimate mobility in fluid-bearing formations penetrated by a well. They are widely used in the oil and gas industry, with tens of measurements often made in every newly drilled well as part of the formation evaluation program. Each measurement consists of placing the tool in the wellbore in direct contact with the face of the formation, extracting a small amount of fluid (from 1 to 50 cc) from the rock and analyzing the fluid pressure response of the system. Pressure interpretation is based on models that assume that temperature within the formation tester flowline remains constant during the tool operation. However, formation pressure measurement involves relatively fast volume and pressure changes within the flowline, which result in temperature changes. These temperature changes are modeled semi-analytically and their effect on pressure transients is analyzed. Temperature variations are accounted for by describing the pressure and temperature dependence of fluid density in the continuity equation, and that temperature varies with both space and time. It is considered here that once a temperature change is imposed on the system, the primary mechanism of thermal transport to achieve equilibrium is conduction. Including temperature in the analysis requires taking into account flowline geometry, and well environmental conditions during the measurement-- namely, wellbore temperature and type of drilling fluid in the wellbore, all of which are immaterial in the isothermal analysis. Arguably, pressure behavior during formation tester measurements could be influenced by several factors. All previous studies related to formation testers assume perfect tool performance and provide explanations to pressure behaviors from the reservoir point of view (e.g., Stewart and Witmmann, 1979; Phelps et al., 1984; Proett and Chin, 1996, etc.). The approach followed here is diametrically opposite. The formation is considered `perfect' from the point of view of pressure measurement, and physical phenomena (thermal transients) that may affect the measured pressure signal are studied. The focus is to understand fundamental aspects of the tool performance that can be studied analytically while minimizing, as much as possible, external parameters that add uncertainty. This dissertation was motivated by inconsistencies observed between the pressure behavior in field measurements and existing (isothermal) theory. For instance, false buildups, buildup overshoots and long time required to reach pressure equilibration, have puzzled those involved in the interpretation of formation tester pressure transients for many years. These behaviors can be reproduced in pressure computations when accounting for temperature variations. The focus of this dissertation is on modeling the tool capability to sense pressure transients associated with recompression of formation fluids several inches away from the wellbore, accounting for temperature variations during the measurement. This is relevant because it is desirable to characterize formation properties beyond the region affected by drilling mud filtrate invasion. In practice, a discrepancy is often observed between formation mobility obtained from drawdown, which depends mostly on formation properties near the wellbore, and mobility obtained from the analysis of late-time buildup pressure, which in theory depends on formation properties farther from the wellbore (Moran and Finklea, 1962). This dissertation examines the influence of late-time tool storage effects caused by thermal equilibration of the flowline fluid on the pressure equilibration and buildup mobility interpretation. It was found that in some cases such late-time storage effects could exhibit a behavior that resembles that expected from spherical flow, that is, the flow regime characteristic of single-probe formation testers; and could therefore invalidate mobility determined by isothermal transient pressure analysis. Formation tester flowline and probe design, test parameters (rate and volume), and environmental conditions during the measurement, mostly type of drilling fluid and wellbore temperature, are important variables in determining the magnitude of late-time storage effects, and hence the tool capability to detect a deep formation signal (spherical flow). Temperature variations affecting late-buildup pressure transients were observed to be more pronounced (listed in order of importance): as wellbore temperature increases; drilling fluid is oil-based mud; flowline with large radius components (e.g. > 1 cm); large flowline volume; small probe radius (< 1 cm); and, large drawdown rate. Temperature effects on the late-buildup also tend to be more significant when mobility is in the 0.1 to 10 md/cp range, that is for those formations more likely, in theory, to exhibit spherical flow regime during buildup. / text

Följs kravspecifikationerna? I följande uppsats analyseras och granskas om producenter följer kraven i kravspecifikationen, som modeföretaget skickar med orderbeställningen. Med syfte att, genom en kvalitativ samt experimentell undersökning, komma fram till om kraven som gäller tunna trikåtröjor av mörk kulör, i modeföretagets kravspecifikation, uppfylls vid produktion. Genom kvalitativa intervjuer med kunniga inom områdena, kvalitettester, trikåmaterial, produktion utomlands och kravspecifikationer, kunde författarna få svar på om det sker att producenter bortser från krav i kravspecifikationen och varför dem troligtvis gör det. Genom en experimentell undersökning har författarna utgått från standarder i kravspecifikationen samt testat och analyserat två tröjor från 2014 års säsong med två tröjor från 2015 års säsong, för att bedöma om de skiljde sig åt, då de skall vara producerade utifrån samma kravspecifikation. I resultatet presenteras den experimentella undersökningen; hur författarna gick tillväga för att få fram det mest sanningsenliga resultatet samt citat från de kvalitativa intervjuerna. Citaten styrker författarnas spekulationer och teorier om att somliga producenter bortser från krav i kravspecifikationen. Vidare i diskussion- och analyskapitlet analyseras och diskuteras resultat med teorier och citat. De slutsatser som författarna kan dra utifrån de kvalitativa intervjuerna och den experimentella undersökningen är, att det är vanligt förekommande, att producenter medvetet väljer att bortse från vissa krav i kravspecifikationen. Dock görs det inte endast för att tjäna pengar, utan det handlar likaså om att hålla deadlines och att hålla sin kund nöjd, för att på så vis behålla relationen. Det kan också handla om olika kulturskillnader och språksvårigheter i kommunikationen där kravspecifikationerna inte är tillräckligt tydligt förklarande, vilket resulterar i att producenten får vidta åtgärder och uppskatta själv vad kunden efterfrågar. / Do the producers follow the specifications? This study analyses and reviews if producers follow the requirements of the fashion company’s specification. The purpose was to, through a qualitative and experimental research, decide if all the requirements that involve dark coloured thin knitted t-shirts, of the company's specifications are applied during the production. Through interviews with people with great knowledge within the subjects; quality controls, knitted materials, production abroad and specifications, the authors’ got answers to whether producers ignore the requirements in the specification, as well as why. Through an experimental study, following the standards in the specifications, two shirts from season 2014 and two shirts from season 2015 were examined and compared, to see if they differed. All shirts were supposed to be produced by the same specifications. In the result, the experimental study presents; how the authors proceeded to truthful results. Quotes from the qualitative interviews are also presented. The quotations prove the authors' speculations and theories, regarding the issue of some manufacturers ignoring requirements in the specifications. Furthermore, in the discussion- and analysis chapter, results are analysed together with theories and quotes. The conclusions that can be drawn from the qualitative interviews and the experimental study, is that it is a common problem. Producers deliberately choose to overlook certain requirements in the specifications. However, it is not only in order to make more money, but it is also about managing deadlines and keeping customers satisfied, in order to maintain relationships. The problem is also based on cultural differences and language difficulties in communication, where the specifications are not sufficiently clear enough, resulting in the producer must take action and appreciate what the customer wants.

The thesis deals with software testing in company, whose activities are financial services . Emphasis is placed on the current development model , which was recently changed from waterfall type to the agile type . This transition is described using the comparison . The work is focused on the ideal composition of the scrum team. Such a team could more easily develop new functionality. Finally, described the tools that are necessary for development and testing . The aim is to analyze and propose improvements in process development testing of new functionality to the financial system. As a result of this activity is a proposal to improve the process , not only testing, but also a process that is itself before starting the tests. Output work is the connection of these analyzes and design process testing, which would save the company costs .

The aim of this thesis is to analyse the physical strain of a PE teacher at the second stage of the primary education during the PE lessons and within the everyday school life. In the theoretical part of the thesis key concepts pedagogy, pedeutology and a brief history of teaching are explained. Furthermore, the profession of a teacher, their duties, personality traits, role and teaching styles are described, as well as the job-analysis of a PE teacher. The most important part is the description and analysis of the physical strain, stress, noise and workload of a PE teacher and the influence of the physical strain on their heart rate. In the practical part of the thesis we deal with eight days of surveying in which we describe in detail the PE lessons. Afterwards we collect the data obtained by using a sport tester within these 30 PE lessons and its parts and we can find out what the energy output of the PE teacher is. From the data obtained according to general physiology we can put the demandingness of the profession of a PE teacher into the corresponding category of work load.

Inledning. Vårdbranschen är i nuläget den mest utsatta branschen när det kommer till sjukskrivningar i Sverige. Studier visar att många som sjukskriver sig gör detta på grund av kroppsskador som ofta uppkommit till följd av en lägre fysisk kapacitet än vad arbetet kräver, något som skulle kunna minska om fysisk aktivitet samt utbildning kring vikten av detta ingick i vårdutbildningen. Syfte. Syftet med studien var att undersöka den mätta och skattade fysiska kapaciteten hos en klass omvårdnadselever i en gymnasieskola i Sverige. Metod. Insamlandet av denna data skedde med hjälp av sju fysiska tester som mätte deltagarnas fysiska kapacitet. Beep-test (kondtion), storktest (balanstest), sit and reach (rörlighet i baksida lår och rygg), handdynamometer (handstyrka), sit-ups (magstyrka), flexed arm hang (överkroppsstyrka) och stående längdhopp (benstyrka) mätte deltagarnas fysiska kapacitet. En enkät användes till deltagarnas skattning av den egna fysiska kapaciteten samt för skattning av fysisk aktivitet. Data från testerna jämfördes sedan deskriptivt med resultat från en jämförbar grupp ur övriga befolkningen. Resultat. Resultatet visade att deltagarna för denna studie, i många av testerna, hade lägre resultat än jämförbar grupp i samma ålder. Större skillnader sågs i konditionstestet och flexed arm hang. I dessa hade deltagarna för studien avsevärt lägre resultat samt var fysiskt aktiva i lägre utsträckning än rekommendationerna från World Health Organization (WHO). Slutsats. Slutsatsen var att omvårdnadselevernas fysiska kapacitet är lägre än hos jämförbar grupp. Den skattade fysiska kapaciteten och aktiviteten var väldigt spridd vilket inte överensstämde med de fysiska testerna. Då vårdyrket är fysiskt krävande och studiens resultat pekar på att den fysiska kapaciteten är relativt låg i denna grupp behöver åtgärder vidtas för att öka denna kapacitet och minska den fysiska belastningen inom vårdyrket. Ett förslag till detta kan vara att man, under vårdutbildningen, utför fysiska tester för att uppmärksamma vikten av en den egna hälsan samt utveckla den fysiska kapaciteten. Syftet med studien var att undersöka den mätta och skattade fysiska kapaciteten hos en klass omvårdnadselever i en gymnasieskola i Sverige. Metod. Insamlandet av denna data skedde med hjälp av sju fysiska tester som mätte deltagarnas fysiska kapacitet. Beep-test (kondtion), storktest (balanstest), sit and reach (rörlighet i baksida lår och rygg), handdynamometer (handstyrka), sit-ups (magstyrka), flexed arm hang (överkroppsstyrka) och stående längdhopp (benstyrka) mätte deltagarnas fysiska kapacitet. En enkät användes till deltagarnas skattning av den egna fysiska kapaciteten samt för skattning av fysisk aktivitet. Data från testerna jämfördes sedan deskriptivt med resultat från en jämförbar grupp ur övriga befolkningen. Resultat. Resultatet visade att deltagarna för denna studie, i många av testerna, hade lägre resultat än jämförbar grupp i samma ålder. Större skillnader sågs i konditionstestet och flexed arm hang. I dessa hade deltagarna för studien avsevärt lägre resultat samt var fysiskt aktiva i lägre utsträckning än rekommendationerna från World Health Organization (WHO). Slutsats. Slutsatsen var att omvårdnadselevernas fysiska kapacitet är lägre än hos jämförbar grupp. Den skattade fysiska kapaciteten och aktiviteten var väldigt spridd vilket inte överensstämde med de fysiska testerna. Då vårdyrket är fysiskt krävande och studiens resultat pekar på att den fysiska kapaciteten är relativt låg i denna grupp behöver åtgärder vidtas för att öka denna kapacitet och minska den fysiska belastningen inom vårdyrket. Ett förslag till detta kan vara att man, under vårdutbildningen, utför fysiska tester för att uppmärksamma vikten av en den egna hälsan samt utveckla den fysiska kapaciteten.